Studiens utgångspunkt är den lag som Sveriges skollag föreskrev år 2010: ”Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800, 5§). I Studien utgör förskolan kontext och därmed undersöks vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (VGBE) i förskolan. Tidigare forskning visar att policyn är vagt formuleradoch att det därmed är otydligt vad den innebär för de professionella som ska tillämpa den. Genom tre fokusgrupper med sju förskollärare och tre rektorer i förskolan syftar studien till att bilda kunskap om hur deltagarna talar om och vilka föreställningar deltagarna ger uttryck för om VGBE i förskolan samt vilka handlingsutrymmen som produceras. Studiens teoretiska utgångspunkter har socialkonstruktionistisk grund och diskursanalyssom metod för analys. I studiens resultat framträder fyra diskurser om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förskolan som är policyn som otydlig, undervisning på vetenskaplig grund, tyst kunskap som beprövad erfarenhet samt policyn som villkorad. I resultatet framkommer olika subjektspositioner som producerats genom diskurserna vilka möjliggör eller omöjliggör olika praktiker. Resultatet visar att policyn uppfattas vara otydlig och att dess tillämpning uppfattas vara villkorad av olika aspekter, exempelvis av förskollärares uppdragsförståelse och tidsmässiga förutsättningar. Studiens slutsats är att möjligheterna för policyns tillämpning är begränsade och att förskollärare behöver bättre organisatoriska förutsättningar och bildning i hur policyn kan tillämpas.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.   Resultatet visar att det överlag finns en positiv inställning till att använda forskning i skolan och förskola. Resultatet visar att samtal med kollegor är den största källan till forskning och att egen forskning är den källa som minst bidrar till en vetenskaplighet i skola och förskola. Studien visar att det som anses vara det största hindret för att använda forskning är tid och språkliga svårigheter. Undersökningen visar på en relativt låg vetenskaplig begreppsbas när det gäller kunskapsteorier och forskningsmetoder. Detta kan tyda på ett mindre utvecklat yrkesspråk. Diskussionens konklusion är att det kommer att fodras åtskilligt med ansträngning och kreativitet, både organisations- och kunskapsmässigt, för att skollagens skrivning skall kunna realiseras. / This paper investigates a number of attitudes to the formation of the Swedish School Law that education shall rest on a scientific base with the aim of getting a better understanding of which conditions and startingpositions these are for the implementing of the law. The basic data have been taken from a quantitative total survey which has been sent to school leaders and teachers on schools and pre-schools in a smaller commune. The response rate of the survey is 40 %. Then the data have been analysed and shown as descriptive statistics. The paper has a phenomenogical starting-point. The result shows that, generally, there is a positive attitude to using research in school and pre-school. The result indicates also that conversation with colleagues is the most important source of research and that one´s own research is the source that least contributes to scientific thinking in school and pre-schools. The study shows that what is considered to be the biggest obstacle for using research is lack of time and linguistic difficulties. The study points at a relatively low scientific base of conception concerning theories of knowledge and research methods. This can indicate a less developed professional language. The conclusion of the study is that much effort and creativity will be demanded concerning both organisation and knowledge in order to realize the formulation of the school law.

