Den här uppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker vilka faktorer som är hindrande respektive drivande hos personer som väljer ett yrke som går mot könsstereotypen. I studien intervjuas 2 män som valt att utbilda sig till socionomer och 4 kvinnor som valt att utbilda sig till ingenjörer. Dessa yrken har valts eftersom det finns en tydlig dominans av ett kön inom dessa yrken. Intervjuerna har varit semistrukturerade och har analyserats tematiskt. De teman som har framkommit är sammanhang, karriär, arbetsmiljö, meningsfullt, hinder och själv förmåga. Gemensamma drivande faktorer för båda yrkesgrupperna är ett stort eget intresse och ett stöd från omgivningen. Hindrade faktorer är att könsstereotypen inte stämmer överens för de attityder som förknippas med yrket samt att omgivningen kan uttrycka oförståelse inför yrkesvalet. Studien visar att förutsättningarna för kvinnor inom ingenjörsyrket har ändrats mer än för männen inom socionomyrket gällande könsfördelning och attityder på arbetsmarknaden. / This essay is a qualitative study that examines the factors that are hindering and driving in people who choose a profession that goes against the gender stereotype. In the study, 2 men who have chosen to train as social workers and 4 women who have chosen to train as engineers are interviewed. These professions have been chosen because there is a clear dominance of one gender in these professions. The interviews have been semi-structured, and the interviews have been analyzed thematically. The themes that have emerged are context, career, work environment, meaningful, obstacles and self-efficacy. Common driving factors for both professions are a great deal of self-interest and support from the environment. Hindered factors are that the gender stereotype does not match the attitudes associated with the profession and that the environment may express incomprehension before the choice of profession.  The study shows that the conditions for women in the engineering profession have changed more than for men in the social work profession regarding gender distribution and attitudes in the labor market.

Omgivningen påverkar alla människor i varierande utsträckning, inte minst när ett studie- ochyrkesval fattas. Den här undersökningens syfte är att synliggöra hur sex yrkesverksammastudie- och yrkesvägledare resonerar och förhåller sig i vägledning där elevens studie- ochyrkesval fattas kollektivt. Kunskap från denna undersökning skulle kunna bidra med insikteroch perspektiv på hur vägledarprofessionen kan stödja elever som befinner sig i en positiondär studie- och yrkesval fattas mer kollektivt än individualistiskt. Vår empiri belyser attföräldrar påverkar elevers studie- och yrkesval i störst utsträckning. Andra påverkansfaktorersom synliggörs i vår empiri är kompisar, lärare och sociala medier. Det framgår också attstatus har ett inflytande i val av yrke eller utbildning samt att vårdnadshavarna och elevernaibland har en bristande kunskap om hur det svenska skolsystemet fungerar, vilket kanresultera i mindre underbyggda karriärval. I under- sökningen använder vi oss av en kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med intervjumetoden är att följa upp medföljdfrågor där informanterna kan utveckla sina resonemang och vara mer utförlig i svaren.De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är handlingshorisont, habitus,socialt- och utbildningskapital.

Denna uppsats undersöker hur individer resonerar som valt att utbilda sig inom ett riskfyllt yrke i Sverige, trots en påtaglig hotnivå som ökat de senaste åren. Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer av sju studenter vid olika polishögskolor i Sverige skapat grunden för uppsatsen. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och tre övergripande huvudområden, bakgrund, motivation och risk.  Teorin som används för att förstå vår frågeställning, empiriska material och koppla samman med analysen är huvudsakligen från Anthony Giddens. Giddens diskuterar bland annat om det reflexiva självet, ontologisk trygghet och existentiell ångest som varit de teoretiska ramverk för vår uppsats.  Syftet med denna uppsats är att få en nyanserad bild och beskrivning av olika individers motiv till valet att utbilda sig till polis. Uppsatsen bidrar till ökad förståelse varför människor väljer att utbilda sig till polis trots en förhöjd hotnivå som förvärrats de senaste åren i Sverige. Uppsatsen ger tänkbara förklaringar kring människors olika drivkrafter bakom valet av polisyrket och hur hotnivån i samhället haft effekt på beslutet. Genom vald metod bidrar även denna uppsats till forskning som bygger på en kvalitativ metod. Sammanfattningsvis så visar denna uppsats att det finns fler anledningar som driver människor till polisyrket. Bakgrund, motivation och risk är viktiga områden som visat sig påverka yrkesvalet.

