No description available.

Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var: Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro? Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro? Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron? Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö? Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund.   Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap. Ett stort antal anställda kände olust när de gick till arbetet och av dessa var det ett stort antal som misströstade på grund av de svårigheter som de ställs inför på arbetsplatsen. Kände man stöd från chefen hade man mindre sömnsvårigheter, kände mindre olust och mindre muskuloskeletala smärtor. / The background of our thesis is that the Department of Social Insurance (Försäkringskassan) should lower their absenteeism amongst staff. There is a risk of high absenteeism at several units at the Försäkringskassan and a risk of high costs causes by illness. The purpose of this study was to investigate the employees´ perception on the basis of high and low sick leave at the Försäkringskassan/ activity benefit. The research questions we asked ourselves were; Why do certain units at the Nationellt försäkringscenter/department of Social Insurance have low absenteeism and other units’ high absenteeism? How does leadership affect the employees’ absenteeism? How much does the satisfaction of work environment affect the employees’ absenteeism? How do employees at Nationellt försäkringscenter/activity benefit perceive their physical and psychosocial work environment? As a case study organization, the Department of Social Insurance/Nationellt försäkringsccenter/activity benefit has been selected. The results, based on a quantitative survey and a cross-sectional design, show that whether you are working at a unit with low or high absenteeism, many employees have ailments such as pain and stress. This is because the work- environment, requirements and leadership does affect employees’ health. A large number of the employees´ feel dissatisfaction when they go to work and there are many who despair because of the difficulties they face at the workplace. With supported management the employees´ had less insomnia, dissatisfaction and less musculoskeletal disorders.

This study aims to determine whether pupils, students and teachers at various music schools feel that there is a difference in status between different music styles/genres, and if this has an impact on the individual level. The survey was conducted with a digital survey that was e-mailed to junior/high schools with music profile in the Stockholm area and to all the teachers and students at the Royal College of music in Stockholm (KMH). Due to low participation by students and teachers from the junior/high schools the students and teachers of KMH became the main object of the study. The results shows that a majority of the main group of this study feels that there is a difference in status between different music styles/genres. The study also shows that half of the participants believe that the difference in status affects them on an individual level. The discussion that follows the results focuses on the difference in status as a result of the education structure and therefore the normative structure of the school.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur förskolans personal upplever sin arbetsmiljö, om personalen trivs på sin arbetsplats och om de upplever stress. Empirin till uppsatsen har samlats in med hjälp av internetbaserade enkätfrågor och resultatet har analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS. Resultatet visar att personalen i förskolan trivs på sin arbetsplats men att förskolan har vissa arbetsmiljömässiga problem samt att personalen ofta känner sig stressade och otillräckliga på arbetet. Analysen visar att det inte finns något samband mellan känslan av trivsel och känslan av stress på arbetsplatsen.

