<p>Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p<,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.</p>

Målgruppen för studien är de elever som i högstadiet blivit obehöriga till gymnasiet och nu går på något introduktionsprogram. Studien syftar till att belysa hur de talar om sin position och hur detta påverkar resonemanget kring framtiden samt hur de förhåller sig till normer i resonemangen. Studien är av kvalitativ karaktär med livshistorisk metod och det empiriska materialet består av intervjuer. Det saknas i princip framåtblickande studier för denna målgrupp men tidigare forskning finns för den närliggande gruppen dropouts där positionen beskrivs som kostsam. Intressant är därför att vidga forskningsområdet till den position där de obehöriga eleverna som ännu finns kvar i utbildning befinner sig. Slutsatsen är att elever på introduktionsprogrammet talar om sin position som ett fråntagande av deras ansvar för framtiden. De talar om positionen som en brytpunkt där deras önskan om att följa normerna för utbildning ökar motivationen till kompromisser i framtidsvalet. Studiens slutsats är att positionen förskjuter fokus i elevernas resonemang från valalternativen till att få tillgång till en valmöjlighet. / The target group for this study are the students that has become ineligible for upper secondary school and educates in a introductory program. The study aims to convey a picture of how these students speak about their position and how this affects their reasoning about the future and how they relates to norms in this reasoning. The study is qualitative with a life-historical method and the empirical material consists of interviews. There are no prospective studies for this target group but previous research on dropouts in general describes the position as costly. Interesting is therefore to expand the research to the position where ineligible students are in their education. The results of the study suggest that these students speak of the position as a deprivation of their responsibility for their future. These students speak about the position as a breaking point where the desire to follow the norms of education increases motivation to compromise. The study concludes that the position shifts the focus about their future from selections of choice to the ability to choose.

Är den heterosexuella normen i samhället så stark att homosexuellas valmöjligheter begränsas? Är den sexuella läggningen relevant alls när homosexuella gör sina karriärval? Syftet med denna studie är att analysera hur homosexuella män mellan 30–60 år resonerar kring sina studie- och yrkesval samt studie- och yrkesliv för att få en djupare förståelse för hur de medvetet eller omedvetet förhåller sig till samhällets strukturer. Mer precist: Vilken betydelse tillskriver homosexuella män sin sexuella läggning i vad som har påverkat och påverkar dem? Hur kan strukturer användas som förklaringsmodell till hur den sexuella läggningen påverkat och påverkar? Dessa frågor är utvalda då det saknas svensk forskning kring dem, och denna studie ämnar bidra till att fylla detta kunskapsgap. Med hjälp av Connells begrepp genusordning, genusregim och hegemonisk maskulinitet samt Careershipteorin med tillägg av Colleys yrkeshabitusbegrepp söks det svar på dessa frågor, detta i form av en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analysmetod. En central aspekt i informanternas berättelser är att de helst umgås med kvinnor, att de också helst vill arbeta med kvinnor och att de drar sig för maskulina miljöer. Det fanns också hos några en förmodad förväntan av diskriminering eller homofobi i vissa yrken som gjort att de valts bort. I vissa fall uppfattas den sexuella läggningen haft en positiv inverkan på studie- och yrkesval/liv.

Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p&lt;,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i moderniseringen av svenskt arbetsliv under 1900-talets första hälft och i de omsorger som 1920- och 30-talens sociala reformatörer, läkare och samhällsdebattörer uttryckte om människors förmåga att anpassa sig till det offentliga förvärvsarbetets nya villkor, höga tempo och uppskruvade krav på prestation och effektivitet. Syftet är att visa hur bildandet och reglerandet av 1920- och 30-talens arbetare gick till inom ramen för vad läkare och reformatörer under dessa årtionden kallade för psykisk arbetshygien och självuppfostran och inom den så kallade expertisens försök att forma individer till dugliga arbetare. Studiens källmaterial utgörs av Social-medicinsk tidskrift samt ett tiotal skrifter av rådgivande, samhällskritisk och medicinsk karaktär, utgivna mellan 1924 och 1939, då konsten att fungera i det moderna arbetslivet diskuterades särskilt intensivt. Hjälp till analys har hämtats ur teoribildningen kring medborgarskap och demokratisk styrning och kring hur individer i det moderna görs kapabla att styra sig själva men samtidigt regleras av olika normaliserande kunskapssystem. En demokratisk styrning där individen ingjuts kraft och vilja att forma livet, på ett till synes frivilligt men ändå tvingande sätt. Resultaten visar hur förändrade arbetsvillkor och sociala förhållanden skrevs fram som skäl till individens svårigheter att komma tillrätta i arbetslivet. Speciellt framhölls vissa individers begränsade förmåga att inordna sig i ett arbetsliv där många föll offer för nervåkommor, överansträngning och trötthet. Lösningen blev att hjälpa individen hjälpa sig själv till lämpligt arbete genom rådgivning baserat på arbetsvetenskap, där den psykiska arbetshygienen och självuppfostran många gånger handlade om att hantera och bemästra trötthet samt att på olika sätt framkalla, behålla eller återkalla tappad arbetsförmåga.

