<p>Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet.</p> / <p>The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.</p>

This dissertation consists of three essays, taking different perspectives on human capital. The first essay looks at human capital from a growth perspective. Essays two and three focuses on the individual’s occupational decision and its relation to family background. The first essay attempts to capture the effects on long run economic growth and transitional dynamics of the interaction between human capital and R&amp;D. We do this by allowing for endogenous human capital accumulation in an economy where the number of products and technologies expands because profit maximizing entrepreneurs do R&amp;D. We find that, in the absence of scale effects, long run growth is determined by the economy’s capacity to accumulate human capital. A relative lack of R&amp;D capital causes the economy to grow slowly during its transition to the steady state, while a relative abundance of R&amp;D capital gives high growth rates during transition. In the second essay, the classical Roy-model of selection on the labor market is extended in order to analyze intergenerational mobility. This is done through the introduction of ability uncertainty that is linked to family background. In contrast to to additional human capital models of intergenerational mobility, this mechanism rather than differences in access to capital markets links occupational oucomes of offspring to parents. We study the effects of income redistribution on mobility and talent allocation. It is found that redistribution has implications for intergenerational mobility and talent allocation through its influence on individual occupational choices. However, we conclude that the presence of a trade-off between redistribution and intergenerational mobility depends on the extent of similarity of occupations with regard to ability sensitivity and wage rates, and on the degree of individual risk aversion. Whether redistribution occurs only within an occupation or simultaneously within and across occupations is also inportant for the implicatons for mobility and talent allocation. In essay three, a model of occupational choice and human capital investment is developmed and tested. The model allows family background to influence occupational choice through access to economic resources, differences in costs of schooling, and ability uncertainty linked to background similar to that discussed in essay two. It is predicted that life time utility of children from less well-off background is more sensitive to economic incentives when risk aversion is strong. The model also predicts that people are more sensitive to economic incentives when considering occupations distant from their parent occuations. The implications of the theoretical model are tested and largely confirmed on Swedish data using a mixed multinominal logit framework which explicitly accounts for unobserved ability heterogeneity. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1998</p>

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet. / The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.

Uppsatsen tar sitt avstamp i den ojämna könsfördelningen inom officerskåren i Försvarsmakten och organisationens målsättning att motverka densamma. Då yrkesvalet har blivit möjligt för kvinnor först i modern tid ingår de inte heller i den klassiska teorin som avhandlar det militära yrkesvalet. Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för kvinnors val att bli sjöofficer i Sverige under perioden 1978 till 2020. Detta undersöks genom en kvalitativ tolkande ansats och metoden tematisk analys. Resultatet tyder på att två olika teman präglar kvinnors val att bli sjöofficer; bakomliggande faktorer och inflytelsefaktorer under tjänstgöring. Dessa två teman med underliggande och empiriskt underbyggda kategorier och koder analyseras genom ett ramverk av teori om yrkesval och militärsociologisk teori. Analysen leder till slutsatsen att kvinnors val att bli sjöofficer kan förstås som en samklang mellan individ och organisation. Organisationens (direkta eller indirekta) kommunikation attraherar en viss typ av individ. Då individens personlighet och intresse överensstämmer med organisationens förväntningar skapas en miljö i vilken individen trivs, socialiseras och breddar sina motiv och drivkrafter för att slutligen göra valet att bli sjöofficer.

Enligt en prognos från Skolverket (2021) visar det att lärarbristen på behöriga lärare är alldeles för hög, vilket kan orsaka allvarliga konsekvenser om detta inte åtgärds. Vilket gör det intressant att undersöka vad som får folk att välja läraryrket eller får folk att lämna. I denna studie kommer sociologiska teorier till valet av läraryrket undersökas, med ett mer specifikt syfte att undersöka idrottslärares perspektiv på sitt yrkesval och vad som får dem att stanna kvar i yrket. Detta med hjälp av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där fem erfarna idrottslärare som har arbetat i högstadiet under minst fem års tid är respondenter i studien. Resultatet framlyser att ett allmänt intresse för idrott, engagemanget att arbeta med ungdomar och även tanken av att bidra till samhället var essentiella orsaker till yrkesvalet och vad som får dem att stanna. Resultatet påvisade även att psykosociala arbetsmiljön har en stor påverkan på varför folk lämnar yrket, och anses vara något som behövs fokuseras mer på för att åtgärda aktuella yrkesproblematiken. Sammanfattningsvis visar studien att idrottslärares sociala bakgrund och värderingar har en samband till yrkesvalet där positiva upplevelser av tidigare idrottserfarenhet kan anknytas ihop med yrkesvalet kombinerad med goda värderingar att vilja bidra till samhället. Respondenterna såg på sitt uppdrag som krävande och utmanade i och med de höga kraven som sätt på deras arbete, men även givande av tanken att veta hur betydelsefull yrket är för samhället. Det åtgärder som behövs är att satsa mer på en bra psykosocial arbetsmiljö och dessutom har ett bra samarbete i arbetslaget. / A study from Skolverket (2021) indicate that the shortage of qualified teachers is exceedingly high, which can cause serious consequences if not remedied. Making it interesting to examine what makes people choose the teaching profession and see what keeps them from leaving. The purpose of this study is therefore too specific examine physical education teachers’ perspective on their choice of profession and what makes them stay. To achieve results a qualitative study with semi-structured interviews is going to be composed, with five experienced physical educations teachers’ who have worked in a high school for at least five years as respondents. The results shows that a general interest in sports, the commitment to work with the youths and the idea of contributing to society were essential reasons for the choice of profession and the reasoning to stay. The results also showed that the psychosocial work environment has a great impact to pursue more people to stay at the profession, and in addition the most important case that address the current occupational issues. In conclusion, this study show that physical education teachers’ social background and values have a connection to the choice of profession, where positive experience of previous sports experience can be linked to the choice of profession combined with good values of wanting to contribute to society. The respondents saw their assignment as demanding and challenging due to the high work demands, however just the idea of knowing how important the profession is to society makes it worth it. The remedies needed are to invest more in a good psychosocial work environment and have a good collaboration between the work team.

