Under tiden för covid-19-pandemin infördes olika typer av restriktioner. Vissa av dessa kom att påverka skolorna som var tvungna att frångå reguljär undervisning och i stället bedriva undervisning på distans. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur yrkeslärares didaktik och mellanmänskliga kontakter förändrats under tiden med undervisning på distans. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Fyra centrala teman framkom: digitala verktyg, engagemang, didaktiska överväganden samt relationer. Studiens resultat visar att yrkeslärarna till stor del har fått förändra sina didaktiska metoder. Ingen av lärarna hade tidigare erfarenhet av det arbetssättet som kom att användas. Lektionsplaneringar fick revideras och de didaktiska valen omvärderas.  Den mellanmänskliga kontakten kom också att förändras när mötet med eleverna skedde på distans i stället för i skolan.

SammanfattningJag arbetar på gymnasieskolan, Fordonsprogrammet – Transportteknik där jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare på tung lastbil och även buss. Min enkätundersökning är avgränsad till enbart lastbilschaufförer. Jag upplever att det saknas relevant återkoppling från yrkesförare där det framgår om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingår i deras yrkesutövning. Denna undersökning belyser i vilken utsträckning yrkesföraren i arbetslivet följer gällande regler och föreskrifter. Den belyser vilka brister som finns, inom vilka område och i vilka sammanhang dessa är. Detta kan i mitt arbete leda fram till om något i utbildningen behöver förändras eller om det framkommer något område som vi skulle behöva fokusera mer på i vår utbildning av yrkesförare på tung lastbil.Syftet är att se om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs. Hur vi kan förbättra utbildningen av yrkesförare och därmed också öka trafiksäkerheten.Min undersökning är av empirisk och kvantitativ karaktär. Tidsåtgång är en termin med halvfarts studerande. Jag har använt mig av enkätunderlag från yrkesförare som varit verksamma olika lång tid, samt tagit del av redan befintlig fakta.Områdena som undersökningen behandlar genom enkätfrågorna är lastsäkring, trafikregler, kör- och vilotider, lagar- såsom exempelvis överlast och smuggling, kompetens, behörighet, fortbildning och hälsa.Min frågeställning var om yrkesföraren följer de regler och föreskrifter som ingår i dennes yrkesutövning? Och svaret måste på det stora hela bli, - ja. Sen finns det områden som vi kan förbättra, och det var ju mitt syfte att försöka få fram om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs.Genom min undersökning har jag kommit fram till att vi i utbildningen av yrkesförare behöver lägga ännu mer tid, och som jag ser det, ännu mer praktisk användning av färdskrivare och kör- och vilotidsbestämmelser. Jag har också kommit till en slutsats att vi behöver lägga ännu mera fokus på lastberäkningar och godshantering.Min undersökning visar även på att en yrkesförare idag faktiskt har en omfattande utbildning och oftast med specialinriktning för just det ändamålet de utför. Detta tycker jag känns tryggt och det bidrar till statushöjande av yrket och förhoppningsvis en yrkesstolthet hos chauffören. / SummaryI work at upper secondary school, Vehicles The program - Transport Technology where I participates in the education of pupils to the professional drivers on the heavy lorry and even bus. Min questionnaire survey are delimited to the solely truck drivers. I experience that there missing relevant feedback from professional drivers where there is clear if professional drivers follows the they rules and regulations as included in their professional business. This survey illuminates to what extent vocational the driver in working life follows the applicable rules and regulations. It illuminates the what shortcomings that are available, within what area and in which contexts these are. This can in my work lead up to if something in education needs to change or if there front comes something area that we would need focus more on in our training of professional drivers on the heavy truck.The purpose is to see if it needed one omvärderande of the training which shows where or on what is more focus in education needed. How we can improve the training of professional drivers and thereby also increase road safety.My investigation is of empirical and quantitative character. Time required is a semester with halvfarts students.I have used Me of questionnaire substrate from professional drivers who been active various long time, and taken note of already existing facts.The areas who the survey treats through survey questions are load fuse, traffic rules, driving and rest times, laws-such as for instance overload and smuggling, competence, Jurisdiction, continuing education and health.Min question at issue was if vocational driver follows the regulations and rules which fall within his professional practice? And the answer must on the large the entire become, - yes.Sen, there are areas as we can improve, and it was course my purpose to try to get front if needed one omvärderande of the training which shows where or on what is more focus in education needed.Through my investigation have I come to the conclusion that we in the education of professional drivers need to add even more time, and as I see it, even more practical use of tachographs and driving and rest provisions.I have also come to a conclusion that we need add still more focus on load calculations and goods handling.My investigation shows even on that a professional drivers today actually have a extensive training and usually with special concentration for just that purpose they perform. This I think feels safe and it contributes to status-enhancing of the profession and hopefully one professional pride of chauffeur.

