Ice hockey is a contact sport with a high risk of brain injuries such as concussions. This is a serious health concern and there is a need of better understanding of the relationship between the kinematics of the head and concussions. The velocity and the direction of impact are factors that might affect the severity of the concussions. Therefore the understanding of concussions can be improved by extracting velocities from video analysis. In this thesis a prototype to extract 3D velocities from one single camera view was developed by using target tracking algorithms and homography. A validation of the method was done where the mean error was estimated to 21.7%. The prototype evaluated 60 cases of tackles where 30 resulted in concussions and the other 30 tackles did not result in concussions. No significant difference in the velocities between the two groups could be found. The mean velocity for the tackles that resulted in concussions were 6.55 m/s for the attacking player and 4.59 m/s for the injured player. The prototype was also compared with velocities extracted through SkillSpector from a previous bachelor thesis. There was a significant difference between the velocities compiled with SkillSpector and the developed prototype in this thesis. A validation of SkillSpector was also made, which showed that it had a mean error of 37.4%. / Ishockey är en kontaktsport med hög risk för hjärnskador, så som hjärnskakningar. Detta är ett stort hälsoproblem och det finns ett behov av större förståelse mellan huvudets kinematik och hjärnskakningar. Hastigheten och riktningen av kollisionerna är faktorer som kan påverka svårighetsgraden av hjärnskakningarna. Därför kan förståelsen av hjärnskakningar förbättras genom att extrahera hastigheter med videoanalys. I denna rapport utvecklades en prototyp för att ta fram 3D hastigheter från en kameravinkel genom att använda målsökningsalgoritmer och homografi. En validering av prototypen gjordes där medelfelet uppskattades till 21.7%. Prototypen utvärderade även 60 fall av tacklingar där 30 resulterade hjärnskakningar och där de andra 30 tacklingarna inte resulterade i hjärnskakningar. Ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna kunde påvisas. Medelhastigheten för tacklingarna som resulterade i hjärnskakning var 6.55 m/s för den attackerande spelaren och 4.59 m/s för den skadade spelaren. Prototypen jämfördes också med hastigheter som tagits fram med SkillSpector i ett tidigare kandidatexamensarbete. Det var en signifikant skillnad mellan de hastigheter som togs fram med prototypen och de som tog fram med SkillSpector. En validering av SkillSpector gjordes också, som visade att medelfelet var 37.4%.

With an ever so high video consumption, applications and services need to use smart approaches to make the experience better for their users. By using key frames from a video, useful information can be retrieved regarding the entire video, and used for better explaining the content. At present, many key frame extraction (KFE) methods aim at selecting multiple frames from videos composed of multiple scenes, and coming from various contexts. In this study a proposed key frame extraction method that extracts a single frame for further clothing recognition purposes is implemented and compared against two other methods. The proposed method utilizes the state-of-the-art object detector YOLO (You Only Look Once) to ensure the extracted key frames contain people, and is referred to as YKFE (YOLO-based Key Frame Extraction). YKFE is then compared against the simple and baseline method named MFE (Middle Frame Extraction) which always extracts the middle frame of the video, and the famous optical flow based method referred to as Wolf KFE, that extracts frames having the lowest amount of optical flow. The YOLO model is pre-trained and further fine tuned on a custom dataset. Furthermore, three versions of the YKFE method are developed and compared, each utilizing different measurements in order to select the best key frame, the first one being optical flow, the second aspect ratio, and the third by combining both optical flow and aspect ratio. At last, three proposed metrics: RDO (Rate of Distinguishable Outfits), RSAR (Rate of Successful API Returns), and AET (Average Extraction Time) were used to evaluate and compare the performance of the methods against each other on two sets of test data containing 100 videos each. The results show that YKFE yields more reliable results while taking significantly more time than both MFE and Wolf KFE. However, both MFE and Wolf KFE do not consider whether frames contain people or not, meaning the context in which the methods are used is of significant importance for the rate of successful key frame extractions. Finally as an experiment, a method named Slim YKFE was developed as a combination of both MFE and YKFE, resulting in a substantially reduced extraction time while still maintaining high accuracy. / Med en ständigt växande videokonsumption så måste applikationer och tjänster använda smarta tillvägagångssätt för att göra upplevelsen så bra som möjligt