1990 och 2000-talets politiska reformer inom skola och arbetsmarknad har på flera sätt skapat nya begrepp och inställningar i det svenska samhället. Dessa begrepp har i sin tur lett till olika diskussioner kring hur 2000-talets skola och arbetsmarknad ska se ut och bestå av. Några av dessa begrepp är, individualism, kompetensutveckling, valfrihet och matchning. De två senare begreppen nämns särskilt ofta i samband med utbildnings- och yrkesval samt studie- och yrkesvägledning, För inträde på dagens arbetsmarknad krävs oftast minst gymnasieexamen, gärna i kombination med tidigare arbetserfarenhet. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet där unga utan avslutad gymnasieutbildning, och individer med utländsk bakgrund, är överrepresenterade. Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vägledningens praktik i relation till begreppen valfrihet respektive matchning. Därmed ligger fokus på vägledarnas syn på och erfarenheter av begreppen valfrihet och matchning i relation till deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och en tematisk innehållsanalys. Den består av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning för olika åldersgrupper. I intervjuerna framkommer att vägledarna är väl förtrogna med begreppen valfrihet och matchning. Dock finns det olika uppfattningar där främst grundskolans men även gymnasieskolans vägledare betonar vikten av valfrihet. Denna inställning hänger samman med risken att uppfattas som en rådgivare, vilket beskrivs som en person som styr och påverkar ungdomarnas val. Vägledarna för vuxna i olika omställningar talar mindre om matchning och valfrihet och betonar att deras uppdrag är att hjälpa deltagarna ut i studier eller sysselsättning. Detta hänger samman med de vägledningssökandes ålder och kulturella bakgrund. Detta, i sin tur, medför att valalternativen har minskat och att de vägledningssökande måste se mer realistiskt på sin situation och därmed mer på arbetsmarknadens krav och möjligheter. Sammantaget är vägledarna kluvna till begreppen och förespråkar en blandning av bägge och inte ett antingen eller. I framtiden tror vägledarna att främst matchning kommer att betonas mer vilket de ställer sig tveksamma till.

Syftet med föreliggande studie är att förstå synen barnmorskor i olika generationer har på sitt yrke och vad som motiverar dem i deras dagliga arbete. För att besvara vårt syfte använde vi oss av tidigare forskning samt två teoretiska utgångspunkter. De två teoretiska utgångspunkterna är tvåfaktorsteorin av Herzberg m.fl. (2017) samt Ikigai-modellen baserad på modellen av Winn (2014). För att besvara vårt syfte på bästa sätt användes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. I studien deltog nio barnmorskor från olika delar av landet samt inom olika arbetsområden. Deltagarna befann sig inom generation baby boomers, generation X samt generation Y. Resultaten analyserades genom en tematisk analysprocess. Resultaten visade att barnmorskorna i vår studie till största del motiveras av sina kollegor samt det bemötande patienterna ger. Andra motivatorer är att det är ett givande arbete samt att man som barnmorska har en möjlighet att göra skillnad i människors liv. Studien fann även att barnmorskornas arbetsvillkor bör förbättras för att få fler barnmorskor att vilja stanna kvar i yrket. Detta kan förbättras genom att höja lönen, öka bemanningen på varje arbetsplats samt att förbättra den fysiska arbetsmiljön med bättre lokaler och fungerande ventilation. Resultaten kunde vidare bekräftas till stor del av tidigare forskning. Däremot kunde inte någon tydlig koppling ses till generationsbegreppet som helhet, utan istället antal år som verksam inom yrket. Emellertid kunde vissa likheter och skillnader urskiljas generationerna emellan baserat på motivation i det dagliga arbetet, men den faktor som förenade samtliga generationer i studien var att förespråka kvinnohälsan. Det är dock för litet urval för att kunna dra slutsatser kring att det berodde på generationer. Förslag till framtida forskning är därför att utvidga urvalet av respondenter för att tydligare kunna se en koppling till generation samt att implementera Ikigai-modellen på ett annat sätt, då Ikigai-begreppet i dagsläget är brett och tolkningsbart vilket till viss del sänkte studiens validitet. Slutligen visar vår uppsats att barnmorskor aktivt väljer att stanna kvar i yrket av ett flertal anledningar, exempelvis relationen till sina kollegor eller bemötandet från patienter. Detta oavsett en ansträngd arbetsmiljö, vilket tyder på att de funnit en yrkesidentitet i det de gör. Vårt bidrag är att genom detta arbete kunna belysa vad som behöver förbättras för att fler barnmorskor ska stanna kvar i yrket - och därmed kunna främja kvinnohälsan och ge en säkrare vård.