Bakgrund: Alla människor har rätt till en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Hälsan påverkas oundvikligen av olika faktorer i arbetsmiljön som verkar för eller emot hälsan. Att sträva efter att skapa hälsofrämjande arbetsplatser är därför en viktig del av den nationella och globala folkhälsopolitiken. Tidigare forskning, som främst är av kvantitativ karaktär, har visat att det finns frisk- såväl som riskfaktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö. Det behövs dock fler kvalitativa studier som belyser sjuksköterskornas egna upplevelser av frisk-och riskfaktorer för att kunna identifiera förbättringsfaktorer i arbetsmiljön och utveckla det framtida hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av frisk-och riskfaktorer i sin arbetsmiljö, med fokus på förbättringsfaktorer. Metod: En kvalitativ studie har genomförts och en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes för att analysera data från de fem sjuksköterskor i Mellansverige, som intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier: ´Arbetstillfredsställelse`, med tillhörande tre subkategorier: Meningsfulla interaktioner, Ett öppet och jämlikt arbetsklimat, Socialt stöd. Vidare kategorin: ´Bemanning och resurser`, som innehöll följande subkategorier: Personalstyrkan och dess konsekvenser, Kompetensutveckling samt Fysisk miljö. Slutsats: En god och hållbar arbetsmiljö var av stor vikt för sjuksköterskornas hälsa och välbefinnande på arbetet. Vidare beskrevs det finnas en del riskfaktorer i arbetsmiljön som försämrade arbetsglädjen och sjuksköterskornas välbefinnande. Sammantaget framkom det av intervjuerna att det är viktigt att fortsätta arbeta för att stärka sjuksköterskornas arbetsmiljö, eftersom arbetsmiljön också påverkar vårdkvaliteten och patienternas välmående. Något som är av vikt för folkhälsan och en god hälsa på lika villkor. Nyckelord: Arbetsmiljö, Frisk- och riskfaktorer, Hälsofrämjande arbete, Kvalitativ vetenskaplig metod, Sjuksköterskor / Background: All humans have the right to safe and healthy work environments. Health is inevitably affected by different factors in the working environment that work for or against health. Striving to create health-promoting workplaces is therefore an important part of the national and global public health policy. Previous research, mainly of a quantitative nature, has shown that there are healthy as well as risk factors in nurses' work environment. More qualitative research is however needed which highlights nurses' own experiences of healthy and risk factors in the work environment, to be able to identify improvement opportunities in the work environment and develop the future health promotion work. Aim: The purpose of this study was to highlight nurses' experiences of healthy and risk factors in their work environment, with a focus on improvement factors. Method: A qualitative study was conducted and a qualitative content analysis with an inductive approach was used to analyse data from the five nurses in Central Sweden, who were interviewed using a semi-structured interview method. Results: From the analysis, two categories emerged: `Work satisfaction`, with associated three subcategories: Meaningful interactions, An open and equal working climate, Social support. Furthermore, the category: "Staffing and resources", which contained the following subcategories: Lack of personnel and its consequences, Skills development and Physical environment. Conclusion: A good and sustainable work environment was of great importance for the nurses' health and well-being at work. Furthermore, there were some risk factors in the working environment that worsened work satisfaction and the nurses' well-being. Overall, it was important to continue working to strengthen the nurses' work environment, as the working environment also affects the quality of care and the well-being of the patients. Something that is important for public health and good health on equal terms. Keyword: Health promotion work, Healthy- and risk factors, Nurses, Qualitative method, Working environment

<p>To self-archive is to make research publications freely accessible by depositing them in an open digital archive or on a public website. The aim of this thesis is to explore what Swedish scientists think of self-archiving, what they know about it and how they make use of it, in order to understand why they do not self-archive more actively.</p><p>A web survey was conducted which was answered by 296 scientists at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). Results show that only 24 % have previous experience of self-archiving, but that a majority is willing to self-archive if there are no legal objections or if it is demanded by the research funder. The most important reasons why many scientists do not self-archive are that they feel uncertain about copyright issues and/or lack knowledge about self-archiving.</p>

Between the Promise of Specificity and the Demand for Evidence – A study of knowledge and the approach to knowledge in socially oriented non-profit, private and public sector organizations In the social work field it is possible to identify two parallel processes in time. On the one hand a qualitative developmental process―even towards a form of standardization―where central concepts are academisation, professionalization, scientifically produced knowledge, expertise and evidence based methods. Simultaneously, there is a drive to create the conditions for increased diversity, where hopes are especially being pinned on the non-profit sector. In spite of representations and expectations concerning the non-profit sector and its so-called specificity, however, much of existing research lacks a comparative perspective, i.e., studies where non-profit organizations are related to comparable activities in the private and public sector. The aim of the study―with special focus on issues concerning evidence based knowledge in social work―is to compare and analyse whether and in that case how employee conceptions differ between the sectors, and whether and in what way non-profit employees and their activities can be said to fulfil the expectations of contributing to increased diversity. Data is from a questionnaire directed to about 1300 social work employees. The results show a greater interest in research and more marked efforts at professionalization in the public sector, while above all in the non-profit sector there was skepticism about science paired with reservations about work carried out in a professional way. In the non-profit, but also in the private sector, issues of ethics, views of humanity and values were paid greater attention. Also stressed here was the importance of creating relationships, the unique human encounter, genuine commitment, and human kindness. However, there was significant uniformity across all sectors in the use of methods, where three dominated: solution focused measures, network support/therapy, and psychosocial work.

