Syftet med denna magisteruppsats är att bidra med kunskap om vad reflektion innebär i lärares arbete. Skolverket och Skolinspektionen rekommenderar reflektion för en bättre undervisning och som metod i det systematiska kvalitetsarbetet och jag undersöker hur detta går till i praktiken, genom att ta reda på hur lärarna definierar reflektion, när och hur de reflekterar, vilken funktion och vilket meningsskapande lärarna upplever att reflektionen ger. Intervjuer med sex stycken lärare som använt sig av reflektion i sin yrkespraktik har gjorts. Undersökningen visar att lärarna har en gemensam förståelse av reflektion och att de reflekterar i tanke, text och dialog. Ju mer ofta lärarna reflekterar desto större nytta har de av reflektionen i sin praktik. Alla lärare i undersökningen är eniga om att reflektionen har en viktig funktion och skapar mening i deras praktik. Resultatet visar också att lärare reflekterar över det som ska bli bättre, vilket resulterar i att lärare sällan reflekterar och lyfter det som redan är bra. Detta får också konsekvenser för vad som vetenskapliggörs i lärares arbete. Reflektionen som en förutsättning för utveckling, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan diskuteras vidare i uppsatsen och vilka konsekvenser de kan ha för lärares praktik.

Denna studie undersöker gymnasieelevers erfarenheter av och tankar om att skriva vetenskapliga texter, främst gymnasiearbetet. Syftet med undersökningen är att utreda vilken betydelse personlig förankring till skrivämne har för elevers motivation och för deras identitetsskapande. För att genomföra undersökningen genomfördes tre olika gruppintervjuer med sammanlagt åtta gymnasieelever som läser samhällsvetenskapligt program. Studien utgår från teorier om begreppen identitet, litteracitet och motivationsteorin Self-Determination Theory. Resultatet visar att en kombination av personlig förankring till skrivämnet och genomförande av empiriska undersökningar underlättar för elevernas motivation inför skrivandet av sina texter. En av slutsatserna i studien är att empiriska studier hjälper elever att ”äga” sitt eget material genom att de blir aktörer i sina egna undersökningar.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på och bidra med kunskap om hur några specialpedagoger uppfattar skolans vetenskapliga grund samt hur de i sin yrkesroll förverkligar den. Vi vill belysa vikten av att vetenskaplig grund omsätts i praktiken. Vi tror att det är viktigt att bygga kunskap och i förlängningen ett samhälle på vetenskaplig grund, inte minst med tanke på den senaste tidens diskussion om bland annat fake news, nättroll och desinformation. Vi vill bidra med att ge en inblick i hur och om man arbetar med vetenskaplig grund i verksamheter där specialpedagoger arbetar. Det är ett till synes outforskat område vilket gjort att vi fått tänka både högt och brett i undersökningen för att hitta begynnelsen till skrivelsen vetenskaplig grund. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet har varit fenomenografi. Fenomenografin studerar människors uppfattningar om olika fenomen. Den grundläggande distinktionen inom denna ansats är att hur något är och hur något uppfattas vara. Eftersom fenomenografi handlar om att identifiera människors uppfattningar om olika fenomen i sin omvärld, har denna metodansats använts i vår undersökning för att ta reda på hur specialpedagoger uppfattar begreppet vetenskaplig grund i skolans verksamhet.En kvalitativ ansats har använts som metod i detta arbete. Vi har genomfört sju intervjuer som transkriberats, bearbetats och analyserats flera gånger för att hitta gemensamma teman men även se på skillnader i uppfattningar. Intervjuerna har varit semistrukturerade för att ge respondenterna möjlighet att beskriva sin uppfattning med egna ord. I arbetet har endast ett urval av svaren valts ut från de olika respondenterna. Detta för att få en variation av uppfattningar. Samtidigt har vissa av citaten valts ut när de bäst representerat vad majoriteten av respondenterna har uttryckt om en fråga. Dessa utplockade citat utgör på så sätt en gemensam röst inom denna frågeställning. Resultatet visar på att respondenterna uppfattade den vetenskapliga grunden såsom den beskrivs av Skolverket och Skolinspektionen. Vidare visade resultatet att det bland specialpedagogerna i undersökningen fanns kunskap och medvetenhet om vad vetenskaplig grund är, men den utgjorde inte ett naturligt inslag i deras arbete ute i verksamheterna.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidshemslärare och ledningspersonal uppfattar och tolkar ett arbete som vilar på en vetenskaplig grund inom fritidshemmets kontext. Studien har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av empirin gjordes enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt, där de diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera två övergripande diskurser, topp-styrda diskursen och verksamhetsstyrande diskursen, som grundar resultatet av studien. Resultatet av studien visar att det finns en viss medvetenhet kring att det är omöjligt att implementera en teori utan att omarbeta för den egna verksamheten. Resultatet visar även att båda yrkesgrupperna som intervjuats anser att arbete med en vetenskaplig grund är viktig del av verksamhetens utvecklingsprocess mot en kulturell legitimering som en lärande institution och att den senaste ökningen av utbildad personal i verksamheten har påskyndat denna process. / The purpose of our degree project is to investigate how the teachers and management staff at the youth recreation center perceive and interpret a work based on a scientific basis in the context of youth recreation center. The study is based on qualitative research, where six semi-structured interviews were conducted. The analysis of the empirics was done according to a discourse analytic approach, where the discourse theoretical concepts of nodal point and subject positions were used to formulate two overall discourses, the top-down guided discourse and the bottom-up guided discourse, which form the result of the study. The results of the study show that there is a certain awareness that it is impossible to implement a theory without reworking it for one's own activities in the youth recreation center. The results also show that both interviewed professions consider that working on a scientific basis is an important part of the youth recreation center development process towards a cultural legitimation as a learning institution and that the recent increase of educated personnel in the youth recreation center has accelerated this process.

