Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilken status den muntliga kommunikationen har i klassrummet. För att belysa detta har jag intervjuat sex verksamma lärare inom grundskolans lägre åldrar. Jag är nyfiken på hur de betraktar muntlig kommunikation, hur de ser på sitt arbete med att utveckla och stärka det muntliga språket hos eleverna, och vilken inställning de har till muntlig kommunikation i jämförelse med skriftlig kommunikation. Undersökningen är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk utgångspunkt, vilket utmärks av att lärande och utveckling tar form i kommunikation med andra individer. Kursplanen för svenska i årskurs 1-3 belägger att arbete med den muntliga förmågan är grundläggande för varje människas identitet, sociala trygghet och lärande, och bör därför vara en stor del av undervisningen. Dock förefaller den ha en underordnad ställning i förhållande till läs- och skrivutvecklingen. Resultatet visar att lärarens kunskapssyn och attityd till det talade språket, är en avgörande faktor för mängden muntlig kommunikation i klassrummet. Lärarna är positivt inställda till kommunikation i undervisningen och arbetar aktivt för att utveckla ett resonerande bland eleverna, genom att förespråka en positiv gruppdynamik och ett gott socialt klassrumsklimat i syfte att stärka alla elever och deras vilja till att våga tala. / The aim of this study is to shed light on the status of oral communication in school. I am interested in examining how teachers define oral communication, how they perceive their work to develop and strengthen the oral language of the pupils, and their attitude to oral communication in comparison to written communication. The study is qualitative and a socio-cultural perspective has been used as a theoretical basis, which is characterized by learning and development in interaction between individuals. The syllabus for Swedish in grades 1-3 stresses oral ability as fundamental to every human identity, social security, and therefore states that it should be a big part of teaching. Contrarily, it appears that the oral ability stands subordinate to writing skills. The results of my investigation shows that a teacher's approach to and knowledge of oral ability is an essential factor in the amount of oral communication in the classroom. The teachers interviewed are in favor of communication in teaching and are actively working to develop a reasoning among students, by advocating a positive group dynamics and a good social climate in order to strengthen all the students and their willingness to dare speak.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad pedagoger i förskolan har för tankar och erfarenheter utav att arbeta med lekpedagogik? Vad anser de är möjligheterna och finns det några hinder med arbetssättet? I min undersökning har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer vilket betyder att intervjufrågorna är formade så att deltagarna får utrymme att besvara och tolka frågorna utifrån deras egen uppfattning av omvärlden. Med hjälp av en utformad intervjuguide har jag skapat frågor som berör olika områden som är relevanta för min undersökning. Mitt resultat visar på att pedagogerna tycker att det är riktigt roligt att arbeta lekpedagogiskt, de har viljan och engagemanget, men det är praktiska hinder såsom tid- och personalbyten som gör att de inte kan arbeta med det i den utsträckning som de skulle vilja. / The aim of my thesis is to examine preschool teacher’s thoughts and experiences of working with pedagogical play. What are their views of the possibilities of this way of work and are there any difficulties whit this approach? In my research I´ve been using semi-structured interviews which means that the interview questions are shaped so the participants have space to answer and to interpret based on their own perception of the outside world. Using a designed interview guide I´ve created questions that cover different areas that are of relevance to my research. My result shows that the preschool teachers think pedagogical play is an excellent approach. They have the will and commitment but there are some practical difficulties such as time constraints and personnel changes that make them unable to work with pedagogical play in the extent they would like.

Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet är att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att få förståelse för hur tidigare suzukielever ser på sin tid som suzukielev.   Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela när de kom upp i tonåren. Det är deras berättelser som är studiens empiri.   Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem. Framför allt lyfter de fram gemenskapen som de upplevde som suzukielever. Läger, kompisar och grupplektioner är roliga minnen som de bär med sig och som de anser har påverkat dem positivt. De positiva omdömena av undervisningen dominerar. I studien framkommer dock några områden som lärare och föräldrar behöver reflektera över. Det berör notinlärning, överdrivet föräldraengagemang och konkurrens. / This essay is about the Suzuki method. The purpose of this work is to describe the method and its strengths and weaknesses and to gain an understanding of how former Suzuki students view their studies in the Suzuki method.   The theoretical background consists of Lev Vygotsky and Howard Gardner’s theories. In addition to literature studies, I conducted interviews with six young adults who were Suzuki students and who chose to quit playing when becoming teenagers. It is their stories that are the study’s empirical evidence.   The results indicate that the Suzuki studies were very positive for them. Above all, they refer to the sense of community they felt as Suzuki students. Camp, friends and group lessons are fun memories that they share and which have been a positive influence. The positive reviews of teaching predominate. However, the study shows certain areas that teachers and parents need to reflect on. It affects note learning, excessive parental involvement and competition

We live in a society where the technology has an enormous role in our lives. The average age of using digital tools among Swedish people is down to a very young age. In the recent period of time there has been much debate about tablets and their use in preschools. The aim of this study is to examine the preschool teachers experiences and perceptions of tablet use and how the implementation of the tablets benefits the school activities. What is central to this research is not how kids use the tablet, but how educators are using the tablet device as supplement for children’s development. A qualitative method is used on this study in form of interviews. Results of the interviews showed that teacher who went on a further education in tablet use was more knowledgeable in tablet use then the teachers who didn’t went.

