Bakgrunden till studien är siffror tillhandahållna från Tandvårdssamordning Koncernkontoret som visar en minskning av antal utfärdade N-intyg. I ett gemensamt samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland står det att varje kommun ansvarar för identifiering av individer som har rätt till ett N-intyg och därefter utfärda det. I den utvalda kommunen som studien utfördes ingår utfärdandet av N-intyg i sjuksköterskornas arbetsuppgifter och för att kunna utföra denna arbetsuppgift behövs viss specifik kunskap. Inom arbetspedagogik beskrivs lärande i arbetslivet ofta som obligatoriskt och integrerat i det dagliga arbetet, där den egna viljan att lära kan påverka de anställdas engagemang.       Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av handlingsberedskap att utfärda N-intyg efter genomgången utbildning. Handlingsberedskap kan ses både ur ett psykologiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv, där handlingsberedskap föregås av kunskap, stöd, motivation och villighet att agera.      Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer för att få en förståelse av deras upplevelser gällande handlingsberedskap. Intervjuerna genomfördes i en stad i Västra Götaland.        Resultatet visade att sjuksköterskors handlingsberedskap att utfärda N-intyg kan påverkas av både yttre och inre faktorer beroende av vilken vårdverksamhet hen arbetade i och effekterna av olika faktorer kunde ses mer eller mindre tydligt. Att medverka till utfärdandet av N-intyg upplevde informanterna som meningsfullt då innehavande av N-intyg gav positiva effekter för vårdtagaren. En gemensam faktor som informanterna upplevde oberoende av var hen arbetade, gällde tidsbrist och stress vilket försvårade handlingsberedskapen. Behovet av stöd vid inhämtande av information från kollegor, utbildning och Tandvårdssamordning Koncernkontoret var olika stort, då kunskapen skiljer sig åt beroende på inom vilken vårdform N-intyg ska utfärdas.       Den slutsats som kan dras utifrån studien visar att stöd, kunskap och motivation kan både förstärka, försvaga och försvåra sjuksköterskors handlingsberedskap beroende av i vilken form stöd, kunskap och motivation ges.

Studien har genomförts med stöd i en kvantitativ enkät om vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Genom Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) samt tidigare forskning har 5 faktorer valts att undersökas som möjliga faktorer till vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Dessa är kön, ålder, attityden till teknologi, upplevd läs- och skrivförmåga samt upplevd autonomi. Av dessa faktorer påvisar framför allt upplevd läs- och skrivförmåga, upplevd autonomi och attityden till teknologi kunna påverka inställningen till online-utbildning. Även ålder tenderar att påverka inställningen till online-utbildning. Ovannämnda faktorer kan anses särskilt viktiga vid arbete med online-utbildningar. Slutsatser av studien är fortsättningsvis uppmärksammandet av en utmaning i att utveckla online-utbildning, som verktyg, till att kunna bidra med samma inlärningsmöjligheter som vid traditionell/klassisk utbildning samt att motivation är ett fält som borde vara väl utforskat vid utformningen av online-utbildning för att maximera lärresultatets möjligheter vid online-utbildning.

<p>Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. En fenomenografisk ansats användes i analysen och utfallsrummet presenterades utifrån tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas uppfattningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna uppfattade webbaserad utbildning TILDA som ett arbetsredskap för att inhämta kunskap och förståelse om den medicintekniska utrustningen, vilket ledde till att de kände sig tryggare och säkrare med handhavandet av medicinsk teknik i patientvården. Sjuksköterskorna uppfattade även att utbildningsmöjligheterna med TILDA påverkades av tid och miljö. Verksamheter som står inför valet att införa webbaserad utbildning bör noggrant tänka igenom hur deras organisation ser ut för att på bästa sätt ge vårdpersonalen möjlighet till en tillfredsställande kompetensutveckling.</p> / <p>The last decade the development of technology within intensive care have proceed very fast and become more advanced. Education and professional development within technology creates a safe and secure environment for both patient and healthcare staff wich is a part of the patient safety work. Education within technology has varied over the years and web-based education is one way of learning. The aim of this project was to describe ICU nurses conceptions of a web-based learning tool for medical technology from a patient safety perspective. Data was collected by semi structured interviews with eight ICU nurses in a hospital in Sweden. A phenomenographic approach was used in the analysis and the outcome space consisted of three categories which described the nurses conceptions. The results showed that nurses conceived web-based learning TILDA as a work tool to acquire knowledge and understanding about the medical technology which led to a safe and secure handle with the technology in patient care. The nurses also conceived that web-based learning TILDA was influenced by time and environment. Organisations who consider implementing web-based learning have to carefully consider how they best can provide the healthcare staff an opportunity to a satisfactory professional development.</p>