för dess användare. Genom att använda nyckelbilder från en video kan användbar information erhållas om hela videon och användas för att bättre förklara dess innehåll. För nuvarande fokuserar många metoder för nyckelbildutvinning (KFE) på att utvinna ett flertal bilder från videoklipp komponerade av flera scener och många olika kontext. I denna studie föreslås och implementeras en ny nyckelbildutvinningsmetod som enbart extraherar en bild med syfte att användas av ett API för klädigenkänning. Denna metod jämförs sedan med två andra redan existerande metoder. Den föreslagna metoden använder sig av det moderna objektdetekteringssystemet YOLO (You Only Look Once) för att säkerställa förekomsten av personer i de extraherade nyckelbilderna och hänvisas som YKFE (YOLO-based Key Frame Extraction). YKFE jämförs sedan med en enkel basmetod kallad MFE (Middle Frame Extraction) som alltid extraherar den mittersta bilden av en video, och en känd metod som extraherar de bilder med lägst optiskt flöde, kallad Wolf KFE. YOLO-modellen är förtränad och vidare finjusterad på ett eget dataset. Fortsättningsvis utvecklas tre versioner av YKFE-metoden där varje version använder olika värden för att välja ut den bästa nyckelbilden. Den första versionen använder optiskt flöde, den andra använder bildförhållande och den tredje kombinerar både optiskt flöde och bildförhållande. Slutligen används tre föreslagna mättyper; RDO (Rate of Distinguishable Outfits), RSAR (Rate of Successful API Returns), and AET (Average Extraction Time) för att evaluera och jämföra metodernas prestanda mot varandra på två uppsättningar testdata bestånde av 100 videoklipp vardera. Resultaten visar att YKFE ger de mest stabila resultaten samtidigt som den har en betydligt längre exekveringstid än både MFE och Wolf KFE. Däremot betraktar inte MFE och Wolf YKFE bildernas innehåll vilket betyder att kontextet där dessa metoder används är av stor betydelse för antalet lyckade nyckelbildextraheringar. Som ett experiment så utvecklas även en metod kallad Slim YKFE, som kombinerar både MFE och YKFE som resulterade i en betydande minskning av exekveringstid samtidigt som antal lyckade extraheringar förblev hög.

Den svenska grundskolan har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Utvecklingen av läraryrket har gått från att innebära mycket ensamarbete mot att mer och mer innefatta möjlighet till samarbete med kollegor. Den som arbetar som lärare i den svenska skolan nu på 2020-talet har inte bara möjligheten att samarbeta med kollegor, utan förväntas också göra det. Det används många olika uttryck för att beskriva vad detta samarbete ska innehålla. Lärande samtal, lärande gemenskap och pedagogiskt samarbete är några exempel. Denna studie fokuserar på kollegialt lärande, vilket är ytterligare ett begrepp som används. Studien syftar till att utveckla en skolas kollegiala lärande och följa dess utveckling. Detta i ett projekt där personalen fått vara med och forma både mål, innehåll och upplägg. Studien är utformad för att ta reda på vad lärare reflekterar över i lärande samtal inom ramen för ett gemensamt utvecklingsarbete. Den organisation som skapats för projektet bygger på en struktur för den gemensamma arbetslagstiden och består av en serie aktionsrundor med vardera fyra steg. Stegen innehåller samplanering, genomförande av undervisning, videoobservationer med tillhörande lärande samtal, samt avslutande reflektionssamtal i grupp. Reflektionssamtalen filmades och bildar underlag för studiens analys. I analysen framkommer några teman för vad lärare samtalar om i kollegialt lärande som det skapats en tydlig struktur och organisation för. I resultatet blir det synligt vilken enorm betydelse kommunikation har för lärande. Det framkommer också exempel på vad brist på kommunikation kan leda till. Det blir synligt att lärare till viss del förlitar sig till ett samarbete utan kommunikation, så kallad tyst kommunikation. Resultatet visar också betydelsen av hur det kollegiala lärandet har organiserats i form av tid och strukturer för samtal. Kommunikation i allmänhet är inte tillräckligt för att skapa en lärande kultur på en skola. Det är betydelsefullt med ett klimat som gynnar reflektion, och då även kritisk reflektion. Det tar tid att förändra en skolas inre kultur och skapa nya gemensamma normer och värderingar kring både lärarnas och elevernas lärande vilket ger implikationer till skolledare att låta utvecklingsprocesser med kollegialt lärande få ta tid. Det kan också krävas en påtvingad struktur som hjälper arbetslag att komma igång och hålla fokus på utvecklingsområdet. Samtidigt väcker studien funderingar på vilken inverkan en struktur med givna frågeställningar har på ett lärande samtal. / The Swedish compulsory school has undergone major changes in recent decades. The development of the teaching profession has gone from involving a lot of solo work to an increased opportunity for collaboration with colleagues. Those who work as teachers in the Swedish school now in the 2020s not only have the opportunity to collaborate with colleagues, but also expected to do so. Many