Syftet med denna undersökning är att urskilja hur en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel. Den vetenskapliga grunden representeras i undersökningen av två historiedidaktiska traditioner: en empirisk tradition, samt en historiefilosofisk tradition. Frågeställningarna behandlar hur uttryck för en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel utifrån en empirisk respektive historiefilosofisk tradition. Undersökningen realiseras genom att tre läromedel undersöks, samtliga publicerade efter implementeringen av att den nuvarande läroplanen, LGR11 (Skolverket, 2019a) samt Kapitel 1, 5 § i Skollagen (SFS 2010:800).   Analysen har genomförts genom en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys. I resultaten och analysen framgår det att det i läromedlen kan synas och tolkas en vetenskaplig grund utifrån båda traditionerna. Bland annat kan det i läromedlen urskiljas exempel på när det skapas möjligheter att både utveckla ett historiskt tänkande, vilket kan kopplas till empirismen, och utvidga ett historiemedvetande, något som kan kopplas till historiefilosofin. Fortsättningsvis visar undersökningen att ett kronologiskt perspektiv på historia kan tolkas som betonat i läromedlen. Det genealogiska perspektivet syns främst i periferin, subtilt eller i textsjok avskilda från brödtexten.   I undersökningens diskussion lyfts det bland annat att det kan uppfattas som problematiskt att det kronologiska perspektivet betonas över det genealogiska i läromedlen. Detta har kunnat kopplas till att läromedlen ofta styr undervisningen och hur historieämnet uppfattas samtidigt som de ofta kan förmedla en traditionell och statisk bild av historien (Hammarlund & Lindahl, 2009; Ammert, 2013). En annan slutsats är att de olika traditionerna verkar kunna samexistera, något som de även kan synas göra i LGR11 (Skolverket, 2019a).