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. En fenomenografisk ansats användes i analysen och utfallsrummet presenterades utifrån tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas uppfattningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna uppfattade webbaserad utbildning TILDA som ett arbetsredskap för att inhämta kunskap och förståelse om den medicintekniska utrustningen, vilket ledde till att de kände sig tryggare och säkrare med handhavandet av medicinsk teknik i patientvården. Sjuksköterskorna uppfattade även att utbildningsmöjligheterna med TILDA påverkades av tid och miljö. Verksamheter som står inför valet att införa webbaserad utbildning bör noggrant tänka igenom hur deras organisation ser ut för att på bästa sätt ge vårdpersonalen möjlighet till en tillfredsställande kompetensutveckling. / The last decade the development of technology within intensive care have proceed very fast and become more advanced. Education and professional development within technology creates a safe and secure environment for both patient and healthcare staff wich is a part of the patient safety work. Education within technology has varied over the years and web-based education is one way of learning. The aim of this project was to describe ICU nurses conceptions of a web-based learning tool for medical technology from a patient safety perspective. Data was collected by semi structured interviews with eight ICU nurses in a hospital in Sweden. A phenomenographic approach was used in the analysis and the outcome space consisted of three categories which described the nurses conceptions. The results showed that nurses conceived web-based learning TILDA as a work tool to acquire knowledge and understanding about the medical technology which led to a safe and secure handle with the technology in patient care. The nurses also conceived that web-based learning TILDA was influenced by time and environment. Organisations who consider implementing web-based learning have to carefully consider how they best can provide the healthcare staff an opportunity to a satisfactory professional development.

Den interaktiva hållbarhetsredovisningen är en ny företeelse i Sverige. I den interaktiva rapporten används bilder, filmer och kortfattade texter för att illustrera organisationens arbete mot ett mer hållbart samhälle. Att hållbarhetsrapporten är interaktiv innebär att organisationen kan se vilken typ av information som intressenterna använder sig av i hållbarhetsrapporten och kan därför anpassa informationen i rapporten utefter vad intressenterna tycker är relevant. Det finns därför ett intresse att undersöka om den nya redovisningsmetoden ökar intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor. Studiens forskningsfråga lyder således “I vilken utsträckning kan en interaktiv hållbarhetsredovisning påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor och vilka centrala faktorer kan underlätta ett sådant engagemang?” Då tidigare forskning om intressenters engagemang för hållbarhet anses vara begränsad, är det av intresse för oss författare att bidra till detta forskningsfält genom att (1) utveckla och pröva en modell med centrala faktorer som kan påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor (2) kartlägga och jämföra intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor gällande en traditionell- och interaktiv hållbarhetsredovisning (3) analysera och förklara nivån av intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor i förhållande till respektive redovisningsmetod. För att kunna besvara syftet används fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer, där primära intressenter är i fokus. Studien visar att engagemanget för organisationens hållbarhetsfrågor inte ökar i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning. Det finns dock starkt stöd för att intresset är större för den nya redovisningsmetoden i jämförelse med en traditionell hållbarhetsrapport. Resultatet tyder även på att engagemanget för hållbarhetsfrågor i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning är informerande, dock kan hållbarhetsredovisningen användas för att skapa en dialog om hållbarhetsfrågor med intressenterna och därigenom uppnå en högre nivå av engagemang. Slutligen kommer studien fram till att de faktorer som kan påverka de primära intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor är delaktighet och dialog.

I forskningen behandlas valet av teknik för mobil presentation. Uppsatsen lyfter fram faktorer, vilket behöver diskuteras i samband med ett val. De olika teknikerna som diskuteras i uppsatsen är främst responsiv design, webbaserad applikation och nativ applikation. I samband med ett intresse ifrån SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) används organisationen som exempel i uppsatsen, vilket är tänkt att ge ett förslag på hur informationen i uppsatsen skulle kunna relateras till en verklig situation. Arbetet är byggt på en stor samling av tidigare studier, detta för att stärka den information som presenteras i uppsatsen. Intervjuer med anställda på SLUs IT-avdelning har bidragit med en rik insikt i hur verkligheten skulle kunna se ut inom en organisation som denna. Studien bidrar med att lyfta fram faktorer, vilka är viktiga för valet av teknik och hur detta val skulle kunna diskuteras. Detta användes för att ge en rekommendation till SLU, vilket är ett exempel på hur denna uppsats resultat kan användas.

