Denna studies övergripande syfte är att undersöka fyra stycken andraspråkelevers ordförståelse samt vistelsetidens inverkan på läsförståelse. För att svara på studiens fråga gjordes två stycken delundersökningar. Den första delundersökningen fokuserade på ordförståelse med en uppföljning och den tredje på läsförståelse. De två delundersökningarna ger material som kan ge insikt i vilken betydelse ordförståelsen har för andraspråkelevers förståelse av texter. I delundersökningen av ordförståelse lades fokus på att se huruvida det är icke-fackord eller kända ord som främst försvårar läsning av en läromedelstext samt om lässtrategin gruppsamtal om svåra ord är ett hjälpande verktyg för elevernas läsförståelse. I gruppsamtal om svåra ord fördjupades undersökningen med att även se hur gruppsamtal om svåra ord ser ut i en blandad grupp med första- och andraspråkelever. Fokus lades även på att se om ordförståelsen har betydelse för andraspråkelevers förståelse av texter. Uppföljningen av ordförståelseundersökningen gav material för att kunna analysera informanternas ordförståelse före och efter gruppsamtal om svåra ord. På delundersökningen av läsförståelsen lades fokus på att se om andraspråkselevers vistelsetid i Sverige hade en påverkan på deras läsförståelse. Metoden är kvalitativ där data insamlades genom ljudinspelning, observation av elevers samtal samt en analys av behärskningsuppgifter eleverna fick utföra. I studien deltog fyra stycken andraspråkselever som går på en högstadieskola i årskurs åtta. Information om elevernas ålder, kön och antalet år de varit bosatta i Sverige samlades in via samtal med eleverna själva. Det material studien baserades på var texter, ord eleverna hade ringat in, gruppsamtal samt läsförståelseövningar. Det tydligaste resultatet i de två delundersökningarna var ordsamtalen och ordförståelsetestet. Resultaten på ordförståelsetestet och gruppsamtal om svåra ord visar att det är främst icke-fackorden som vinner på användningen av lässtrategin av att ha gruppsamtal om svåra ord. Uppföljningen på ordförståelseundersökningen visade en förbättring gällande antalet inringade ord vilka främst bestod av icke- fackord. Resultatet visar värdet av ordsamtal för andraspråkelevers förståelse av texter. Delundersökningen av elevernas läsförståelse visade att andraspråkelevernas vistelsetid i Sverige inte har någon betydelse för deras läsförståelse.

Vi har undersökt förskollärares uppfattningar om hur förskolans rutiner samt den fysiska och psykiska miljön kan utformas för att minska yngre barns stress vid långa dagar på förskolan genom en kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer. En analys av resultatet visar att förskollärarnas svar kan delas in i fyra kategorier utifrån förskollärares uppfattningar. Kategorierna är Rutiners påverkan, Barngruppens storlek, Hur påverkar miljön och Förskollärares syn på lång vistelsetids påverkan och framkom genom analysmetoden meningskoncentrering. Förskollärare delger att vistelsetiden inte behöver vara den faktor som gör barn stressade utan att barns hemförhållanden och samhället kan vara faktorer som påverkar. Studiens teoretiska utgångspunkt omsorgsetik synliggörs i enlighet med hur förskolans miljö kan utformas på ett sätt så den minimerar stressutlösande moment.

Hedersproblematik är ett aktuellt ämne som väcker debatt kring dess komplexitet. Som blivande religionslärare står vi inför ett komplicerat uppdrag att undervisa om hedersproblematikens alla dimensioner. Genom att intervjua religionslärare på gymnasieskolor vill vi få en förståelse kring deras uppfattning om hedersproblematik. Vidare kommer vi analysera empirin utifrån den intersektionella teorin och undersöka i vilken grad det återspeglar deras uppfattning. Således är syftet med denna forskning att genom intervjuer kartlägga huruvida deras uppfattning kan tolkas utifrån den intersektionella teorin. Resultatet visar att uppfattningen om hedersproblematik framförallt kopplas till etnicitet, religion, kön samt vistelsetid i Sverige och graden av interaktion med omgivningen. Slutsatsen av studien är att religionslärarnas uppfattning visar på att det finns en komplexitet gällande hedersproblematik. Perspektiv som etnicitet, religion, kön samt vistelsetid i Sverige och graden av interaktion med omgivningen, visar sig i deras uppfattning men saknar flerdimensionella skikt.