Sedan 2010 finns det i Sverige en lag som stadgar att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800 rev. 2020 5§). I detta arbete undersöks hur begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet begripliggörs av olika aktörer inom gymnasieskolans styrkedja. I intervjustudien uttrycks en polyfon förståelse av begreppen som utgår ifrån de olika aktörernas uppfattning av sitt uppdrag, och sina möjligheter att handla inom det.  Studien visar att begreppen inte tolkas entydigt inom styrkedjan. Den visar också att lagtextens begrepp ”utbildning” ofta tolkas som läroplanens ”undervisning” vilket innebär att ansvaret för att följa lagtexten läggs på lärarna. Dessutom framstår det som om Skolverkets definition av begreppet beprövad erfarenhet kräver såväl tid som en organisation som i nuläget inte tycks finnas på de skolor som beskrivs av de intervjuade lärarna i studien. Lärarna uttrycker dock ett stort behov av kontinuerliga träffar med kollegor i arbetsvardagen då de kan diskutera små och stora didaktiska frågor för att bygga den beprövade erfarenheten utifrån sin egen kontext.

The aim of this thesis is to investigate the correlation between the construction of Swedish whiteness and the scientific field of studies called Gypsyology, which today is known as scientific anti-Gypsyism. This is achieved through three case studies of Swedish academic monographs within the field of Gypsyology written during the 20th century by historian Allan Etzler, social physician John Takman and ethnologist Karl-Olov Arnstberg. The investigation is based on a discourse analysis and examines the discursive fluctuations over time within the Swedish whiteness formation and the discourse of scientific anti-Gypsyism. The results show that the construction of a white Swedish national identity during the 20th century within Swedish scientific research was interconnected with the problematization of the Romani minority in Sweden. The results also indicate that discursive changes over time within Swedish whiteness formation had a reshaping impact on scientific antiziganist discourse. Moreover, this thesis demonstrates the importance of critical whiteness theory as an analytical tool and the fruitfulness of whiteness formation as an explanatory factor in examining historical scientific racism against racial and ethnic minorities in Sweden such as the Romani minority in Sweden. Key Words: Romani minority in Sweden, Antiziganism, othering, scientific racism, critical whiteness theory, Swedish Gypsyology, the white gaze. / Den här uppsatsen undersöker hur den nationella identiteten utifrån föreställningar om ras och vithet har skapats i relation till romer i Sverige inom akademin och den vetenskapliga genren "zigenarforskning", som idag går under namnet vetenskaplig antiziganism. Undersökningen omfattar tre fallstudier av akademiska monografier från olika avgörande tidpunkter under 1900-talet, skrivna av historikern Allan Etzler, socialmedicinaren John Takman och etnologen Karl-Olov Arnstberg. Undersökningen utförs genom en diskursanalys av de olika narrativen som forskarna presenterar i sina verk och fokuserar på förändringar och beständigheter över tid i föreställningar om svensk vithet och romer. Resultaten visar att formandet av en svensk nationell identitet baserad på föreställningar om ras och vithet inom den vetenskapliga forskningen under 1900-talet kan kopplas till problematiseringen av romer i Sverige. Vidare visar undersökningen att förändringar över tid inom den svenska vitheten även hade en omskapande påverkan på den antiziganistiska forskningen och den akademiska synen på romer. Resultaten belyser den seglivade historiska beständigheten av föreställningar om ras och vithet i det svenska samhället samt hur dessa, om än i andra diskursiva skepnader, fortsätter att bidra till skapandet av en ojämlik maktrelation mellan majoritetsbefolkningen och etniska minoriteter som kategoriseras som icke-vita, såsom den romska. Resultatet är relevant för dagens integrationsdebatt och dess problematisering av de människor i samhället som ställs utanför den föreställda svenskheten. Nyckelbegrepp: Antiziganism, kritisk vithetsforskning, romer i Sverige, vetenskaplig rasism, svenskhet, andrafiering, den vita blicken.