Denna studie syftar till att belysa vägledning via e-post. Detta har gjorts genom att närmare studera e-post från en specifik vägledningstjänst på Internet. Studien har gjorts i två delar. Den första har omfattat en veckas inkommande e-post, vilka har studerats avseende frågekaraktär. I den andra delen har fokus legat på samtalsfärdigheter och förhållningssätt som närmare har studerats i åtta inkommande och åtta utgående e-post. Vi har arbetat utifrån abduktiv ansats, där materialet har tolkats och analyserats genom kvalitativ dataanalys. De slutsatser som dras är att övervägande andel e-post är av informationskaraktär och en mindre andel av vägledningskaraktär. De samtalsfärdigheter och förhållningssätt som används inom traditionell vägledning syns även i detta sammanhang, där majoriteten av dessa återfinns i e-post av vägledningskaraktär. / This research aims to examine career counselling by e-mail. E-mail from a specific case has been examined. The research contained two parts; the aim of the first one was to consider the character of the incoming e-mail. The main focus of this research has been on the second part, where eight incoming and eight outgoing e-mails have been interpreted with a focus on communication skills. Our research is abductive, using qualitative data analysis. Amongst our conclusions are that the examined e-mail are mainly of information character and a smaller part of counselling character. The communication skills used in traditional career counselling are used even in this context, where the main part is found in the e-mail of counselling character.

Syfte: Att undersöka om kvinnor vidmakthöll fysisk aktivitet under graviditet. Metod: webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats. Totalt 80 enkäter samlades in via olika grupper på Facebook. Har analyserats med deskriptiv statistik. Resultat: Kvinnor som var fysiskt aktiva innan graviditeten minskade eller bibehöll mängden fysisk aktivitet under graviditet. Ingen av kvinnorna ökade den fysiska aktivitetsnivån. Under besöken på barnmorskemottagningen fick flertal kvinnor inte någon skriftlig information om fysisk aktivitet eller tillräcklig information från barnmorskan. En majoritet av kvinnorna använde sociala medier flertalet gånger per dag och följde konton som handlar om graviditet eller fysisk aktivitet. Kvinnorna uppgav dock att den fysiska aktivitetsnivån inte påverkades av innehållet på sociala medier. Slutsats: Majoriteten av kvinnor minskade mängden fysisk aktivitet under graviditet och ett fåtal bibehöll samma mängd fysisk aktivitet under. Majoriteten av kvinnorna upplevde att de inte fick tillfredsställande stöd från barnmorskan. Kliniska implikationer: Barnmorskan bör rekommendera den gravida kvinnan att vara fysiskt aktiv under graviditet och samtala med kvinnan och fysisk aktivitet. Det är även viktigt att samtala om innehåll på sociala medier, vilket inte alltid är evidensbaserad information.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.

På senare tid har ett ökat intresse uppkommit för distansarbete. Med nya arbetsformer krävs nya redskap för att underlätta dessa. Detta projekt var att, på uppdrag av SAAB Dynamics, utveckla en produkt som tillåter användaren att strömförsörja testkretsar på distans. Produkten som togs fram är en Raspberry Pi-baserad relämodul som kopplas in till ett labbaggregat och vars funktioner styrs via en webbserver. Ifrån webbservern kan användaren kontrollera spänning och strömbegränsning med en upplösning på 10 mV/mA samt stänga av och sätta på utmatningen till labbaggregatet och upp till tre anslutna testkort. Relämodulen är försedd med spänning-, ström-, och effektövervakningskretsar som kontinuerligt uppdateras live på webbservern för tydlig information över hur mycket som går till varje testkrets.  Projektet blev lyckat och en produkt som mötte de ursprungliga kraven blev framtagen. Det finns bra underlag för vidare utveckling då produkten konstruerades för att enkelt kunna expandera dess användningsområde för framtida ändamål. / In later years there has been a rising demand for working at home and with new working standards new tools need to be developed to make this easier. This project, which has been a commission from SAAB Dynamics, has been to develop a product that lets users supply test circuits with power remotely. The product that was developed is a Raspberry Pi-based relay module that is connected to a lab bench power supply with its functions operatable from a webserver. From the webserver a user can change desired voltage and current limit with a resolution of 10 mV/mA as well as change the output status for the connected power supply and up to 3 test circuits. The product is also equipped with voltage, current and power monitoring devices which continuously feed live data to the webserver where it is dynamically updated.  In the end a successful product was developed that met the initial requirements. There is a good foundation for further development since the product was designed to easily expand its functions into other areas.