På Sveriges akutmottagningar ses att vistelsetiden ökar och att äldre över 65 år är de som står för nära hälften av alla akutbesök och mer än hälften av all sammanlagd vårdtid. Vistelsetiden inom sjukvården beskrivs med två begrepp, LOS som står för den totala vistelsetiden inom sjukhuset och ED LOS som beskriver vistelsetiden på akutmottagningen. Förlängd ED LOS och LOS drabbar äldre genom ökad förekomst av vårdskador och dödlighet. Skörhet är ett begrepp som används för att beskriva äldre som bedöms ha ökad risk att drabbas av sådana negativa konsekvenser. Sjuksköterskan på akutmottagningen har en nyckelfunktion inom patientsäkerhetsarbete och en viktig roll i att effektivisera patientflödet.  Syftet var att beskriva sjuksköterskeinitierade interventioner för sköra äldre på akutmottagning genom att undersöka vad som var gemensamt i interventionerna samt deras effekt på ED LOS och LOS.  En litteraturöversikt användes som metod. Datainsamlingen genomfördes via databassökningarna i PubMed och CINAHL. Femton vetenskapliga artiklar som beskrev sjuksköterskeinitierade interventioner som utfördes på akutmottagningar och som mätte ED LOS och LOS inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analys.  I resultatet framkom tre huvudkategorier med sju tillhörande underkategorier som beskrev gemensamma fynd i interventionerna. Huvudkategorierna var kunskapens betydelse för interventionen, samverkan för den sköra äldre och identifiering, bedömning och behandling av sköra äldre. ED LOS och LOS presenterades i relation till huvudkategorier och underkategorier. ED LOS minskade i nio interventioner, ökade i två och hade ingen signifikant skillnad i två. LOS hade ingen signifikant skillnad i fem interventioner och minskade i tre.  Slutsatsen var att specialistsjuksköterskor har en viktig roll i att utveckla, implementera och leda interventioner för sköra äldre samt att samarbete mellan professioner och över organisationsgränser och införande av snabbspår var viktiga gemensamma faktorer i interventioner som minskade ED LOS och i viss mån LOS.

Bakgrund: På ett flertal akutmottagningar ökar belastningen och vistelsetiderna blir längre, dessutom är vistelsetiderna längre för äldre patienter. Den växande äldre befolkningen i vårt samhälle löper även större risk att drabbas av vårdskador i samband med långa vistelsetider på landets akutmottagningar.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva interventioner riktade mot äldre som söker akutmottagning och interventionernas påverkan på vistelsetiden. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Databassökning genomfördes i PubMed och CINAHL och genererade 16 artiklar till resultatet. Strukturerad kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes och resultatet presenterades efter en integrerad analys.  Resultat: Fem kategorier identifierades: Snabbspår, äldreprotokoll, omvårdnadsåtgärder, tvärprofessionellt teamsamarbete samt samverkan med externa vårdgivare. I 10 av studierna blev vistelsetiden på akutmottagningen kortare, i tre oförändrad och i tre längre. Slutsats: Det finns ett flertal interventioner riktade mot äldre som söker vård på akutmottagningar med varierande påverkan på vistelsetiden. Snabbspår kan vara effektivt och säkert för att förkorta vistelsetiden till specifika grupper av äldre patienter. Handläggningen av äldre patienter är ofta komplicerad. Införande av tvärprofessionella team med specifik geriatrisk kompetens kan bidra till ett effektivare omhändertagande och en kortare vistelsetid. Det är viktigt att identifiera de äldre personer som är sköra eller löper hög risk att drabbas av vårdskador. Omvårdnadsåtgärder riktade mot dessa personer behöver inte förlänga vistelsetiden och kan minska risken för vårdskador. Litteraturöversiktens resultat åskådliggör potentiella förbättringsområden för att förebygga att äldre personer, som söker vård på akutmottagningar, drabbas av vårdskador. / Background: In a number of emergency departments, the workload is increasing and the length of stay is longer, and the length of stay is also longer for older patients. The growing elderly population in our society is also at greater risk of suffering injuries in connection with long stays in the emergency departments. Purpose: The purpose of this study was to describe interventions aimed at elderly people who seek emergency care and the intervention's impact on length of stay. Method: The method chosen was a literature review with a systematic approach. Database search was conducted in PubMed and CINAHL and generated 16 articles as a result. Structured quality review of the articles was carried out and the results were presented after an integrated analysis. Results: Five categories were identified: Fast track, elderly protocols, nursing care, interprofessional team collaboration and collaboration with external care providers. In 10 of the studies, the length of stay at the emergency department was shorter, in three it was unchanged and in three it was longer. Conclusion: There are several interventions aimed at elderly people who seek care inemergency departments with varying effects on the length of stay. Fast-track can be effectiveand safe in shortening length of stay for specific groups of elderly patients. The managementof elderly patients is often complicated. Introduction of interprofessional teams with specificgeriatric competence can contribute to more efficient care and a shorter length of stay. It isimportant to identify the elderly people who are frail or are at high risk of suffering injuriesfrom care. Nursing measures aimed at these people do not need to extend the length of stayand can reduce the risk of nursing injuries. Results of the literature review illustrate potentialareas for improvement to prevent elderly people who seek care in emergency departmentsfrom suffering care-related injuries.