Brytpunkten från gymnasiet kan förstås som ett avgörande vägskäl med ett överflöd avvalmöjligheter för ungdomar. Syftet med denna studie var att genom en kvantitativenkätundersökning kartlägga hur gymnasieelever i år tre på naturvetenskaps-,samhällsvetenskaps-, och ekonomiprogrammet i Stockholms län planerade och motiverade sittval inför tiden efter gymnasiet och att se hur detta skilde sig åt utifrån bakgrundsfaktorerna kön,etnicitet och bostadsort, samt att få en översikt för hur gymnasieeleverna upplevde brytpunktenfrån gymnasiet och hur de såg på sin egen handlingshorisont. Resultatet analyserades sedanutifrån Hodkinson &amp; Sparkes Careershipteori (1997, 2008) och visade att etnicitet såväl sombostadsort till viss del gjorde skillnad i hur elever planerade sina studie- och yrkesval. Valen attstudera vidare, arbeta eller ta sabbatsår motiverades främst av intresse, behov av paus frånstudier och att fundera på nästkommande val. Resultatet av studien visade även att majoritetenav respondenterna upplevde brytpunkten som halvt osäker men med en majoritet som vartillfredsställda med sina planerade val. Den främsta begränsningen vid det planerade valet somrespondenterna uppgav var betyg. / The turning point from upper secondary school can be understood as a definitive crossroadswith an abundance of choices for young people. The purpose of this study was to, through aquantitative survey, study how students in year three of the science, social sciences andeconomics program in Stockholm County planned and motivated their choice for the next phasein life, and to see how this differed based on the background factors gender, ethnicity and placeof residence, as well as to get an overview of how upper secondary school students experiencethe turning point from upper secondary school and how they see their own horizons for action.The results have then been analysed based on Hodkinson &amp; Sparkes Careership Theory (1997,2008). The results showed that ethnicity as well as the students' place of residence to someextent made a difference in how the students planned their educational and career choices. Thechoice to study, work or take a sabbatical was mainly motivated by interest, the need for a breakfrom studies and to further plan for their future. We also concluded from the results of the studythat the majority of respondents experienced high to some satisfaction with their plannedchoice. Grades were what the students experienced as most limiting in planning for their future.

Undersökningen handlar om att lyfta fram årskurs 9-elevers syn på vägledning under sin tid i grundskolan. I skollagen står det att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklass ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Skolinspektionen har undersökt att insatserna fokuserats till årskurs 8 och 9. Syftet med undersökningen är att höra hur nöjda eleverna är med sin vägledning under grundskoletiden, när eleverna skulle vilja att insatser sätts in, samt vilka insatser som de skulle vilja ha mer av. Frågeställningarna är; Hur tycker eleven att deras vägledning varit under grundskolan? När skulle eleverna vilja att insatserna av vägledning sätts in i grundskolan? Vad skulle eleverna vilja ha mer av i grundskolan för att kunna göra ett så underbyggt val som möjligt inför gymnasiet? Teorin som används är Patton och McMahons teori The Systems Theory Framework och underökningen genomförs som en kvalitativ metod. Resultaten var att eleverna inte gör val i ett vakuum, utan de blir påverkade utifrån av vårdnadshavare, lärare, samhälle och oförutsägbara händelser. Alla elever blir inte nöjda med vägledningen, utan den skulle behöva bli individanpassad för att nå varje elev.

Studien undersökte förekomsten av brottsligt beteende hos ungdomar i allmänhet och hur sociala och personliga resurser kan fungera som skydds- eller riskfaktorer i synnerhet samt vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkar. Undersökningen gjordes på 1324 ungdomar i årskurs nio genom projektet LoRDIA. Data analyserades med t-test, Spearman's korrelationsanalys och hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultaten visade att den starkaste prediktorn för ungdomars brottsliga beteende var deras kamraters brottsliga beteende. Socialt välbefinnande visade sig vara en viktigare personlig resurs för flickorna när det handlade om att predicera brottsligt beteende. Psykologiskt välbefinnande var viktigare för pojkarna Överlag låg studiens resultat i linje med tidigare forskning. Avvikande resultat diskuterades. Undersökningen relaterades till möjlighetshorisonter och ungdomars uppfattning om vilka studie och yrkesval de stod inför. Slutligen föreslogs hur företag och branschorganisationer kan tänka och agera från studiens resultat. / The study examined the prevalence of criminal behavior among adolescents in general and how social and personal resources can act as protection or risk factors in particular and also what differences exist between girls and boys. The survey was conducted on 1324 youths in ninth grade through the LoRDIA project. Data was analyzed by t-test, Spearman's correlation analysis and hierarchical multiple regression analysis. The results showed that the strongest predictor of young people's criminal behavior was peer delinquency. Social well-being turned out to be an important personal resource for the girls when it was about predicting criminal behavior and psychological well-being was important for the boys. While overall the results were in line with previous research, some divergent results were also discussed. The study was related to horizons of opportunities and to young people's perception of the educational and career choices they faced. Finally ways for companies and organizations to think and act on the results of the study were suggested.