<p>Purpose/Aim: The purpose of this essay is to see how the media, through the newspaper, "Vi föräldrar”, produces family and parental roles, and to investigate how the image changed over time.</p><p>Material/Method: The material consists of a number of selected texts from the years 1968, 1988 and 2008. The method used is a discourse analysis based on the three level model by Norman Fairclough. The three levels are the text, the discourse practise and the sociocultural practise. In this study two of the levels, text and sociocultural practise, are used in analysing the texts.</p><p>Main results: Family and parenting in the texts from 1968 can be linked to the structural functionalist theory in which the core family is central and women and men are assigned to specific roles. I have chosen to call the contents of the texts of 1968 a "core family discourse." The feminist approach has influenced the content in the texts from 1988 which I call a “gender discourse”. The individualization of the late modern period has resulted in freedom for the individual without specific gender roles or traditional family frameworks, which are evident in the texts from 2008. I have therefore chosen to refer to the 2008 texts as a "lifestyle discourse".</p>

Purpose/Aim: The purpose of this essay is to see how the media, through the newspaper, "Vi föräldrar”, produces family and parental roles, and to investigate how the image changed over time. Material/Method: The material consists of a number of selected texts from the years 1968, 1988 and 2008. The method used is a discourse analysis based on the three level model by Norman Fairclough. The three levels are the text, the discourse practise and the sociocultural practise. In this study two of the levels, text and sociocultural practise, are used in analysing the texts. Main results: Family and parenting in the texts from 1968 can be linked to the structural functionalist theory in which the core family is central and women and men are assigned to specific roles. I have chosen to call the contents of the texts of 1968 a "core family discourse." The feminist approach has influenced the content in the texts from 1988 which I call a “gender discourse”. The individualization of the late modern period has resulted in freedom for the individual without specific gender roles or traditional family frameworks, which are evident in the texts from 2008. I have therefore chosen to refer to the 2008 texts as a "lifestyle discourse".

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ”dom andra” och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media. Frågor som ställdes var; vilka är de som har möjlighet att uttrycka sig i media, vilka åsikter uttrycker de och hur påverkar detta ghananernas syn på sig själva och andra? Studien kommer fram till att homosexuella i diskussionerna ses som ett ”dom” i förhållande till ”oss” – ”ghananerna”, och därmed som stående utanför den nationella gemenskapen. Sättet på vilket ”vi och dom” omtalas i medierna gör också att ”vi” kommer att ses som bättre än ”dom”. Detta identitetsskapande är dock mycket komplext och påverkas i hög grad av de maktstrukturer som existerar i samhället. Att ingen kan stå utanför diskurserna, att alla både påverkar och påverkas av dessa, blev genom artikelskrivandet klart för mig.

The purpose of this paper is to examine the Kenyan school and how they describe the western world in their textbooks. To answer this I have asked two questions. How do the Kenyan textbooks describe the west? and How do the textbooks describe Kenyan and African relations with the west? I have used a method of qualitative analysis with a tool based on theories about “us and them” for my study. The textbooks are the four most commonly used in Kenyan High Schools. The west is described in an extensive way in all the books. They describe relations that have influenced Kenya or Africa in one way or another. A lot of the descriptions are about the colonisation. Something that is not only described as negatively, it is instead used positively in the image of the African man. A general phenomenon for the most of the descriptions of the texts. / Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur den kenyanska skolan skildrar väst genom sina läroböcker. För att svara på detta har jag formulerat två frågeställningar. Hur skildras väst i de kenyanska läroböckerna? och Hur beskrivs och skildras Kenyas och Afrikas relationer med väst i läroböckerna? Jag har använt mig av en kvalitativ analysmetod och utifrån ett analysverktyg, som jag formar utifrån teorier om ”vi och dom”, har jag sedan studerat böckerna. Mina valda böcker är de fyra vanligast använda i kenyanska High Schools. Väst skildras relativt omfattande i alla de fyra böckerna och beskriver saker och relationer som på något sätt har anknytning med Kenya och Afrika, mycket av skildringarna berör då kolonialismen på något sätt. Något som inte beskrivs på ett allt för omfattande negativt sätt utan nyanseras och används till något positivt i den Afrikanska självbilden. Ett fenomen som är genomgående för de flesta beskrivningarna av texterna.

This essay analyse the anti-dumping policy of the European Union, with specific focus on the anti-dumping tariff imposed on imports of ertain footwear from the People’s Republic of China from 1997 to 2002. Even though free trade is expected from the members of the World Trade Organization (WTO) there are certain exceptions. One is when there is a suspicion that goods are being dumped in a foreign market, i.e. the exporter sells the product at a lower price in the foreign market than in its home market. Article VI in GATT regulates this together with the Anti-dumping Agreement. In 1997 EU imposed an anti-dumping measure on certain footwear imported from the People’s Republic of China. This measure was in effect until 2002 (the maximum time for an anti-dumping tariff is five years). We expect to see a decrease of footwear exports from the People’s Republic of China to the European Union during this period. By using a log-linear regression analysis we can see that the EU imports of Chinese footwear did indeed decrease from its trend otherwise during 1997 to 2002. Since the industry overall increased its sales during the same period, we draw the conclusion that the tariff was the reason for the decreased imports.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.

Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ”svenska” värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ”de andra” till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på. Denna studie syftar till att nå en ökad förståelse för hur insatser för ökad integrering uppfattas av människor involverade i dem. Studien har strukturerats utifrån fyra intervjuer med människor som varit professionellt engagerade i ett riktat integrationsprojekt i Trollhättans kommun. Resultaten illustrerar brister i kommunikation mellan makthavare och de människor som blir föremål för insatserna men pekar även på möjligheter till samarbete och gränsöverskridande gemenskaper om det sker utifrån rätt motiv. Vikten av att initiativ till förändring kommer underifrån har varit ett centralt tema.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan Resdagboken.se. Som metod används den kritiska diskursanalysen. Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.

Public housing structures that are deemed “severely distressed” are being demolished and replaced with mixed-income developments. The current study examines the role that social service organizations play in the relocation of public housing residents. Service organizations tend to locate in areas anchored by public housing complexes where the need for their services is immense. Organizations that lose clients due to relocations run the risk of losing the funding they get for serving that population. GIS mapping and semi-structured interviews were used to answer questions about how redevelopment affects the communication infrastructures of public housing residents. GIS mapping was used to determine how services are spatially distributed in relation to public housing developments in Atlanta. Representatives from a sample of those organizations located near current and former public housing locations were interviewed to examine if a strategic communication plan is in place to retain connections with clients during the relocation process.

The poor record of aid operations after the withdrawal of donor support has led to an increasing interest in the topic of sustainability of aid. Making a contribution to this growing topic, the thesis examines the sustainability of the development work carried out by the Vi Agroforestry Programme (VIAFP) around Lake Victoria. By combining an interview study and a policy analysis, the research uses the practice of phasing out support and the experience during the latter (extensive) phase of the Programme as indicators for sustainability. The results show that (1) the coherent and flexible methodology of phasing out support, (2) the emergence of community-based and non-governmental organisations that take over VIAFP’s work after the withdrawal of its staff, (3) the examples of organisational learning that improved the practice of the Programme, and (4) farmer groups overcoming the challenges during the extensive phase, are strong signs of sustainability. However, further attention and work from the Programme is required when it comes to its role after terminating support, the financial sustainability of emerging organisations, women’s rights and the lack of carrying out any research after phasing out support to communities. Finally, the thesis highlights the practices within the Programme that increase its sustainability, as well as recommendations for further improvement.