Akutmottagningen är den verksamhet inom hälso- och sjukvården som har öppet dygnet runt, årets alla dagar och som behandlar patienter som söker vård då de upplever akut ohälsa vilket kan bero på symtom, skador eller andra besvär. Akutsjuksköterskan ska identifiera akuta hälsotillstånd, prioritera vårdinsatser och sträva efter att snabbt inleda behandling. Det är flera olika moment, vid olika tidpunkter under besöket på akutmottagningen, som påverkar patienters vistelsetid. Eftersom det saknas kunskap om patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen och hur den kan bli en vårdande tid var syftet med litteraturstudien att utforska tillgänglig litteratur gällande patienters upplevelser av vårdande tid under deras vistelse på akutmottagningen. En systematisk och integrativ litteraturstudie har genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats enligt Braun och Clarkes dataanalys. Ett huvudtema identifierades: Väntans tider följt av tre subteman: Tid att mötas, Tid till att förstå vad som händer, Tid av otillfredsställelse. Resultatet visar olika faktorer som tillsammans påverkar patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen. Dessa faktorer inkluderade att akutsjuksköterskan tog sig tid till att etablera en god vårdrelation och ge uppdateringar samt information om vad patienten väntade på. Miljön, dess atmosfär och långa väntetider är exempel på andra faktorer som förstärkte upplevelsen av en otillfredsställande vistelsetid. Tillfredsställelsen ökade när akutsjuksköterskan tog sig tid att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov. Genom att akutsjuksköterskan tillägnar tid till patienten, ges utrymme för vårdande tid vilket tillför en värdefull vistelsetid för patienter på akutmottagningen.