Att välja yrke kan vara ett val kantat av obeslutsamhet i kombination av yttre påverkansfaktorer och bakomliggande sociala processer. Att välja yrke är något alla människor kommer att stå inför någon gång men varför valet tas kan ibland vara väldigt oklart eller helt naturligt. Syftet med uppsatsen är att, utifrån individers resonemang, öka förståelsen och beskriva de omständigheter och processer som kan ligga till grund för deras val av yrke. Uppsatsen avser att undersöka de resonemang och processer som påverkar det valet och om det finns skillnader i dessa avseende beroende på vilket kön, vilken ålder och klass en individ har och tillhör. Genom kvalitativa intervjuer studerades individers resonemang närmare angående vad som kan ha påverkat deras val. Teorierna som utgör uppsatsens teoretiska referensram är Bourdieus kapitalteori, Careershipteori, The Theory of Circumscription and Compromise för att förstå vad som har påverkat eller förstärkts en individs yrkesval. Uppsatsen syftar till att undersöka de resonemangen i relation till tidigare forskning och teorin för att förstå en individs sociala bagage och hur det kan påverka individers yrkesval. Resultatet visar att respondenternas föräldrar uttryckligen inte har haft förväntningar på deras yrkesval. Det kan härledas till en indirekt påverkan genom reproduktion av värderingar och handlingar. Det finns även ett samspel mellan yrkesval, egenskaper och sociala umgängen och resultatet konstaterar att alla dessa faktorer kan ha en påverkan. Yrkesval är således ett mångfacetterat och komplext beslut som är kontextuellt beroende.

Följande komparativa studie genomfördes med fokus på hur nationell jämställdhet kan påverka hur elever värdesätter matematik i relation till sitt framtida yrkesval. Studien omfattar totalt tolv länder som delades in i tre jämställdhetskategorier: hög, medel och låg jämställdhetsrankning. Studien analyserar rådata från den internationella elevenkäten TIMSS 2015 för årskurs 8 med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Som utgångspunkt för studien används J.S.Eccles Expectancy-Value teorin (vidare EVT-modellen) och Global Gender Gap jämställdhetsindex från World Economic Forums. GGG-jämställdhetsindex redovisar ett mått på länders reella jämställdhetstillstånd. Resultatet sammanställdes i tabeller (se Bilagor och Analys) och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. I studien formulerades tre frågeställningar där den första undersöker hur elever årskurs 8 värdesätter betydelsen av matematik utifrån fyra aspekter från EVT-modellen. Den andra frågeställningen fokuserar på vilket intresse eleverna har för ett jobb som involverar matematik. Den tredje frågeställningen analyserar sambandet i resultatet mellan de första två frågeställningarna i förhållande till varandra. Studien kom fram till att elevernas värdering av hur mycket de gillar matematik och vilken emotionell kostnad de tillskriver matematik har samband med det intresse som de har för ett jobb med matematik. Sambandet ser ut på så sätt att ju mer elever gillar matematik desto mer intresserade är dem av ett jobb som involverar matematik. Samtidigt tillskriver elever som är intresserade av jobbet också en hög emotionell kostnad till matematiken. I resultatet framkom också stora skillnader mellan pojkar och flickors värdering av matematik i de högt rankade länderna. Med studien som bakgrund ser vi att skillnader i värdering av matematik mellan pojkar och flickor inte behöver innebära något negativt. Istället indikerar de stora könsklyftor i de högt rankade länderna att de erbjuds en större frihet att uttrycka sin könsidentitet. Studien visar att det snarare är likheter i ländernas kulturella ordning än jämställdhetsrankning i sig som påverkar hur pojkar och flickor förhåller sig till matematik inom de tre jämställdhetskategorierna.

Sverige är formellt och på ytan ett jämställt land med principer och policys som förordar jämställdhet men i praktiken finns det stora brister. Den svenska arbetsmarknaden uppvisar en tydlig uppdelning mellan könen där kvinnor och män arbetar inom olika yrken. Syftet och frågeställningen med studien var att få ökade kunskaper om de normbrytande yrkesval som en grupp kvinnor har gjort genom att arbeta inom den mansdominerade byggbranschen samt varför de stannar kvar i yrket. Metoden för undersökningen var kvalitativa intervjuer och urvalet utgjordes av sju kvinnor som alla arbetar i byggbranschen. Teoretiska utgångspunkter som kön, genussystem, karriärteorier samt studier av kvinnor i mansdominerade branscher och utbildningsval har varit grunden för att förstå och analysera vårt stoff. Resultaten visar att trivsel, karriärmöjligheter inom yrket och företag som månar om sina anställda är viktiga faktorer för att kvinnorna stannar kvar i yrket. Att vara kvinna i byggbranschen är synonymt med att vara i minoritet och kopplat till det redogjorde kvinnorna för framför allt en negativ aspekt, nämligen en exkluderande jargong som flertalet har upplevt. Men trots detta trivs samtliga kvinnor med sitt yrkesval. Seglivade könsstrukturer motverkar skolans och branschens jämställdhetsarbete.

Interests are often considered a key element in vocational choices and are often used in both structured and free forms of career assessment. This master level thesis seeks to view the interest inventory Self-Directed Search as a process of learning and competence development. Four psychologists at the Swedish Public Employment Service were interviewed in an open fashion about how they integrate interest inventories in the career counselling and assessment process. The collected data were then analysed according to thematic analysis in relation tocompetence. Systems theory was used to understand relations between parts and whole in aprocess of mutual meaning and sense-making between psychologist and client. Interest inventories can in this way show characteristics of competence development when conducted ina process over time and being facilitated by a psychologist. Some elements of competence were represented to a greater extent than others. The study raises questions about how interest inventories can be developed and used in career intervention in order to manifest different aspects of competence and facilitate competence development.

No description available.