The school and the workplace often characterize two diverse cultures in terms of what is treasured as important skills and values. The role of vocational teachers is to ensure that the students are surrounded by both these cultures. Because the way vocational education and vocational teaching is valued in the courses enclosed to the area of construction and painting field, the students miss a lot of knowledge to become an conscious citizen. However, because of significant differences between the school and the workplace, this positions a professional challenge and a potential for value conflicts. This reflects in the way teachers value such things as critical thinking and the way characters for employment tend to be organiseed in the education. Some values change with the help from schooling to become an educated teacher, some do not. Because years of practice in one profession tends to give a person a strong identity, and this identity follows them, until they take a constructive side too see things from additional side, with the knowledge from those around them.

Ett inkluderande arbetssätt kan sammanfattas i att en skolverksamhet ska möta varje elev utifrån elevens förutsättningar och behov. Teori och forskning visar att inkludering är ett komplext begrepp som kräver kunskap för att som yrkesverksam inom skolverksamheten kunna omsätta teori till praktisk handling.Syftet med denna studie har varit att belysa och skapa en medvetenhet kring ämnet inkludering och dess utmaningar utifrån tre yrkeslärares, en rektors och en specialpedagogs perspektiv på handelsprogrammet. De utmaningar jag har fokuserat på handlar om inkluderingsarbete på handelsprogrammet. Vidare har jag i studien analyserat hur de yrkesverksamma inom skolan arbetar med ett inkluderande arbetssätt. Studiens forskningsfrågor har besvarats genom kvalitativa intervjustudier. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretisk bakgrund och forskning med fokus på olika inkluderingsperspektiv enligt de intervjuades utsagor.Studiens resultat visar att inkludering är en utmaning i skolans vardag som handlar om att möta varje elev utifrån deras egna förutsättningar och behov. I studien framkommer även svårigheter inom skolverksamheten i arbetet med inkluderingsperspektivet eftersom skolan tillhandahåller begränsade resurser. Utifrån studiens resultat kan inkludering förstås som ett viktigt begrepp som bör genomsyra skolverksamheten på ett organiserat och strukturerat sätt. Studien visar också att det finns potentiella utvecklingsområden för att på ett bättre sätt i framtiden tillgodose elever i behov av särskilt stöd på gymnasieskolans yrkesprogram. / Keywords: vocational education, vocational students, vocational teachers, inclusion, challenges, business and administration programme An inclusion approach can be summarized as the requirement on schools to meet each student based on that student’s abilities and needs. Theory and research shows that inclusion is a complex concept; this requires professional teachers in schools to have the right knowledge in order to be able to translate theory into practice. The purpose of this study has been to highlight and create awareness of the subject of inclusion and its challenges based on the perspectives of three vocational teachers, one principal and one special education teacher in the Business and administration programme. The challenges I have focused on concern the inclusion work in the Business and administration programme. Furthermore, the study also includes an analysis of how the professionals at the school work with an inclusive approach. The study's research questions have been answered by qualitative interview studies. The results have been analyzed by using theoretical background and research with a focus on different inclusion perspectives based on the interviewees' statements. The results of the study show that inclusion, which is about meeting every student based on that student’s circumstances and needs, presents a challenge for schools in every day life. The study also shows difficulties within the school itself to work with the process of the inclusion perspective as only limited resources are available. Based on the study’s results, inclusion is understood to be an important concept which should be part of all school activities in an organised and structured way. The study also shows that there are potential areas of development in order to better accomodate students in need of special assistance at the secondary school vocational programmes in the future.

<p>Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten. Tre kommunala gymnasieskolor i två olika kommuner/fall har valts. Samtliga skolor ligger i Mellansverige, i östra delen av landet.</p><p> </p><p>Den teoretiska delen utgörs av en kort historik, från 1800-talet om lärarnas fortbildning. Nuvarande system för kompetensutveckling, delar av styrdokument, centrala begrepp, tidigare forskning om kompetensutveckling samt teoretiska perspektiv på kompetensutveckling har studerats.</p><p> </p><p>Resultatet visar, enligt dokumenten, att kompetensplanering sker i nära dialog med rektorer med hänsyn till verksamhetens och individers behov varför detta planeras utifrån en nedifrån- och upp modell. Detta kopplas till ett verksamhetsperspektiv eftersom yrkeslärarna också deltar i planering och beslut av sin egen kompetensutveckling. Men i och med att rektorn genom medarbetarsamtalet får en möjlighet att utifrån verksamhetens behov kontrollera yrkeslärarnas befintliga kompetens och därmed kompetensgapet så kopplas även detta till det målrationella perspektivet. Enligt studien står ofta branscherna för yrkeslärarnas kompetensutveckling inom karaktärsämne men eftersom branscherna fungerar olika varierar lärarnas intresse för kompetensutvecklingen också, vad händer då? Samtliga respondenter påpekar att kompetensutveckling finansieras med hjälp av skolans och programmens rambudget och statliga kompetensmedel inom ramen för det så kallade lärarlyftet. Enligt studien betonas vikten av forskning och att yrkeslärare behöver teorier för att medvetandegöra sig eftersom dem inte är, enligt respondenten, lika duktiga på teorier som på praktiken. Studien visar också att samtliga respondenter anser att kompetensutveckling absolut är nödvändigt för yrkeslärarna för att bland annat kunna bemöta alla elevgrupper samt att behålla sin auktoritet som lärare. Däremot saknar samtliga respondenter ett systematiskt tillvägagångssätt vad gäller såväl identifiering av kompetensgap som planering och utvärdering av kompetensutveckling för yrkeslärarna.</p>

Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation? / The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten. Tre kommunala gymnasieskolor i två olika kommuner/fall har valts. Samtliga skolor ligger i Mellansverige, i östra delen av landet.   Den teoretiska delen utgörs av en kort historik, från 1800-talet om lärarnas fortbildning. Nuvarande system för kompetensutveckling, delar av styrdokument, centrala begrepp, tidigare forskning om kompetensutveckling samt teoretiska perspektiv på kompetensutveckling har studerats.   Resultatet visar, enligt dokumenten, att kompetensplanering sker i nära dialog med rektorer med hänsyn till verksamhetens och individers behov varför detta planeras utifrån en nedifrån- och upp modell. Detta kopplas till ett verksamhetsperspektiv eftersom yrkeslärarna också deltar i planering och beslut av sin egen kompetensutveckling. Men i och med att rektorn genom medarbetarsamtalet får en möjlighet att utifrån verksamhetens behov kontrollera yrkeslärarnas befintliga kompetens och därmed kompetensgapet så kopplas även detta till det målrationella perspektivet. Enligt studien står ofta branscherna för yrkeslärarnas kompetensutveckling inom karaktärsämne men eftersom branscherna fungerar olika varierar lärarnas intresse för kompetensutvecklingen också, vad händer då? Samtliga respondenter påpekar att kompetensutveckling finansieras med hjälp av skolans och programmens rambudget och statliga kompetensmedel inom ramen för det så kallade lärarlyftet. Enligt studien betonas vikten av forskning och att yrkeslärare behöver teorier för att medvetandegöra sig eftersom dem inte är, enligt respondenten, lika duktiga på teorier som på praktiken. Studien visar också att samtliga respondenter anser att kompetensutveckling absolut är nödvändigt för yrkeslärarna för att bland annat kunna bemöta alla elevgrupper samt att behålla sin auktoritet som lärare. Däremot saknar samtliga respondenter ett systematiskt tillvägagångssätt vad gäller såväl identifiering av kompetensgap som planering och utvärdering av kompetensutveckling för yrkeslärarna.

<p>Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation?</p> / <p>The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?</p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock.Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare.Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök – då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper. Likriktningen inom yrkeslärarnas kompetens är väldigt låg, bakgrunderna skiljer sig åt markant och förkunskapskraven är inte särskilt konkreta.I nuläget finns det lärarlyftet II (som är allmän kompetenshöjning för lärare med syfte att ge behörighet till obehöriga lärare) samt kompetensutveckling för yrkeslärare specifikt, som sker i form av en praktikliknande period för att på så vis hålla läraren à jour med branschen.

Att utforma en framgångsrik och vinstgivande restaurangmeny kräver såväl kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Språkbruket utgör en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie undersöker hur 60 restauranger använder sig av formord och innehållsord med hjälp av data från ett egenhändligt sammanställt s.k. korpus. Resultaten visar att restauranger använder sig av formord främst för att länka ihop ingredienser och att de mest frekvent förekommande innehållsorden presenterar dyra och lyxiga råvaror. Tydliga skillnader kan återfinnas i hur restauranger använder sig av innehållsord: Å ena sidan kan innehållsorden användas för att skapa en meny som anspelar på klassiska rätter och tillagningsmetoder, å andra sidan kan de användas för att få en meny att framstå som innovativ och nytänkande. Det är viktigt att restaurangelever besitter kunskap om skillnader mellan olika typer av restauranger och hur detta avspeglas i deras respektive menyer, något som denna studie kan bidra till ökad förståelse av.