Background The workload of nurses is a frequently discussed issue, the subject often concludes that it is unsustainable on both a national as well as an international level. The background explains the main focus of this litterature review, which is patient safety, which also is one of many of the nurses responsibility tasks. The background also explores what work enviroment and workload is and how stress can affect the nurses own health, responsibility tasks and empathic ability. Aim ​​The aim of the study was to examine how patient safety is affected in regards to the workload of nurses​.​​ Method The litterature review analyzed ten articles of either quantitative, qualitative and mixed methods. The articles for the results were subjected to a quality review based on Fribergs model. Searches were made on PubMed and Cinahl Complete.​ Results The results showed several factors that have an effect of nurses workload and patient safety. These factors are described in three themes; (1) Workload and staffing, (2) Tubulence/work environment and organisational responsibility, (3) Social and cultural diffrences. Conclusions The more factors applied to the nurses workload the greater the consequenses on patient safety and risks for the nurses health. / Bakgrund Sjuksköterskors arbetsbelastning är ett omdiskuterat ämne, där diskussionen enas i att den är nationellt och internationellt ohållbar. I bakgrunden förklaras litteraturöversiktens huvudsakliga fokusområde patientsäkerhet, som är ett utav sjuksköterskans många ansvarsområden. Bakgrunden belyser även vad arbetsmiljö och arbetsbelastning samt hur stress kan påverka sjuksköterskors hälsa, ansvarsområden samt empatiska förmåga. Syfte Syftet var att undersöka hur patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskors arbetsbelastning. Metod Med metoden litteraturöversikt analyserades tio stycken artiklar av antingen kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod. Kvalitetsgranskningen av resultatets artiklar gjordes med hjälp av Fribergs modell. Databassökningarna gjordes i PubMed och Cinahl Complete. Resultat Resultatet visade på flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskans arbetsbelastning och patientsäkerheten. Faktorerna beskrivs i tre teman; (1) Arbetsbelastning och bemanning, (2) Turbulensfaktorer, arbetsmiljö och organisatoriskt ansvar, (3) Samhälleliga och kulturella skillnader. Slutsats Desto fler faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsbelastning desto större risker för patientens säkerhet och risker för sjuksköterskans hälsa.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning betraktas ofta som vård och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rättigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsättning beskrivs ofta vara bristfälligt och de tillfrågas sällan om vad de själva vill. Att ha ett arbete är en viktig del av livet och för personer som på grund av funktionsnedsättning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, när det gäller övergång till samt första åren av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrån intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning mellan 21 och 23 år och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Deltagarnas erfarenheter och uppfattningar om bemötande visade sig innehålla både bra och mindre bra aspekter. Delaktighet önskas men förutsättningarna är få. Den psykosociala arbetsmiljön framkom som betydelsefull för upplevelsen av sin dagliga verksamhet. I studien framkom också en oro inför framtiden hos flertalet deltagare. Konklusion: Deltagarna i denna studie uppgav att de vill bli lyssnade på utifrån den vuxna människan som de är. De vill bli bemötta och accepterade utifrån sin person och inte utifrån sin funktionsnedsättning. De vill vara delaktiga och behöver en tillåtande miljö för att få den möjligheten. Det framkommer att personer med intellektuella funktionsnedsättningar har begränsade utvecklingsmöjligheter. / Introduction: People with disabilities are often regarded as nursing and care recipients and not as citizens with the same rights as everyone else. The way persons with disabilities are treated is often described as inadequate, and they are rarely consulted about what they want. Having a job is an important part of life and for those who, because of disability, cannot manage the work in the open labour market, there are daily activities. Purpose: To describe how young adults with mild intellectual disabilities experiences and perceive the way others treat them and how much say they have in the context of transition to, and the early years of, daily activities. Method: Data were collected from interviews with 14 people with mild intellectual disabilities between 21 and 23 years old who were in various types of daily activities. Qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: The participants' experiences and perceptions of how they are treated were found to contain both good and less good aspects. Participation is considered desirable, but there are few opportunities to exercise it. The psychosocial work environment emerged as important for the experience of their daily activities. The study also revealed a feeling of uncertainty about the future in the majority of participants. Conclusion: Participants in this study stated that they want to be listened to as the adults they are. They want to be treated and accepted as a person and not based on their disabilities. They want to participate and require an accepting environment in order to have the opportunity. It appears that people with intellectual disabilities have limited opportunities for development.