Med denna vetenskapliga essä presenterar jag först situationer ur det praktiska arbetet i förskolan och reflekterar sedan över dessa situationer med hjälp av bland annat tidigare forskning, barnkonventionen och läroplanen. Mitt dilemma handlar om hur jag som pedagog förhåller mig till barns skiftande vistelsetider och hur mitt arbete kring föräldrasamverkan och läroplanen ser ut. Å ena sidan vill jag redogöra för allt det positiva med förskolans verksamhet, men å andra sidan vill jag inte försumma föräldrarnas viktiga roll för barnen. Syftet med essän är att undersöka hur jag som pedagog påverkar föräldrarna och deras barns vistelsetider med hjälp av bland annat förskolans läroplan. Denna essä handlar även om hur läroplanen förväntas användas för att höja förskolans status inför föräldrar och samhälle. Jag belyser även hur läroplanen kan användas i samverkan mellan hem och förskola och reflekterar över dess för och nackdelar. Reflektionerna i essän tar även upp de förväntningar som finns i samhället, att barnen ska tillbringa mycket tid i förskolan för att de ska vara väl förberedda inför skolstart. Jag nämner och reflekterar även över de barn som knappt spenderar någon tid alls i förskolan. Jag lyfter mina egna värderingar från min berättelse som jag kopplar ihop med anknytningsteorin och utifrån den reflekterar jag över barnens vistelsetider i förskolan redan från låg ålder. Läroplanen är under ett skifte och jag jämför delar från den äldre läroplanen med delar från den nya läroplanen som handlar om samverkan mellan hem och förskola. I min slutsats framkommer att läroplanen är tolkningsbar och i vissa avseenden även otydlig, vilket i sig gör att det kan bli problematiskt i arbetet med föräldrasamverkan. Dilemmat över hur förskolan presenteras inför föräldrarna kan, utifrån min slutsats, även grunda sig i brist på andra styrdokument som kan erbjuda en bredare grund att som pedagog luta sig tillbaka mot. / With this scientific essay, I first present situations from the practical work in preschool and then reflect on these situations with the help of, among others, previous research, the Convention on the Rights of the Child and the curriculum. My dilemma concerns the way in which I, as an educator, deal with children's changing residence times and how my work with parental collaboration and the curriculum looks like. On the one hand, I want to describe all the positive things about the preschool's activities, but on the other hand I do not want to neglect the parents' important role for the children. The purpose of the essay is to investigate how I, as an educator, affect the parents and their children's residence times by means of, among other things, the preschool's curriculum. This essay also considers how the curriculum is expected to be used in elevating the preschool's status for the parents and society. I also highlight how the curriculum can be used in the collaboration between home and preschool and reflect on its pros and cons. The reflections also address the expectations that exist in society, according to which the children should spend a lot of time in preschool in order for them to be well prepared for school start. I even scrutinize my own values ​​from the situations, which I associate with attachment theory, and, on the basis of that, I reflect on the residence times in preschool of children of very young age. The curriculum is currently undergoing a shift and I compare the paragraphs on the collaboration between home and preschool from the old curriculum with those from the new curriculum. In my conclusion, it is revealed that the curriculum is interpretable and, in some respects, also unclear, which in itself means that it can become problematic for parental collaboration. Based on my conclusion, the dilemma over how the preschool is presented to the parents could be founded on a lack of other governing documents that would offer a broader basis for pedagogues to rely on.

Recent advancements in machine learning and the widespread adoption of electronic healthrecords have enabled breakthroughs for several predictive modelling tasks in health care. One such task that has seen considerable improvements brought by deep neural networks is length of stay (LOS) prediction, in which research has mainly focused on adult patients in the intensive care unit. This thesis uses multivariate time series extracted from the publicly available Medical Information Mart for Intensive Care III database to explore the potential of deep learning for classifying the remaining LOS of newborns in the neonatal intensive care unit (NICU) at each hour of the stay. To investigate this, this thesis describes experiments conducted with various deep learning models, including long short-term memory cells, gated recurrentunits, fully-convolutional networks and several composite networks. This work demonstrates that modelling the remaining LOS of newborns in the NICU as a multivariate time series classification problem naturally facilitates repeated predictions over time as the stay progresses and enables advanced deep learning models to outperform a multinomial logistic regression baseline trained on hand-crafted features. Moreover, it shows the importance of the newborn’s gestational age and binary masks indicating missing values as variables for predicting the remaining LOS. / Framstegen inom maskininlärning och det utbredda införandet av elektroniska hälsoregister har möjliggjort genombrott för flera prediktiva modelleringsuppgifter inom sjukvården. En sådan uppgift som har sett betydande förbättringar förknippade med djupa neurala nätverk är förutsägelsens av vistelsetid på sjukhus, men forskningen har främst inriktats på vuxna patienter i intensivvården. Den här avhandlingen använder multivariata tidsserier extraherade från den offentligt tillgängliga databasen Medical Information Mart for Intensive Care III för att undersöka potentialen för djup inlärning att klassificera återstående vistelsetid för nyfödda i den neonatala intensivvårdsavdelningen (neonatal-IVA) vid varje timme av vistelsen. Denna avhandling beskriver experiment genomförda med olika djupinlärningsmodeller, inklusive longshort-term memory, gated recurrent units, fully-convolutional networks och flera sammansatta nätverk. Detta arbete visar att modellering av återstående vistelsetid för nyfödda i neonatal-IVA som ett multivariat tidsserieklassificeringsproblem på ett naturligt sätt underlättar upprepade förutsägelser över tid och gör det möjligt för avancerade djupa inlärningsmodeller att överträffaen multinomial logistisk regressionsbaslinje tränad på handgjorda funktioner. Dessutom visar det vikten av den nyfödda graviditetsåldern och binära masker som indikerar saknade värden som variabler för att förutsäga den återstående vistelsetiden.