1 EINLEITUNG Wissenschaft findet heute zunehmend digital unterstützt statt. Der Einsatz von Datenbanken, Mailinglisten, Blogs, Wikis und sozialen Netzwerken verändert dabei nicht nur die Praxis der wissenschaftlichen Kommunikation und Publikation, auch der Prozess der Produktion von Erkenntnis wird dadurch nachhaltig beeinflusst (vgl. Nentwich 2003, Nentwich/König 2012). Bereits 1999 stellte Michael Nentwich in einem Working Paper des Max-Planck-Instituts für Gesellschaftsforschung mit dem Titel „Cyberscience“ die These auf, dass Computer und Internet das Potenzial zu qualitativen Veränderungen im Wissenschaftssystem hätten (vgl. Nentwich 1999). Der Begriff der E-Science verweist ebenfalls auf grundlegende Veränderungen im Bereich der Wissenschaft, setzt den Schwerpunkt jedoch vor allem auf eine durch vernetzte Rechnertechnik (Grid-Technologie) daten-intensivierte Forschung, die nach Ansicht einiger Autoren sogar ein neues Paradigma begründen könnte (vgl. Hey/ Tansley/Tolle 2009). [...]

1 EINLEITUNG Wissenschaft findet heute zunehmend digital unterstützt statt. Der Einsatz von Datenbanken, Mailinglisten, Blogs, Wikis und sozialen Netzwerken verändert dabei nicht nur die Praxis der wissenschaftlichen Kommunikation und Publikation, auch der Prozess der Produktion von Erkenntnis wird dadurch nachhaltig beeinflusst (vgl. Nentwich 2003, Nentwich/König 2012). Bereits 1999 stellte Michael Nentwich in einem Working Paper des Max-Planck-Instituts für Gesellschaftsforschung mit dem Titel „Cyberscience“ die These auf, dass Computer und Internet das Potenzial zu qualitativen Veränderungen im Wissenschaftssystem hätten (vgl. Nentwich 1999). Der Begriff der E-Science verweist ebenfalls auf grundlegende Veränderungen im Bereich der Wissenschaft, setzt den Schwerpunkt jedoch vor allem auf eine durch vernetzte Rechnertechnik (Grid-Technologie) daten-intensivierte Forschung, die nach Ansicht einiger Autoren sogar ein neues Paradigma begründen könnte (vgl. Hey/ Tansley/Tolle 2009). [...]

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera relevant forskningsunderlag som behandlar ämnesövergripande undervisning i SO. Kunskapsöversikten kommer att besvara frågan: “Vad säger forskning om ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena?”. Detta arbete presenterar, undersöker och jämför vetenskapliga texter med utgångspunkt i ämnesrelaterad forskning. Sökningar i olika databaser har resulterat i ett brett utbud av källor som berör ämnet. Kunskapsöversikten är uppbyggd av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom hela vår kunskapsöversikt är det tydligt att ämnesövergripande undervisning skapar en helhet och ett sammanhang. I kunskapsöversiktens slutsats presenteras en sammanfattning utifrån arbetets övergripande frågeställning. Ämnesövergripande undervisning kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna men arbetssättet ställer högre krav på lärare utifrån en bedömningsaspekt.

Detta examensarbete undersöker hur mänskliga rättigheter framställs i läroböcker riktade till samhällskunskapskurser på gymnasienivå. Detta görs genom Marie-Bénédicte Dembours teori gällande perspektiv av mänskliga rättigheter. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att läroböckerna förmedlar olika perspektiv på och aspekter av mänskliga rättigheter. De två perspektiv som sammantaget representerasoftast är även de perspektiv som Dembour menar är de dominerande. I denna studie visade sig dock ett tredje perspektiv vara representerat nästan lika många gånger, ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning. En enskild sammanfattande bild av hur mänskliga rättigheter framställs utifrån Dembours teori går dock inte att ge. Den varierande och även i många fall bristande representationen av perspektiv lämnar mer att önska. En slutsats som görs är att lärare behöver granska och komplettera sina läroböcker för att ge eleverna en mer nyanserad bild av mänskliga rättigheter.

Språket har en stor betydelse i människors vidare utveckling. Med hjälp av språk kan människor till exempel kommunicera med varandra, göra oss förstådda, skapa en förståelse för omvärlden samt vara aktiva samhällsmedborgare. Språket har en minst lika central betydelse i skolan, där eleverna bemöts av språket dagligen. Alla ämnen har ett ämnesspecifierat språk som eleverna behöver klara av för att uppnå de mål och kriterier de ställs inför i skolan. Lärarna har som krav att kunna främja elevers språkutveckling och bidra till att de skapar en större förståelse av språket för att sedan kunna använda det som redskap i olika sammanhang i undervisningarna. I de samhällsorienterade ämnena används språk som en essentiell del av undervisningen och innehåller ämnesspecifika begrepp som eleverna behöver göra sig förstådda på för att kunna vidga deras kunskaper i ämnena. I denna kunskapsöversikten har jag undersökt språkets betydelse i skolan samt hur lärarna arbetar på ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningarna för att kunna främja elevernas utveckling.