different expressions are used to describe what this collaboration should contain. Learning conversations, learning community and pedagogical collaboration are some examples. This study focuses on collegial learning, which is another concept used. The study aims to develop a school's collegial learning and follow its development. This is accomplished in a project where the teachers have been involved in constructing both goals, content and structure. The study is designed to find out what teachers reflect upon in learning conversations within a joint development work. The organization created for the project is based on a structure for the collective time of the team and consists of a series of action rounds with four steps each. The steps include co-planning, implementation of teaching, video observations with associated learning conversations, and concluding reflection conversations in groups. The reflection conversations were filmed to form the basis of the study's analysis. The analysis reveals some topics for what teachers talk about in collegial learning for which a distinct structure and organization has been created. The result shows the enormous importance of communication for learning. There are also examples what lack of communication can lead to. It becomes apparent that teachers to some extent rely on collaboration without communication, so-called silent communication. The results also show the importance of organization of collegial learning in terms of time and conversational structures. Communication in general is not enough to create a learning culture among teachers in school. It is important to have a climate that favors reflection, also including critical reflection. It takes time to change the internal culture of a school and create new collective norms and values regarding learning for both teachers and students. This implies that school leaders should allow development processes with collegial learning to take time. An enforced structure may also be required to help teams get started and stay focused in the development area. At the same time, the study raises questions about the impact a structure with given issues can have on learning conversation.

In the form of teacher didactical design research, this work addresses a didactical issue encountered during physics teaching in a Swedish upper secondary school. A need for renewed practical laboratory work related to Newtonian mechanics is met by proposing and designing an activity based on high- speed photography using the nowadays omnipresent smartphone, thus bringing new technology into the classroom. The activity – video analysis of the collision physics of football kicks – is designed and evaluated by following a didactical design cycle. The work elaborates on how the proposed laboratory activity relates to the potential and complications of experimental activities in science education, as described in the vast literature on the topic. It is argued that the use of smartphones constitutes an interesting use of new technology for addressing known problems of practical work. Of particular interest is that smartphones offer a way to bridge the gap between the everyday life of students and the world of physics experiments (smartphones are powerful pocket laboratories). The use of smartphones also avoids using unfamiliar laboratory equipment that is known to hinder focus on intended content, while at the same time exploring a powerful tool for data acquisition and analysis. Overall, the use of smartphones (and computers) in this manner can be seen as the result of applying Occam’s razor to didactics: only familiar and readily available instrumentation is used, and skills learned (movie handling and image analysis) are all educationally worthwhile. Although the activity was judged successful, a systematic investigation of learning outcome was out of scope. This means that no strong conclusions can be drawn based on this limited work. Nonetheless, the smartphone activity was well received by the students and should constitute a useful addition to the set of instructional approaches, especially since variation is known to benefit learning. The main failure of the design was an overestimation of student prior knowledge on motion physics (and its application to image data). As a consequence, the activity took required more time and effort than originally anticipated. No severe pitfalls of smartphone usage were identified, but it should be noted that the proposed activity – with its lack of well-defined results due to variations in kick strength – requires that the teacher is capable of efficiently analysing multiple student films (avoiding the feedback process to become overwhelmingly time consuming). If not all student films are evaluated, the feedback to the students may become of low quality, and misconceptions may pass under the radar. On the other hand, given that programming from 2018 will become compulsory, an interesting development of the activity would be to include handling of images and videos using a high-level programming language like Python.