The present study investigates through five in depth interviews high-school teachers thoughts about students choices and selecting choices, what teachers believe shapes and affects students educational and occupational choices, and also, how these choices according to the teachers should go to. The underlying reasons for the topic and purpose of the study are based on reports done by The Swedish Schools Inspectorate (2013:5) showing that teachers find it difficult to integrate guiding interventions in the regular pedagogy, actions the Swedish Education Act say they has a responsibility to take on. The result in this study shows that teachers believe that students choices are formed in relation to the knowledge and information they obtain in different social contexts and in relationships with others close, like friends and parents. However, the teachers don’t believe that all students have an accurate picture of the reality, which can lead to wrong choices. Wrong choices are characterized by getting influenced by other close, like choosing as their friends, and or base their choices on inadequate knowledge about what pathways and occupations really contains and means. Students choices should be, according to the teachers, characterized by choosing in relation to their own abilities, interests and actual will, and especially be based on accurate knowledge about how the reality actually works. / I föreliggande studie undersöks genom fem kvalitativa intervjuer hur lärare i grundskolans senare årskurser (6-9) uppfattar elevers val och väljande. Det innefattar vad lärarna upplever formar och påverkar elevers studie- och yrkesrelaterade val, men också, hur dessa val enligt lärarna bör gå till. De bakomliggande motiven till studiens ämnesområde och syfte grundar sig på rapporter från framförallt Skolinspektionen (2013:5) som visar att skolans lärare har svårt att integrera vägledande insatser inom den ordinarie undervisningen, insatser de enligt skollagen har ett ansvar för att ta sig an. Av resultatet i denna studie framgår att lärarna uppfattar att elevernas valbara studie- och yrkesrelaterade alternativ formas i relation till den kunskap och information de tar del av i olika sociala kontexter och i relationer med andra nära, som exempelvis vänner och föräldrar. Dock anser inte lärarna i studien att alla elever har en korrekt bild av hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar, vilket öppnar för felval. Felaktiga val kännetecknas av att elever i valet blir påverkade av sina nära relationer, exempelvis att de väljer likt sina kompisar och eller grundar sina val på bristfällig kunskap om vad olika studievägar och yrken egentligen innehåller och innebär. Studie- och yrkesrelaterade val bör därför, enligt lärarna, kännetecknas av att man väljer i relation till sin egen förmåga, sina intressen och faktiska vilja, och att dessa i sin tur bygger på korrekt kunskap och bilder om hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar.

Att välja till och från gymnasiet, är en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet är två viktiga vändpunkter i människors liv. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevernas föreställningar och planer om framtiden från gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har använts och det gymnasieprogram vi undersökt är Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge. Samtliga deltagare har som mål att studera vidare på högskola eller universitet i framtiden. Ingen av dem vet ännu helt säkert vad de vill studera och arbeta med och önskar nu ta en paus från studierna för att få mer tid åt att undersöka sina karriärmöjligheter. En viktig slutsats som dragits i studien är att de intervjuade eleverna ännu inte har tillräckligt med kunskaper om vilka studie- och yrkesmöjligheter de har efter det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. / Choice of High School education and the way ahead, is a study of the choice of High School education and the career choice after High School. These two choices are two important turning points in people’s lives. The purpose with the study is to examine High School student’s conception and plans for the future after the choice of High School until the last semester in High School. Qualitative research was used as the method and the education we examined was the Natural Science Programme. The results show that the choice of High School education is based on the wideness and opportunities it – as the respondents say – may provide. All of the respondents want to move on to study at the university in the future, but none of them knows today what they want to study and work with. Instead the respondents want to take a break from the career choosing and take time to explore their career opportunities. One important conclusion from the study is that the respondents don’t have enough knowledge today about their career opportunities after the Natural Science Programme at High School.

Karriärprocessen konstrueras från att vi är små och vidare genom livet. Denna studie skildrar sex unga individer med dyslexi och deras livsberättelser, om hur dyslexin har påverkat deras karriärprocess. Respondenterna intervjuades djupgående om sina upplevelser. Resultatet visar att skolan har haft en viktig del i karriärutvecklingen. Omgivningens bemötande, synen på den egna förmågan, utformningen av den specialpedagogiska verksamheten, diagnostiseringen, läs- och skrivförmågans betydelse för bedömning och betyg, självbilden, normer samt utbildningssystemets utformning har visat sig skapa möjligheter och hinder längs karriärvägen. De framgångsfaktorer som skapar goda förutsättningar för en karriärprocess som upplevs likvärdig är en stöttande och förstående omgivning, en tidig medvetenhet och möjlighet att kompensera samt en inkluderande undervisningsmiljö. Studien belyser även diagnosticeringens för- och nackdelar och dess påverkan på karriärprocessen.

How an individual's choice of profession is influenced has been studied for over 50 years. The main outcome of this research is that parental influence has a major impact on this decision. However, how the choice of profession is influenced and through what mechanisms are still somewhat inconclusive. This study aims to understand how the choice of profession is influenced. Central aspects are how parents, relations, social experiences, events and attitudes affect the choice of profession. Previous research shows how parents influence a child’s choice of profession, but that there are also mechanisms that influence that has not yet been defined. This study is based on qualitative interviews with six respondents of different ethnicity, education level and sex. Several factors that seem to influence the choice of profession have been distinguished in this research. We conclude that except from parental impact, also attitudes from friends, teachers and society in general influence the decision of future careers. Also, previous events and work experience seem to play a role. / Hur en individs yrkesval påverkas är något som har undersökts i över 50 år. Att föräldrarna påverkar barnens yrkesroll är något som har bekräftats. Men hur påverkan sker och vilka mekanismer som avgör yrkesvalet är något mer oklart. Syftet med detta självständiga arbete är att förstå hur yrkesvalet påverkas. Centrala frågor är hur föräldrar, relationer, sociala erfarenheter, händelser och attityder tillsammans påverkar yrkesvalet. Tidigare forskning visar att föräldrar påverkar yrkesvalet, men att där även finns andra mekanismer som inte har fastställts. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex respondenter av olika etnicitet, utbildningsnivå och kön. Flera mekanismer som påverkar yrkesvalet har gått att urskilja i denna undersökningen. Huvudsakligen grundar sig dessa i föräldrar, umgängeskretsar, samhället samt personliga egenskaper och tidigare händelser i individers liv.

Syftet var att undersöka vilka yrken aktiva studenter på Skogskandidatprogrammet tänker sig efter examen, jämföra deras tilltänkta yrkesval med alumnernas nuvarande yrke samt de tjänster som finns tillgängliga hos presumtiva arbetsgivare. Syftet var även att undersöka hur kön, ålder och arbetslivserfarenhet påverkar tilltänkt yrkesval hos aktiva studenter. För datainsamlingen gjordes en enkätundersökning bland aktiva studenter och alumner från Skogskandidatprogrammet. Även en kompletterande datainsamling gjordes om befintliga tjänster hos presumtiva arbetsgivare. De yrken som aktiva studenter främst vill ha efter examen är skogsförvaltare, skogskonsulent och produktionsledare. Aktiva studenters yrkespreferenser jämfört med alumnernas yrken idag överensstämmer, medan det skiljer sig från hur många sådana tjänster det finns hos presumtiva arbetsgivare. Kvinnor och män har till största del liknande yrkespreferenser. Äldre studenter med lång arbetslivserfarenhet föredrar yrken som skogsförvaltare och skogskonsulent medan yngre med kort arbetslivserfarenhet föredrar produktionsledare.