Den polska forskningspolitiken har efter statssocialismens fall 1989 stått inför omfattande förändringar. Transformationen från den sovjetiska modellen för forskningspolitiskt styre, till formuleringen och implementeringen av en ny forskningspolitisk modell, innebar att KBN (Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”) blev huvudansvarig för utformningen av den nya forskningspolitiken och organiseringen av forskningssystemet. Kommittén skulle fungera som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen, och hade inte bara hand om ansökningsprocesser om forskningsanslag, utan även forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen. Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på ideal och värden som handlade om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ideal som snarare erkände dess egenvärde, allt formulerat och utarbetat i just det forskningspolitiska sammanhanget. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och de strukturer och kultur den ”gamla” forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglades av. Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken ta form. Det tidiga nittiotalets sönderfallande ekonomi, där behovet av mobilisering av offentliga resurser för uppbyggnaden av marknadsekonomin upplevdes som angeläget, och efter det, förberedelserna inför EU-inträdet 2004, bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval. Dessa omfattande omförhandlingar och omtolkningar är också utgångspunkten för den här studien. Fokus i analysen ligger på hur förändringsdynamiken tog sig uttryck i omtolkningarna och omförhandlingarna av idéer om och förväntningar och krav på, vetenskapens roll i den polska forskningspolitiken mellan 1989-2011. Det empiriska material som ligger till grund för studien består av dels den tidskrift som KBN utgav månatligen och som kom att bli arenan för forskningspolitisk diskussion i landet, dels styrningsdokument från hela den studerade perioden. Med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats visar studien att idéer om och förväntningar och krav på vetenskapens roll omförhandlats och omtolkats dramatiskt under den studerade perioden, men också hur omförhandlingarna och omtolkningarna gått till. / In 1989, Polish research policy underwent transformation in the context of a broader societal transition from state socialism to democracy. KBN, Komitet Badan Naukowych (”The State Committee for Scientific Research”) was primarily responsible for the design of a new research policy and organization of the research system. In order to allay concerns about lingering state control, the Committee was to operate as a more or less autonomous body in relation to the workings of the Polish government. The Committee not only had responsibility for administering research grants, but also for research policy at the macro level to ensure academic freedom from political control. As a result the ambition of science policy was rather abruptly transformed from an instrumental view of science tied closely to societal progress under the Soviet regime to one recognising the intrinsic value of scientific knowledge. This transformed view of the role of science was not entirely new. It had strong roots in the political history and the structures and culture of the "old" research system, and more broadly among the Polish intelligentsia. However, several contextual factors acted to undermine the heralded ambition of autonomous scientific governance.  In the 1990s, economic conditions in Poland worsened.  In response mobilisation of public resources for the development of the market economy became an urgent imperative as did planning and preparation for the Poland’s accession to EU in 2004. These factors contributed to a yet another comprehensive reinterpretation and renegotiation of the role of science in Poland.  The empirical material that forms the basis for the study consists of both KBN’s periodical journal Sprawy Nauki that became the arena of science policy debate in the country and various governance documents from the study period. Using a social constructionist approach, this study analyses these transformational moments by focusing on how the dynamics of change found expression in the reinterpretations and renegotiations of the role of science in Polish research policy between 1989 and 2011.