Automatic video quality assessment has many potential use cases in today’s video-filledsociety, for example, when trying to find highlights in a video. This thesis studies the possibilityof extracting the best segments from a video automatically based on five selected metrics:sharpness, colorfulness, contrast, stability, and aesthetics. Multiple different methods from eachmetric category were compared against each other using datasets with subjective ratings ofimages from KADID-10k and videos from LIVE-Qualcomm. The best method from eachcategory was combined into a single video quality score. The combination was done through aweighted sum, obtained from a least-square fit on the subjective scores of a training dataset(KonViD-1k). The segment of a video with the highest average quality score was chosen as thehighlight. The video quality score achieved Spearman correlations of 0.67 and 0.7 whenevaluated on two validation datasets (KonViD-150k-B and LIVE-VQC). In conclusion, themetrics work well, but are currently too slow for the intended target platform (mobile devices)and thus future work should focus on improving their performance.

Ice hockey has been identified as a sport with a high risk for concussions due to it being highly physical. Improvements have been made over the years to improve the protective gear for the players effectively eliminating more severe traumatic brain injuries (TBIs) however mild concussions (mTBI) are still prevalent to this day. One way of predicting these injuries in the recent years is the usage of finite element (FE) analysis to recreate impacts to study the effects of said head kinematics and strain parameters using validated FE models of the brain. In this thesis, video analysis was done on five cases resulting in a concussion and five cases not resulting in concussion from both the Swedish Hockey League (SHL) and the National Hockey League (NHL) to extract the initial velocities and positioning. The average velocity for the injured player and attacking player was 5.12 m/s and 5.08 m/s respectively for the impacts resulting in a concussion. Additionally, the average velocity for the injured player and attacking player was 4.80 m/s and 5.51 respectively for the impacts not resulting in a concussion. The video analysis methodology was also validated using a dataset from a football game and resulted in an average error of 25.4%. The impacts were recreated using the extracted velocities and initial positions in LS-PrePost with the full body FE model THUMS v.4.02 representing a 50th percentile adult male fitted with a helmet previously developed by master thesis students at KTH. The simulations were ran using LS-DYNA. The head kinematics from the head’s center of gravity and brain strain measured called Maximum Principal Strain (MPS) were extracted. Using the MPS values, the 95th percentile was calculated to then determine the likelihood of concussion. The MPS95 ranged from 0.18 to 0.63 for the cases resulting in a likelihood of concussion of 7.48 to 100%. For the cases not resulting in a concussion, the MPS95 values ranged from 0.20 to 0.45 resulting in likelihood of concussion 11.1 to 80.5%. The head kinematics extracted reported similar outcome in terms of risk of suffering concussions. The varying results can be pointed to the drawbacks in the methodology such as the error of the video analysis and the positioning of FE models. / Ishockey har fastställts som en sport med höga risker för hjärnskakning på grund av dess fysiska natur. Med åren har förbättringar gjorts på skyddsutrustningen vilket har avlägsnat allvarligare hjärnskador (TBI) från sporten, men dessvärre förekommer mildare hjärnskakningar än idag. På senare år har användning av finita element (FE) metoder använts för att återskapa kollisionerna för att förutspå dessa skador. Detta görs genom att använda validerade FE modeller av hjärnan för att analysera kinematiken samt töjningarna. I detta arbete gjordes en videoanalys av fem fall som resulterade i hjärnskakning samt fem fall där kollisionen inte resulterade i en hjärnskakning från både den Svenska Hockey Ligan (SHL) och "National Hockey League" (NHL). Från videoanalysen togs de initiala hastigheterna samt positionerna fram. Den genomsnittliga hastigheten för den skadade spelaren respektive attackerande spelaren var 5.12 m/s och 5.02 m/s för fallen där hjärnskakning hade skett. För fallen där hjärnskakning inte hade skett var hastigheten för den skadade respektive attackerande spelaren var 4.80 m/s samt 5.51 m/s. Videoanalysmetoden validerades genom