I examensarbetet har läroboksserier inom fysik för gymnasienivån studerats med avseende på Nature of Science. Begreppet Nature of Science, NOS, handlar om naturvetenskapens epistemologi och de sammanhang som påverkar skapandet av ny kunskap inom naturvetenskap. Aspekter från andra vetenskapsområden som, historia, filosofi, ekonomi, och sociologi lyfts fram som viktiga i kunskapsutvecklingen av naturvetenskap. Som grund för studien har ett avgränsat avsnitt, som i examensarbetet benämnts vad är ljus, undersökts. Inom detta område har det studerats om och hur NOS används i läroböckerna. Ett analysinstrument skapades för att kunna jämföra och analysera böckerna likvärdigt. Studien visar att de fem undersökta läroboksserierna innehåller NOS-faktorer, såsom historiska aspekter, och att experiment är beskrivna. Resultatet från analysverktyget indikerar att NOS faktorerna oftast inte används som det drivande för utveckling av förståelsen. Utvärderingen av analysverktyget gav att verktyget behöver utvecklas för att ge en mer likvärdig bedömning av texterna.

Abstract/SammanfattningProblemområdeAtt undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter är en utmaning för många lärare. För att lärarna ska kunna göra skillnad för dessa elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärarna, och även rektorerna, kunna slå ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med just denna grupp elever.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att belysa en grupp lärares tankar och erfarenheter gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frågeställningar behandlas:•Vilka pedagogiska åtgärder anser lärarna förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter?•Hur uppfattar en grupp lärare begreppet ”beprövad erfarenhet”?•På vilket sätt är lärarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning?Teoretisk ramStudien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I ett systemteoretiskt perspektiv samverkar många faktorer med varandra som påverkar utveckling och lärande hos en person. Samverkan sker både inom och mellan olika nivåer (Wachs, 2000). I både det systemteoretiska och det sociokulturella perspektivet betonas att inlärning sker i samspel med andra och enligt Vygotskij är språket och kommunikation är en viktig del av lärandet i skolan (Strandberg, 2006). Utifrån dessa teorier har jag valt att belysa ovanstående frågeställningar med hjälp av begreppen samspel, kollegialt lärande, språk och kommunikation samt påverkan från olika nivåer.Metod Studien är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppen bestod av sex ämneslärare i årskurserna 5 till 9. Under en del av intervjun medverkade även rektorn. Resultat och analys Denna studies resultat kan sammanfattas enligt följande:•Lärarna över stadierna har mycket att lära av varandra när det gäller undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter. •Lärarna har mycket kunskap och erfarenhet av metoder som förbättrar möjligheterna för elever med läs- och skrivsvårigheter att utvecklas men denna erfarenhet måste utvecklas till att bli beprövad erfarenhet.•Lärarna måste få hjälp med att koppla forskning till undervisningen i klassrummet, vilket visat sig inte vara helt lätt. Dels på grund av att lärarna inte har tillgång till forskning, dels på grund av att forskningen inte är avsedd att användas i undervisningen.KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att utveckla det kollegiala lärandet samt att skolledningen måste satsa på andra metoder än att bara uppmuntra lärarna att ta del av forskning om forskningen ska få ökat inflytande över undervisningen. Specialpedagogiska implikationerOavsett om specialläraren arbetar med de äldre eller de yngre barnen spelar han/hon en viktig roll i samarbetet mellan de olika stadiernas lärare. I vidare mening innebär det att specialläraren måste ta plats och vara tydlig med vad en speciallärare kan bidra med på sin skola. Det handlar inte bara om att undervisa elever i behov av särskilt stöd utan visa på att inom en speciallärares profession ryms det även skolutvecklings- och handledarkompetens. Nyckelord: beprövad erfarenhet, intervention, kollegialt lärande, läs- och skrivsvårigheter, vetenskaplig grund

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle. Vidare visar den här studien på en konstruktion av lärares och rektorers yrkespraktik i förhållande till de rådande förändringar som skolan genomgår i dagens samhälle. Vilket är i linje med det socialkonstruktivistiska perspektivet som belyser hur människan upplever det sammanhang vi deltar i samt att verkligheten är beroende av den kulturella kontexten som är konstruerad av människan.