Bakgrund: Organdonation är en komplex operation som ställer höga krav på operationssjuksköterskan. I Sverige styrs donationsprocessen av lagar och regler och ett ställningstagande från patienten eller närstående är avgörande för processen att påbörjas. På operationssalen innebär det ett teamarbete från flera olika sjukhus med olika professioner närvarande och operationssjuksköterskans roll är att delta och assistera under ingreppet. Operationssjuksköterskans huvudansvar är omvårdnad av donatorn med fokus på värdighet, integritet och respekt. Det finns få studier om hur operationssjuksköterskan upplever ingreppet och det är viktigt att sammanställa befintlig forskning för att få en helhetsbild.  Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelse av att delta under en organdonation där livsuppehållande åtgärder avslutas.  Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Insamlade data kvalitetsgranskades enligt Critical Appraisal Skills Programme [CASP] (2018) och en tematisk analys gjordes enligt Braun och Clarke (2006).  Etiska övervägande inför litteraturstudien fanns och det sågs ingen risk för skada hos tredje part. Alla inkluderade artiklar skulle redovisa etiskt godkännande.  Resultat: 11 artiklar inkluderades i studien, resultatet formades under tre huvudteman, att stå inför en surrealistisk situation, att hantera en svår situation och att finna mening i situationen.Slutsats: Operationssjuksköterskan upplevde ingreppet som psykiskt utmanande och brist på stöd från kollegor. Kränkande behandling av kirurger och brist på erfarenhet och kunskap om ingreppet påverkade hur operationssjuksköterskan hanterade situationen. Operationssjuksköterskorna såg det som sitt ansvar att bevara donatorns värdighet genom hela förloppet och fann därmed mening i en svår situation.

Sjukskrivningar till följd av stress och utbrändhet ökar bland arbetstagare. Ökningen är störst bland lärare. För att tydliggöra arbetsgivares ansvar gällande psykosocial arbetsmiljö trädde den 31/3 2016 en ny arbetsmiljöföreskrift, AFS 2015:4 i kraft. Trots detta fortsätter sjukskrivningar till följd av stress och utbrändhet bland lärare öka. Givet ovanstående är studiens syfte att undersöka vilka förutsättningar skolledare som arbetar i svenska grund- och gymnasieskolor upplever att de har för att arbeta förebyggande mot stress och utbrändhet. Vidare är syftet att undersöka huruvida skolledarna upplever att det föreligger någon skillnad i hur de arbetar förebyggande nu jämfört med hur de arbetade innan AFS 2015:4 trädde i kraft. Ovanstående analyseras för att, om möjligt hitta en förklaring till varför sjukskrivningar bland lärare fortsätter öka trots att AFS 2015:4 trätt i kraft och varit gällande i fyra år.Syftet uppfylls genom en intervjustudie där skolledare i grund- och gymnasieskolor intervjuas om vilka förutsättningar de upplever att de har för att bedriva förebyggande arbete, samt huruvida de upplever att skillnader i arbetssätt mellan ”nu och då” föreligger. En innehållsanalys görs av intervjuerna utifrån ett analysverktyg bestående av implementeringsteori i form av Lundquists (2001) förstå, kunna, vilja samt Job Demand-resourses-theory (Bakker & Demerouti 2017).Studiens slutsats är att skolledare visar god förståelse kring hur förebyggande arbete ska bedrivas, samt vilja att utföra det samma. Dock upplever skolledarna att de saknar tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna bedriva ett fullgott förebyggande arbete mot stress och utbrändhet. Vidare framgår att skolledarna upplever att inga större skillnader föreligger i hur de arbetar nu kontra innan AFS 2015:4 trädde i kraft. En möjlig förklaring till att sjukskrivningar bland lärare ökar är att skolledarna saknar vissa ekonomiska resurser för att kunna arbeta förebyggande. Ytterligare en möjlig förklaring är att AFS 2015:4 inte är tillräcklig för att skapa förutsättningar för att ett fullgott förebyggande arbete ska kunna bedrivas. / Sick leave due to stress and burnout is increasing among workers. The increase is greatest among teachers. To clarify employers' responsibilities regarding the psychosocial work environment, on 31 March 2016, a new work environment regulation, AFS 2015: 4, came into force. Despite this, sick leave due to stress and burnout among teachers continues to increase. Given the above, the purpose of this study is to investigate how school leaders who work in Swedish primary and secondary schools describes the conditions to work preventively against stress and burnout. Furthermore, the purpose is to investigate if the school leaders interviewed feel that there is any difference in how they work preventively now compared to how they worked before AFS 2015: 4 came into force. The above is analyzed to, if possible, find an explanation for why sick leave among teachers continues to increase even though AFS 2015: 4 came into force and has been valid for four years.The purpose is fulfilled through an interview study where school leaders in primary and secondary schools are interviewed about what conditions they feel they have to conduct preventive work, and whether they feel that there are differences in working methods between "now and then". The interviews are analyzed based on an analysis tool consisting of implementation theory in the form of Lundquist's (2001) förstå, kunna, vilja (understanding, ability, will) and Job Demand resources theory (Bakker & Demerouti 2017) which are combined.The study concludes that school leaders show a good understanding of how preventive work should be conducted, as well as a willingness to perform the same. However, school leaders feel that they lack sufficient financial resources to be able to conduct adequate prevention work against stress and burnout. Furthermore, it appears that school leaders feel that there are no major differences in how they work now versus before AFS 2015: 4 came into force. One possible explanation for the increase in sick leave among teachers is that school leaders lack certain financial resources to be able to work preventively. Another possible explanation is that AFS 2015: 4 is not sufficient to create the conditions for full preventive work to be carried out.