att utföra videoanalysis på en databas från en fotbollsmatch. Valideringen resulterade i ett genomsnittligt fel på 25.4%. Kollisionerna återskapades genom att använda de extraherade initiala hastigheterna och positionerna i LS-PrePost med FE helkroppsdockan THUMS v.4.02 som representerade en 50:e percentil vuxen man utrustad med en ishockeyhjälm som utvecklats av tidigare masterexamensstudenter på KTH. Simuleringarna gjordes genom LS-DYNA. Huvudkinematiken från huvudets tyngdpunkt samt de maximala principiella töjningarna (MPS) i hjärnan extraherades. Från de extraherade MPS värdena kunde den 95:e percentilen uträknas för att bestämma sannolikheten att hjärnskakning sker. För fallen där hjärnskakning skett, varierade MPS95 värdet mellan 0.18 till 0.63 vilket motsvarar en risk för hjärnskakning på 7.48% respektive 100%. För fallen där hjärnskakning inte hade skett varierade MPS95 värdet från 0.20 till 0.45 vilket motsvarar 11.1% respektive 80% risk för hjärnskakning. Den extraherade huvudkinematikens risk för hjärnskakning överensstämde för det mesta med MPS95 sannolikheterna. De varierande resultaten kan hänvisas till de brister i metoden som exempelvis felet i videoanalysen samt positioneringen av FE modeller.

<p>I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.</p>

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.

Objective and aim: Adults use child-directed-speech in their interaction with infants,w hich has been confirmed to have positive effects on their language learning. This study was a part of the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI). Within this project, a new intervention model has been developed for caregivers of children with a hearing impairment, called the Prevention Education Program forParents (PEPP). The purpose of the present study was to investigate whether caregiver’s use of child-directed speech differed between a structured play situation and in home environment. The aim was also to evaluate the PEPP model's methods of analysis; video and LENA-recording, concerning measurement of child-directed speech in a structured play situation. Data from the present study were also collected as reference data for the Words make a difference. Methods: The study involved four families with typically hearing infants aged 0-7months and their caregivers. Data collection was undertaken using PEPP's evaluation methods in a short, structured play situation and a full day recording in a home environment. Results and conlusion: In some cases, the care-givers’ use of child-directed speech differed between the structured play situation and the full-day recording in the home environment. The two data collection methods (audio recording and video recording) during the structured play situation were in good agreement regarding the use of child directed speech. The conclusion is that the PEPP model is a functional method for examining the spoken language environment of infants. Bakgrund och syfte: Barnriktat tal (BRT) används av vuxna i samspel med små barn och har visat sig innebära positiva effekter för språkinlärningen. Denna studie var en del av Ord gör skillnad- projektet på Karolinska Institutet (KI) där en ny interventionsmodell för föräldrar till barn med hörselnedsättning utvecklas: Prevention Education Program for Parents (PEPP). Den aktuella studiens syfte var att undersöka spädbarns talspråksmiljö och om föräldrars användning av BRT skiljer sig mellan en strukturerad leksituation och i hemmiljö. Syftet var också att utvärdera PEPP- modellens bedömningsmetoder; LENA-inspelning och videoinspelning. Metod: I studien deltog fyra normalhörande spädbarn i åldrarna 0-7 månader och deras mammor. Datainsamlingen gjordes med hjälp av PEPP:s bedömningsmetoder dels under en kort strukturerad leksituation dels genom en heldagsinspelning i hemmiljö. BRT analyserades utifrån fem språkspecifika särdrag; segmentell fonologi, prosodi, syntax, ordförråd och pragmatik. Resultat och slutsatser: Användning av BRT skiljde sig i enstaka fall mellan den strukturerade leksituationen och heldagsinspelningen i hemmiljö. De två bedömningsmetoderna stämde väl överens med avseende på användningen av BRT under den strukturerade leksituationen. Slutsatsen är att PEPP-modellens bedömningsmetoder är användbara vid undersökning av talspråksmiljön hos spädbarn i åldrarna 0-7 mån gällande BRT och kan med fördel användas i föräldrahandledning. Resultaten från den här studien kan komma att användas för metodutveckling av PEPP- modellen och även som referensdata till Ord gör skillnad- projektet.