Denne afhandling handler om hvordan deltagere ved idéudviklingsmøder i danske organisationer udvikler nye idéer. Datagrundlaget i afhandlingen er elleve filmede møder fra tre danske organisationers kommunikationsafdelinger. Afhandlingen har fokus på hvordan idéer skabes i detaljen når deltagere interagerer tur efter tur og ved hjælp af multimodale ressourcer såsom brug af kroppen og artefakter i rummet. Dette fokus på idéudvikling er underbelyst i den eksisterende litteratur om innovation og kreativitet. Få har undersøgt i detaljen hvordan idéer skabes i specifikke situationer hvor medarbejdere interagerer. Afhandlingen tilbyder her en mere præcis og detaljeret beskrivelse af hvordan idéer skabes. Dette sker med særligt fokus på to sammenhængende forskningsspørgsmål: Hvordan idéer skabes i medgang, dvs. når andre deltagere affilierer med idéfremsætteren og den fremsatte idé, og hvordan idéer skabes i modgang, dvs. når andre deltagere disaffilierer med idéfremsætteren og den fremsatte idé. Det konkluderes at udvikling af idéer er en kompleks, sekventielt udfoldet og multimodalt betinget social proces der ikke handler om at overføre information (som antaget i mange kreativitetsteorier og den klassiske transmissions-kommunikationsmodel), men om at samskabe idéer ved hjælp af en række semiotiske in situ-ressourcer. Afhandlingen bidrager derpå med en helt ny metodologisk tilgang til at studere innovationens første kaotiske kreative fase hvor deltagere skaber idéer. Det indebærer udviklingen af en særlig multimodal analysemodel (Multimodal Interaktionsanalyse) der tager højde for deltagernes lokale produktion af mening.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att analysera hur lärare i den svenska skolan arbetar med språkutvecklande arbetsmetoder inom de samhällsorienterade ämnena, varför det är viktigt och vilken effekt den här typ av arbetsmetod har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Kunskapsöversikten kommer även lyfta upp kopplingen mellan språket och lärandet. Detta arbete också kommer att beröra olika teorier inom språkutveckling, språkets betydelse för lärande, samt olika språkutvecklande arbetsmetoder som lärare kan använda sig av. För att söka information kring ämnet har vi använt oss av databaserna SwePub, Education Research Complete (ERC), Libsearch, och Google Scholar för att hitta forskningsartiklar och rapporter. Resultatet synliggör att forskning visar att ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena har en positiv effekt på alla elevers språk- och kunskapsinlärning. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.

Die Dissertation untersucht, welche individuellen Einflussfaktoren Wissenschaftler zur Wissensteilung mittels Social Software motivieren. Dazu werden universitäre Wissenschaftler, ihre Stakeholder und typische Karrierewege sowie die Bereiche Open Science und Open Educational Resources beleuchtet. Im Anschluss wird die Anwendbarkeit existierender Theorien der Technologieakzeptanz und der Wissensteilung (insbesondere in virtuellen Communities) auf die Wissensteilung von Wissenschaftlern mittels Social Software untersucht. Darauf aufbauend werden potentielle Einflussfaktoren identifiziert und ein spezifisches Erklärungsmodell abgeleitet. Dieses wird mittels Online-Umfragen empirisch überprüft und verfeinert.

Die Dissertation untersucht, welche individuellen Einflussfaktoren Wissenschaftler zur Wissensteilung mittels Social Software motivieren. Dazu werden universitäre Wissenschaftler, ihre Stakeholder und typische Karrierewege sowie die Bereiche Open Science und Open Educational Resources beleuchtet. Im Anschluss wird die Anwendbarkeit existierender Theorien der Technologieakzeptanz und der Wissensteilung (insbesondere in virtuellen Communities) auf die Wissensteilung von Wissenschaftlern mittels Social Software untersucht. Darauf aufbauend werden potentielle Einflussfaktoren identifiziert und ein spezifisches Erklärungsmodell abgeleitet. Dieses wird mittels Online-Umfragen empirisch überprüft und verfeinert.

The purpose of this study is to disseminate knowledge about how teachers in social studies education resolve the tension between equality in teaching and individualization of teaching in a social constructivist spirit. As well as seeing what obstacles teachers experience in order to implement the best possible teaching. This will be done by answering the following questions; To what extent will a social-constructivist approach to teaching and learning be expressed in teachers' speech on the topic of social science? and What barriers do teachers perceive that there is to working towards a social constructivist approach in social studies? These questions are answered through interviews with three teachers in social studies. The teachers express an willingness to work with social construction theory but due to structural obstacles they all choose to prioritize equality in their teaching over individualization of teaching. They do this by choosing written exams over any other form of exam. / Syftet med den här undersökningen är att sprida kunskap om hur samhällskunskapslärare löser spänningen mellan likvärdighet och individualisering på en socialkonstruktivistisk anda. Samt att belysa vilka ramfaktorer lärarna upplever för att implementera ett socialkonstruktivistiskt grepp på undervisningen. Detta görs genom att besvara följande frågor; I vilken utsträckning kommer ett socialkonstruktivistiskt synsätt på undervisning och lärande till uttryck i lärares tal om ämnet samhällskunskap? och Vilka hinder uppfattar lärarna att det finns att arbeta efter ett socialkonstruktivistiskt synsätt i samhällskunskap? Dessa frågor besvaras genom intervjuer med tre samhällskunskapslärare. Lärarna uttryckte en vilja att arbeta på ett socialkonstruktivistiskt sätt men på grund av ramfaktorer väljer de alla att fokusera på likvärdigheten i undervisningen över individualiseringen av deras undervisning. Detta gör de genom att välja skrivna prov över muntliga examinationer.