Sättet att organisera arbetet och den psykosociala arbetsmiljön påverkar individernas välbefinnande, och idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken på grund av psykisk ohälsa (Lennéer Axelson & Thylefors, 2018). Detta grundar sig i bland annat bristfälliga organisatoriska och sociala villkor på arbetsplatsen. Därmed är syftet med uppsatsen att studera arbetstagares upplevelser av resurser i arbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: hur upplever arbetstagarna handlingsutrymme och egenkontroll i sitt arbete? Hur upplever arbetstagarna stöd från chef och kollegor i sitt arbete? Vilka likheter och skillnader kan identifieras i dessa upplevelser och hur kan de förstås? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och fokuserar på resurser i arbetet med utgångspunkt i Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd modell, dock har inte krav tagits i beaktandet eftersom studiens fokus ligger på resurser. Det har genomförts nio semistrukturerade intervjuer med arbetstagare inom en kommunförvaltningsledning i norra Norrland. Studiens resultat illustrerar betydelsen som möjligheten till egenkontroll och handlingsutrymme samt tillgång av socialt stöd kan ha för arbetstagarnas upplevelser av resurser och den psykosociala arbetsmiljön. Intervjudeltagarnas upplevelser avseende kontroll och stöd beskrevs övervägande som positivt. Resultatet påvisade att samtliga intervjudeltagare hade liknande upplevelser av kontroll och stöd. De kunde i stor utsträckning fatta egna beslut i sitt arbete, hade möjligheten att påverka arbetets utförande, upplevde socialt stöd från omgivningen samt saknade i viss mån feedback. / The way in which work is organized and the psychosocial work enviroment affect the wellbeing of individuals, and today the most common reason for sick leave is due to mental illness (Lennéer Axelson & Thylefors, 2018). This is based on among other things inadequate organizational and social conditions at the workplace. Thus, the purpose of this essay is to study employees experiences of resources at work. The following research questions havde been addressed: how do the workers experience scope for action and self-control in their work? How do the workers experience support from managers and colleauges in their work? What similarities and differences can be identified in these experiences and how can there be understood? The study is based on a qualitative research approach and focuses on resources in the work based on Karasek and Theorell´s (1990) requirements-control-support model, requirement have not been taken into account as the study´s focus is on resources. Nine semi-structured interviews were conducted with employees working in a municipal adminstration management in northern Norrland. The study´s results illustrate the importance that the possibility of selfcontrol and freedom of action, as well as access to social support, can have for the employees experience of resources and the psychososial work enviroment. The interview participants experience of control and support was described as positive, despite the fact that there were challenges in the work. The results showed that all interview participants had similar experiences of control and support. They could to a large extent make their own decisions in their work, had the opportunity to influence the execution of the work, experienced social support from their surroundings and to some extent lacked feedback.