Den polska forskningspolitiken har efter statssocialismens fall 1989 stått inför omfattande förändringar. Transformationen från den sovjetiska modellen för forskningspolitiskt styre, till formuleringen och implementeringen av en ny forskningspolitisk modell, innebar att KBN (Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”) blev huvudansvarig för utformningen av den nya forskningspolitiken och organiseringen av forskningssystemet. Kommittén skulle fungera som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen, och hade inte bara hand om ansökningsprocesser om forskningsanslag, utan även forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen. Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på ideal och värden som handlade om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ideal som snarare erkände dess egenvärde, allt formulerat och utarbetat i just det forskningspolitiska sammanhanget. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och de strukturer och kultur den ”gamla” forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglades av. Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken ta form. Det tidiga nittiotalets sönderfallande ekonomi, där behovet av mobilisering av offentliga resurser för uppbyggnaden av marknadsekonomin upplevdes som angeläget, och efter det, förberedelserna inför EU-inträdet 2004, bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval. Dessa omfattande omförhandlingar och omtolkningar är också utgångspunkten för den här studien. Fokus i analysen ligger på hur förändringsdynamiken tog sig uttryck i omtolkningarna och omförhandlingarna av idéer om och förväntningar och krav på, vetenskapens roll i den polska forskningspolitiken mellan 1989-2011. Det empiriska material som ligger till grund för studien består av dels den tidskrift som KBN utgav månatligen och som kom att bli arenan för forskningspolitisk diskussion i landet, dels styrningsdokument från hela den studerade perioden. Med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats visar studien att idéer om och förväntningar och krav på vetenskapens roll omförhandlats och omtolkats dramatiskt under den studerade perioden, men också hur omförhandlingarna och omtolkningarna gått till. / In 1989, Polish research policy underwent transformation in the context of a broader societal transition from state socialism to democracy. KBN, Komitet Badan Naukowych (”The State Committee for Scientific Research”) was primarily responsible for the design of a new research policy and organization of the research system. In order to allay concerns about lingering state control, the Committee was to operate as a more or less autonomous body in relation to the workings of the Polish government. The Committee not only had responsibility for administering research grants, but also for research policy at the macro level to ensure academic freedom from political control. As a result the ambition of science policy was rather abruptly transformed from an instrumental view of science tied closely to societal progress under the Soviet regime to one recognising the intrinsic value of scientific knowledge. This transformed view of the role of science was not entirely new. It had strong roots in the political history and the structures and culture of the "old" research system, and more broadly among the Polish intelligentsia. However, several contextual factors acted to undermine the heralded ambition of autonomous scientific governance.  In the 1990s, economic conditions in Poland worsened.  In response mobilisation of public resources for the development of the market economy became an urgent imperative as did planning and preparation for the Poland’s accession to EU in 2004. These factors contributed to a yet another comprehensive reinterpretation and renegotiation of the role of science in Poland.  The empirical material that forms the basis for the study consists of both KBN’s periodical journal Sprawy Nauki that became the arena of science policy debate in the country and various governance documents from the study period. Using a social constructionist approach, this study analyses these transformational moments by focusing on how the dynamics of change found expression in the reinterpretations and renegotiations of the role of science in Polish research policy between 1989 and 2011.

Bakgrund och problem:  Med åren har många statliga utredningar understrukit vikten av att högskolans undervisning skall ha en så god utformning som möjligt och att den skall ledas av väl kvalificerade lärare. För högskolor gäller det att finna rätt lärare som har förmågan att undervisa på ett sätt som passar dagens mer heterogena grupper med tanke på att studenterna fördubblats de senaste åren. Det är välkänt att hänsyn till de vetenskapliga meriterna är betydande och oftast avgörande vid anställning. Tidigare studier menar att bedömningskriterierna för pedagogisk skicklighet måste ges skarpare och mer entydiga formuleringar, likt den vetenskapliga skickligheten. Först då kan lika stor omsorg ägnas den pedagogiska skickligheten vid rekrytering. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att undersöka den pedagogiska skicklighetens betydelse i sin sociala kontext för att på så sätt ge en ökad kunskap kring fenomenet. Dessutom undersöktes hur fenomenet bedöms i praktiken och vilka underlag som används i förfarandet för att därmed kunna dra slutsatser kring varför betydelsen kan te sig på skilda sätt i olika sammanhang. Fem stycken semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. Intervjupersonerna, som är väletablerade inom akademin, har på ett eller annat sätt en inblick i hur bedömningen av den pedagogiska skickligheten går till och har kännedom om vilka uppfattningar som råder kring dess betydelse. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som supplement till empirin. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör studiens triangulering vilket gör att ett bredare perspektiv erhålls och därmed en mer fullständig bild av den pedagogisk skicklighets betydelse och hur bedömningen av den går till. Dessutom används trianguleringen för att öka studiens trovärdighet och träffsäkerhet. Resultat och slutsatser: Under intervjuerna framkom att det föreligger en statusskillnad mellan forskning och undervisning, där forskningens status upplevs som högre. Detta resultat tyder på att betydelsen av den pedagogiska skickligheten är lägre och att resultatet bekräftar tidigare studier. Bedömningsunderlag för den pedagogiska skickligheten måste utvecklas på ett sätt som gör att bedömningen blir kvalitetsmässig. / Background and problem: Over the years many government investigations have underlined the importance of higher education being as excellent as possible, and that the education should be managed by qualified teachers. Universities have to recruit the right teachers who have the ability to teach in a way that fits the more heterogeneous groups of today, since the amount of students have doubled in the recent years. It is well known that consideration of scientific qualifications is significant and usually crucial in employment. Former studies mean that the assessment criteria for teaching skills must be given sharper and more unambiguous formulations, similar to the scientific skills. Only then equal attention can be paid to the teaching skills within recruitment. Aim and method: The purpose of this study was to examine the importance of teaching skills in order to increase knowledge about the phenomenon. In addition, the study examined how teaching skills are assessed in practice, and which basis that are being used in the procedure, in order to draw conclusions about why the significance can be different in various contexts. Five semi-structured in-depth interviews were conducted. The interviewees, who are well established within the academy, have in different ways insight into the assessment of teaching skills, and they have knowledge about the perceptions of its significance. In addition to the interviews, several different documents have been examined as supplement to the empirical results. The interviews and reviewed documents constitute the method triangulation of the study, which empirically empowers and thus provides a more complete view of the teaching skills significance and how it is assessed. Furthermore, triangulation is used to increase the credibility and accuracy of the study. Results and conclusions: This study revealed a status difference between researching and teaching, where the status of researching is considered higher. This result indicates that the importance of teaching skills is lower, a fact that also is confirmed in previous studies. The assessment basis of teaching skills must be developed in a way that makes the assessment qualitatively.

Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen. I det här fallet är det framförallt sex faktorer som motverkar ett moratoriums införande. Vetenskaplig konsensus i frågan innebär inte nödvändigtvis att politiska åtgärder vidtas, men är betydelsefull för att rekommendationerna ska betraktas som trovärdiga, vilket i sin tur är en grundläggande förutsättning för ett moratoriums införande. Teorier om interaktionen mellan vetenskap och politik, ”science and politics”, används för att belysa frågan.

En deskriptiv visuell innehållsanalys genomfördes med en korpus bestående av vetenskapliga artiklar från 30 topprankade tidskrifter jämnt fördelade på de tre disciplinerna matematik, medicin och utbildningsvetenskap, med syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan tidskrifternas disciplintillhörighet och den grafiska formgivningen. Kartläggningen omfattade layout (bl.a. sidformat, spalter, marginalstorlek, användning av grafiska element, placering av tabeller, figurer och pagina) och typografiskt utseende hos titel, rubriker, brödtext och abstrakt (t.ex. teckenstorlek, textjustering, teckengrovlek, typsnitt, färg och radavstånd). Resultaten visar att disciplinerna använde olika men även gemensamma konventioner i sitt grafiska utseende. Matematik uppvisade enkelspaltig layout med liten typografisk variation, genomgående användning av typsnitt från familjen Transitional eller Transitional/Didone för hela dokumentet, avsaknad av kulört färg och sällan användning av grafiska element. Medicin uppvisade större variation med användning av kulört färg, icke-centrerad typografi med både sansseriff- och seriff-typsnitt, grafiska element och ramar som förstärker det ofta använda dubbelspaltiga gridsystemet. Utbildningsvetenskap uppvisade en grafisk design som återfanns i båda disciplinerna, men påminde mest om matematik till utseendet. Kodbok ingår i sin helhet som bilaga. Uppsatsen i sig är delvis formgiven med utgångspunkt i de erhållna resultaten. / A descriptive visual content analysis was conducted on research articles from 30 academic journals with highest impact factor equally distributed between Mathematics, Medicine and Education research, to examine whether a correlation could be established between academic discipline and graphic design conventions used. The survey included layout aspects (e.g. size of pages and margins, text columns, use of graphic elements, placement of tables, visuals and page numbers) and typographical appearance of title, sub-headings, body copy and abstract (e.g. character height, weight, alignment, typeface, use of colour and inter-line distance). The results show that the disciplines used different but also shared some common graphic design conventions. In Mathematics often a single-column layout was used, with a small typographic variation, using a single Transitional or Transitional/Didone typeface for the entire document, not using any colour and seldom using any graphical elements. Medicine showed greater variation, using colour, non-centered typography combing sans-serif and serif typefaces, graphical elements and frames emphasising the often used double-column grid system. Education research shared appearance common for both disciplines, leaning mostly towards Mathematics. This thesis is in its entirety written in Swedish and is typeset partially in accordance with the findings from this survey. Code book is included.