The following content is a way of trying to understand how music is practiced in Swedish preschools. To understand this, we have looked into preschool teachers' interest and knowledge in music, to see if or how their musical background may affect their teaching methods and didactics about music. The study relies on interviews with eight preschool teachers. This data has then been subjected to a phenomenographic analysis. The background of our interest in this particular subject stems from an observation of how the utilization of music has decreased in Swedish preschools. We have seen less musical instruments in the environment, and the importance of music appears to have faltered over time. We also make an attempt at understanding why math and language hold priority over music in Swedish preschools. The study is based on two theoretical perspectives: Haberma's thoughts on modern society, and Vygotsky's sociocultural theory. The result shows that preschool teachers display a great interest in music, in addition to basic knowledge with grounds in their education. It also displays their willingness to use produced music from digital platforms. While the children receive opportunities to choose what music to play, the study also shows a lack of encouragement of the children's own music making by the educators. Factors such as a lack of time, routines, large groups of children, and loud noise are referenced as underlying reasons that limit childrens' opportunity to make music. Experiences of pressures from curricula and school subjects, in addition to the attitude of colleagues also affect the role music plays in everyday life.

No description available.

Syftet med studien var att studera förskollärarnas beskrivningar av hur deras arbete med sagor påverkar barnens aktiviteter i förskolan och på fritiden. Frågeställningarna är; hur beskriver förskollärarna att sagan påverkar barns lek? Hur beskriver förskollärarna att sagan påverkar barns språk? Vilka olika arbetssätt väljer förskollärarna utifrån sagor? Hur beskriver förskollärarna samarbetet med föräldrarna kring sagor? I studien har den teoretiska utgångspunkten varit sociokulturellt perspektiv med Vygotskij som förespråkare och vad begreppet litteracitet innebär för barns språk. Studien har även belyst vad tidigare forskning säger om sagan och dess betydelse för barns språk och förskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats där metoden är enskilda halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare på tre olika förskolor. I analysen framkom olika mönster som delades in under fyra olika rubriker. Resultatet presenteras under fyra teman som är Sagan i olika former, Sagans betydelse för språket, Relationen mellan saga och lek samt Sagan i verksamheten. I resultatet framkom det att sagan har betydelse för barns språk där de utvecklar meningar, olika fraser och får ett vidgat ordförråd. Förskollärarna uttrycker att relationen mellan sagor och lek är en form av bearbetning, där leken kan utvecklas och barnen blir andra karaktärer. Förskollärarna beskriver att sagan används i olika aktiviteter i verksamheten till exempel skapande, tema och drama. När det gäller samverkan med föräldrarna menar förskollärarna att föräldrarna inte är särskilt involverade i arbetet med och omkring sagor, men däremot är de mer involverade genom bland annat dokumentationer.

The aim of this study was to contribute with knowledge that complements research on the design and development of school libraries. This has been achieved through field studies from a sociocultural perspective using the theories of Vygotsky. Previous research shows a gap between how a school library is said to function and how it is in fact used. To investigate actual conduct the author performed observations and focus group interviews with fourth-grade students at ISGR, The International School of the Gothenburg Region. The results reveal a wide range of activities in the school library, such as information retrieval, reading, browsing for books, talking, hanging out, borrowing and returning books, receiving education and working on projects. One interesting discovery was that a visit to the school library appeared to be a collective action, and not solitary as one could suspect. Students browsed together with classmates or the librarian, read out loud toeach other and sat together reading, writing, talking and playing games. When enabled, the higher psychological processes in Vygotsky’s theory can roam free in the school library. The author concludes that it is not possible to generalise from this study, but that the value of a place where you can do all the above in a calmand stress-free environment should not be underestimated. The school library can be a place not only for silent studies, but for social exchange among carefully chosen books, furniture, technology and personnel to support all actions, including personal growth.

The aim of this investigation has been to examine four students, in a second grade class in Stockholm, understanding of the addition algorithm. A small field study has been carried out including both interviews and classroom studies. Vygotsky’s socio-cultural theory and more specifically the concepts of mediation and cultural tools have been applied. Vygotsky asserts that our contact with the world is mediated by cultural tools. The addition algorithm is in this thesis seen as a cultural tool that the students are to appropriate. The results show a variation of the student’s understanding of the addition algorithm. Most importantly it shows that it is possible for students to “say more than they know” with the use of the algorithm. It is difficult to see how much a student really understand of a mathematical concept and easier to see if they do not understand it or are using it in an inappropriate way. Therefore it is necessary for teachers to form a dialogue with the students and ask them why they do as they do while using different mathematical concepts, such as addition algorithms, to acquire a perception of their mathematical understanding.

Singapores sätt att bedriva matematikundervisning kom till Sverige 2015 under namnet Singaporemodellen. Syftet med studien är att få kunskap om Singaporemodellen och hur den används i skolans tidigare år, samt synliggöra hur modellen förhåller sig till Lgr11. Studien baseras dels på en granskning av lärarhandledningarna till läromedlet Singma matematik som genomgående bygger på Singaporemodellen. Den baseras även på semistrukturerade intervjuer med en av författarna till Singma matematik och med lärare i grundskolans tidigare år som arbetar med läromedlet. Resultatet visar att lärarna arbetar med modellen genom att använda läromedlets lektionsstruktur med ett problemlösande förhållningssätt och ett stort fokus på att samtala och resonera. Studien visar även att arbetssättet är influerat av Vygotskijs teorier om hur barn lär och att Singma matematik ger eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna.