Under senaste år har studie- och yrkesvägledare och vägledning fått större uppmärksamhet i styrdokument och utredningar som omgärdar det svenska skolväsendet. I nyss nämnda beskrivs vikten av vägledare och vägledning. I avsikt att se huruvida styrdokumentens beskrivningar av vägledaren fått effekt på en medial arena är syftet i detta arbete att undersöka hur vägledare konstrueras i svensk tryckt press. Arbetet utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och genomförs med hjälp av diskursanalytisk metod. Studiens resultat visar att vägledare konstrueras på olika och ofta motstridiga sätt i den tryckta pressen. Vägledare konstrueras i huvudsak antingen syssla med vägledning på det sätt som vägledning konstrueras i metodlitteratur och i styrdokument eller syssla med administrativt arbete och med att ge råd och information. I en del av materialet konstrueras vägledare utöva vägledning på fel sätt, här konstrueras också att vägledarens uppgift borde vara att (väg)leda elever mot bristyrken eller mot genomförandet av könsstereotypiskt otraditionella val.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare inom Umeå Kommun. Studien utgår från tre teoretiska utgångspunkter: salutogent perspektiv, patogent perspektiv och även arbetsmiljömodellen Demand-Control-Support. För att besvara studiens frågeställningar används kvantitativ metod i vilket kommunens egna arbetsmiljöenkät för studie-och yrkesvägledare nyttjas. Resultatet visar på att upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare i kommunen är tudelad. En stor andel vägledare, har enligt resultatet i undersökningen, i överlag god upplevelse av sin arbetsmiljö. Ett stort antal friskfaktorer kan utläsas, samtidigt som essentiella delar i arbetsmiljöarbetet visar på ett förhållandevis alarmerande resultat när det kommer till riskfaktorer och arbetsmiljöproblem.

Med tanke på vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare i skolans värld, den debatt som idag förekommer om skärmtidens effekter på människors liv och hur skärmens intåg har förändrat mångas sätt att arbeta, umgås och slappna av syftar denna undersökning till att beskriva och förstå sambandet mellan den egna skärmtiden och elevers skolarbete och studieresultat. Målgruppen för vår undersökning är elever i årskurs 9 då de står inför en viktig brytpunkt mellan grundskola och gymnasie och 15-åringar är den åldersgrupp som, enligt Folkhälsomyndigheten (2019), har flest stillasittande timmar per dag bland barn och ungdomar. Med ökad förståelse är förhoppningen att vi som studie- och yrkesvägledare kan vara en del i att ge positivt stöd i elevernas lärprocess. Utifrån frågeställningar om elevernas upplevelser angående eventuella effekter av deras egna skärmtid genomfördes en undersökning i form av en digital enkät av 85 elever på tre olika högstadieskolor i olika delar av landet. Frågorna i enkäten utgick främst från litteratur och tidigare forskning vi tagit del av, men även egna vägledningssamtal med högstadieelever under vår praktik. Elevernas svar visar överlag stor medvetenhet om hur den egna skärmtiden påverkar dem och deras skolarbete och stämmer överens med forskning inom olika områdena. Trots sin medvetenhet uttrycker de en svårighet i att skapa balans mellan skärmtid och andra viktiga aspekter i livet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar medgrundsärskoleelever i deras övergång till gymnasiesärskolan och vad som fungerar bra ellermindre bra i det arbetet. I inledningen presenteras forskning som påvisar att särskoleeleverär begränsade i sina framtida val och att personal inom särskolan behöver ha kompetens iatt stötta målgruppen i ett beslutfattande. Vidare lyfts också vikten av att personal börbemöta eleven med rätt förhållningssätt för att främja elevens självuppfattning där kunskapoch kompetens för olika funktionsnedsättningar är två avgörande faktorer. I samband meddetta synliggörs att vetenskapen om hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta isärskoleelevers övergång är bristfällig och att ytterligare studier behöver genomföras för attkunna klargöra hur vägledare på ett bra sätt kan bidra i detta arbete. Mot bakgrund av dettautformade vi två forskningsfrågor enligt följande; På vilket sätt förberedsgrundsärskoleelever inför övergången till gymnasiesärskolan och vilken roll har studie- ochyrkesvägledaren i det arbetet? Vad är studie- och yrkesvägledares uppfattning om vad somär ett bra arbetssätt med grundsärskoleelever i relation till övergången tillgymnasiesärskolan? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där fem yrkesverksammastudie- och yrkesvägledare på grundsärskolan och en studie- och yrkesvägledare pågymnasiesärskolan har intervjuats. Det empiriska materialet analyserades utifrån DOTS-modellen med begreppen, insikt, utsikt och framsikt samt STF-modellen som utgör flerasystem med innehållande influenser i en individs karriärutveckling. Vårt resultat visar på attstudie- och yrkesvägledares arbetssätt inte skiljer sig särskilt mycket i jämförelse med denordinarie skolformen. Tydlighet och bildstöd var två viktiga faktorer att förhålla sig somvägledare samt samarbetet med föräldrar. De huvudsakliga problemområden i arbetet medövergången till gymnasiesärskolan verkar ligga på ett strukturellt eller organisatoriskt plandär särskoleeleverna begränsas i sina val på en helt annan nivå än vad grundskoleelever blirbegränsade.

Från när det första fallet av covid-19 upptäcktes i Sverige i början på 2020, tills att restriktionerna lyftes och covid-19 inte längre klassades som en samhällsfarlig sjukdom i början på våren 2022, har studie- och yrkesvägledare behövt anpassa sitt arbete från fysisk vägledning på campus till digital vägledning genom program som Zoom och Google Meet. Just därför är studiens syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av den digitala vägledningen under coronapandemin och om digitaliseringen har ändrat hur vägledare arbetar. Studiens frågeställningar är hur har coronapandemin påverkat förutsättningarna för vägledningssamtal och hur har studie- och yrkesvägledares upplevelse varit av den digitala vägledningen under coronapandemin? Studien använder sig av en kvalitativ intervjumetod men en semistrukturerad intervjuguide för att tillåta vägledarna att utveckla sina svar. Svaren har kategoriserats i fyra teman och dessa teman har analyserats med hjälp av Arne Malténs kommunikationsteori och Gerard Egans SOLER-modell för att förklara studie- och yrkesvägledares upplevelse av den digitala vägledningen. Begrepp som verbal kommunikation, icke-verbala kommunikation, kontext, en- och tvåvägskommunikation används för att förklara studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av den digitala vägledningen. Resultatet som studien kommer fram till är att digital vägledning upplevs sakna icke verbal kommunikation men att vägledarna kan använda det som ett komplement till fysisk vägledning.

Den rådande COVID-19 pandemi har medfört rekommendationer angående digitalt distansarbete som innebär stora förändringar för många människor. Studie- och yrkesvägledare har genom sin utbildning beredskap och kunskap i att vägleda och motivera andra i förändringar. Men hur upplever och hanterar vägledarna själva denna övergång till ett digitalt distansarbete? Samt hur påverkas deras arbetsmotivation? Syftet med studien är således att få en djupare förståelse för hur vägledare upplever och resonerar kring sin arbetsmotivation i förhållande till det digitala distansarbete som pandemin har fört med sig. Frågeställningar som undersöks är; Hur upplever utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet förändringen till det digitala distansarbete som pandemin medfört? Hur resonerar utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet kring sin arbetsmotivation gällande förändring till det digitala distansarbete som pandemin fört med sig? En kvalitativ metod har använts där sex utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet har intervjuats. Det empiriska materialet analyseras utifrån valda delar av motivationsteorin Self-Determination Theory med begreppen kompetens, självbestämmande, samhörighet samt inre motivation. Även delar av den salutogena teorin Känsla Av Sammanhang med begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet har använts i analysen.     Studiens huvudresultat visar att studie- och yrkesvägledarna upplever både för- och nackdelar med ett digitalt distansarbete. Deras motivation drivs främst av möjligheter till kompetensutveckling, frihet under ansvar samt en känsla av samhörighet. Studie- och yrkesvägledarna upplever en känsla av sammanhang i denna situation som nu är det nya normala, men efterfrågar i framtiden ett mixat arbetssätt mellan fysiskt och digitalt distansarbete.

Studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor runt om i landet fick ställa om till att erbjuda vägledning på distans till följd av Covid-19 pandemin. Skolorna gick över till distansundervisning våren 2020, vilket har inneburit en omställning i hur vägledningssamtal genomförs och nya sätt att kommunicera med eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor upplever omställningen från fysiska- till digitala vägledningssamtal till följd av Covid-19 pandemin. Detta med tanke på att studie- och yrkesvägledarna har fått göra olika anpassningar för att övergå till ett mer digitalt arbetssätt i kommunikation med eleverna. Vår frågeställning lyder: Hur har studie- och yrkesvägledarna upplevt omställningen från fysiska- till digitala vägledningssamtal?  En kvalitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju studie- och yrkesvägledare från gymnasieskolor runt om i landet. Analysen har utgått ifrån The Chaos Theory of Careers, begreppen adaptability och adaptivity samt kommunikationsteori.  Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna har varit öppna och flexibla till omställningen och har inte haft några större svårigheter att anpassat sig. En viss nivå av digital kompetens har funnits och varit användbar vid övergången till vägledningssamtal på distans. Där framkommer en viss begränsning i stöd från verksamheterna utöver tillgång till en IT-avdelning på skolorna. Videosamtal är den främsta kommunikationskanalen för vägledning på distans. För- och nackdelar framkommer till följd av ett digitaliserat arbetssätt, till exempel vilken typ av målgrupp som nås. Det spontana samtalet och den icke-verbala kommunikationen ses som viktig för ett lyckat samtal, däremot har det varit svårt att överföra dem till en digital form. Det fysiska vägledningssamtalet är den önskade formen av samtal och samtal på distans ses idag som ett positivt komplement att ta med sig in i framtiden.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elevers studie- och yrkesvägledning under högstadietiden, med ett särskilt fokus på metoder som används vid vägledningen av denna elevgrupp samt de utvecklingsområden som kan finnas. Våra frågeställningar handlar om de intervjuades erfarenheter av arbete, vilka metoder de använder och vilka utvecklingsområden som kan identifieras när det gäller arbetet med att vägleda denna elevgrupp.  Den teoretiska anknytningen i studien utgörs av konstruktivistisk vägledningsteori. I studien används kvalitativ metod och data har samlats in genom intervjuer. Studien visar att de intervjuade studie-och yrkesvägledarna till stor del har samstämmiga erfarenheter, de känner att de har för lite tid till alla nyanlända elever. Studien visar även att det finns kompetensutvecklingsbehov hos både studie- och yrkesvägledarna och de nyanlända eleverna som består av kulturella och språkmässiga kunskaper för att de tillsammans ska kunna skapa goda relationer och förutsättningar för att lyckas med vägledningen. De intervjuade använder lite olika metoder, men visualiseringsmetoder är vanliga. Det finns vidare ett behov av att anställa fler studie-och yrkesvägledare.

På grund av extrema händelser i världen sker det en allt större migration både i Sverige och i andra länder. Att få människor att integrera sig i samhällets utbildning- och arbetsmarknad och i det sociala livet är aktuella diskussioner i politiska, såväl som i sociala och ekonomiska sammanhang. För att stärka migranters ställning i samhället behöver värdlandet ta till vara på människors tidigare erfarenheter och kompetenser. En studie- och yrkesvägledare kan hjälpa till i migranters process mot utbildning och arbete. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen upplever vägledningssamtal med nyanlända elever studerandes på kursen svenska för invandrare (Sfi) och på vilka sätt beskrivningar av möten mellan kulturer framträder i samtalen. Utifrån syftet har följande frågeställningar ställts:• Hur beskriver vägledarna Sfi-eleverna de möter i samtal?• Hur kan mötet mellan vägledare och elever beskrivas som ett möte mellan kulturer?• Vilka dilemman ställs vägledarna inför i vägledning med Sfi-elever?Val av teoretisk förankring i studien är Peavys teori om konstruktivistisk vägledning där vi fokuserar på teorins centrala drag och vad teorin säger om vägledarens arbete i möte med olika kulturer. Vidare fördjupar vi analysen med perspektiv på kultur och kulturmöten för att förstå vilka synsätt som ligger bakom de resonemang som förs hos informanterna.Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med sju verksamma studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen har genomförts. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har ett interkulturellt förhållningssätt i samtal med Sfi-elever. Att använda sig av passande samtalsmetodiska färdigheter är betydelsefullt för att bygga relation och för att förebygga problem med språkbruket. Vägledare och elever kommer alltid vara präglade av kulturella föreställningar i vägledningssamtal. Så länge vägledaren har medvetenhet och förmåga att hitta en gemensam grund i samtalen genom att undersöka elevers inställningar och behov, skapar det förutsättningar för att ha effektiva och interkulturella samtal.

Det finns en enorm okunskap om högkänslighet för de verksamma studie- ochyrkesvägledare inom skolan. Forskningen om högkänslighet är bristfällig och det somframgår är omdebatterat. Den forskning vi fann säger att högkänslighet är ettpersonlighetsdrag som finns hos ungefär en femtedel av världens befolkning. Dagenssnabba samhälle är inte anpassat för högkänsliga personer – vilket kan vara en nackdel för högkänsliga elever inom skolans värld. Syftet med vår studie var att undersöka vilkenkunskapsbas studie- och yrkesvägledare har om högkänslighet och hur de stödjerhögkänsliga elever i deras studie- och yrkesval. De fyra frågeställningar som undersöktesberörde områdena: kunskap och bemötande, metoder och verktyg, skolmiljön och övrigpersonal på skolan samt hur högkänsliga elever gynnas och begränsas vid studie- ochyrkesval ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. De teoretiska begreppen som användes vid analys av resultatet var the theraputic system utifrån the system theory framework (STF), Jürgen Habermas kommunikativt handlande och self-efficacy utifrån social cognitive theory (SCT). Kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades i form av nio intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att det inte finns tillräckligt med kunskap om högkänslighet för att kunna vägleda högkänsliga elever. Vidare finns det önskemål att förkovra sig mer om ämnet för att vidareutveckla verktyg och metoder, vilket kan underlätta för de högkänsliga eleverna. Det skulle kunna bidra till en bättre skolmiljö och normalisering för högkänsliga elever enligt studie- och yrkesvägledarna. I längden kan detta bidra till en ökad medvetenhet om högkänslighet både för eleverna som för studie- och yrkesvägledarna, i förhållande till hur skolan kan förbereda dem för deras kommande studie- och yrkesval.