Interaction is an important aspect for children’s language development. The intervention model Prevention Education Program for Parents (PEPP) is currently under development within the research project Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. PEPP is an intervention for parents to children aged 0–12 months who’s recently been diagnosed with hearing impairment. In PEPP parents receive guidance based on the child’s language environment which is mapped through Language ENvironment Analysis (LENA) and video analysis. LENA is a speech processing technological tool that analyzes the child’s language environment. The video analysis is made manually based on short video records of interactions between child and parent. The purpose of this study was to evaluate these mapping methods reliabilities to measure verbal conversational turns. The study also aimed to investigate if there’s a pattern between the amount of verbal conversational turns in a structured playtime and in the home environment. Four families with children aged 0:26–7:3 months participated. The child and parent interacted in a structured playtime that was analyzed with LENA and video analysis. Each family also made a LENA recording for an entire day in their home environment. The amount of verbal conversational turns in the structured playtime was analyzed by two assessors through video analysis. Inter-rater reliability was calculated, and a qualitative assessment was made for intervals in which the inter-rater reliability was &lt;80%. The conformity between video analysis and LENA in the structured playtime was calculated. Further, a comparison was made between the amount of verbal conversational turns measured with LENA in home environment and structured environment. The inter-rater reliability in this study was high and in the qualitative assessment aggravating factors were identified. The conformity between video analysis and LENA analysis of the structured playtime was moderate. The amount of verbal conversational turns was higher for all participants in the structured environment compared to the home environment. This study indicates that video analysis is a reliable method. However, the aggravating aspects should be remedied in order to increase the reliability. The results confirm previous findings that demonstrate limitations with LENA’s ability to measure conversational turns in young infants. This study indicates that the number of conversational turns is higher in structured environments. To ensure the results in this study further research should be conducted. / Barn lär sig språket i interaktion med sin omgivning. Föräldrainterventionen Prevention Education Program for Parents (PEPP) utvecklas inom forskningsprojektet Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. I PEPP handleds föräldrar till barn i åldrarna 0–12 månader med nyligen upptäckt hörselnedsättning kring samspel och kommunikation. Handledningen baseras på barnets språkmiljö som mäts med kartläggningsmetoderna Language ENvironment Analysis (LENA) och videoanalys. LENA är ett talprocessande teknologiskt verktyg som beskriver barnets språkmiljö genom automatisk analys. Videoanalysen sker manuellt av bedömare utifrån korta videoinspelningar av samspel mellan barn och förälder. Föreliggande studie syftade till att utvärdera dessa kartläggningsmetoders pålitlighet i mätning av verbala turtagningar. Vidare syftade studien till att undersöka eventuella mönster mellan antal verbala turtagningar i hemmiljö och strukturerad miljö. Fyra familjer med barn i åldrarna 0:26–7:3 månader deltog. Barn och förälder samspelade under en strukturerad leksituation som analyserades med LENA och videoanalys. Varje familj gjorde även en heldagsinspelning med LENA i hemmiljö. Antal verbala turtagningar i den strukturerade leksituationen analyserades av två bedömare med videoanalys. Interbedömarreliabilitet räknades ut och en kvalitativ bedömning genomfördes på intervall med interbedömarreliabilitet &lt;80 %. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA beräknades gällande den strukturerade leksituationen. Vidare jämfördes antal turtagningar mätt med LENA i hemmiljö och strukturerad miljö. Resultatet visade på en hög interbedömarreliabilitet i videoanalysen och i den kvalitativa bedömningen identifierades försvårande aspekter. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA var måttlig. Antalet turtagningar var genomgående högre i den strukturerade leksituationen jämfört med hemmiljö. Studien tyder på att videoanalysen är en pålitlig metod. Dock identifierades försvårande aspekter som bör åtgärdas för att öka mätningens tillförlitlighet. Studien bekräftar tidigare forskning som visat på begränsningar gällande LENA:s mätning av turtagningar hos unga spädbarn. Resultatet tyder på att det sker fler turtagningar i strukturerad miljö än i hemmiljö. För att säkerställa studiens resultat krävs fortsatta studier.