Denna kvalitativa studie undersöker hur matematiklärare samt studiehandledare undervisar för att främja andraspråkselevers förståelse för matematik. Syftet är att identifiera metoder som används för att stödja andraspråkselevernas inlärning och utveckling inom ämnet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med studiehandledare och matematiklärare som arbetar med andraspråkselever. Intervjuerna har fokuserat på att utforska vilka specifika metoder som används för att underlätta förståelsen av matematik och främja elevernas delaktighet i undervisningen. Resultatet av studien visade att lärarna och studiehandledarna använde en rad olika strategier för att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Dessa inkluderade att använda konkreta material och visuella representationer för att förklara matematiska begrepp, använda modersmålet som ett stöd för att klargöra och förstå svårigheter samt skapa en inkluderande och stödjande lärmiljö där eleverna känner sig trygga att delta aktivt. Studiehandledarna betonade vikten av att anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov och förmågor. De betonade också betydelsen av att bygga upp elevernas matematiska språk med stöd av modersmålet och att använda interaktiva samt differentierade undervisningsmetoder för att tillgodose olika inlärningsstilar. Slutsatsen av studien är att lärare har en central roll i att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Genom att använda en kombination av pedagogiska strategier kan lärare skapa en meningsfull och inkluderande lärmiljö där andraspråkselevernas inlärning och utveckling kan främjas. Vidare forskning och utbildning inom området är nödvändig för att ytterligare förstå och stödja lärare i deras arbete med att främja andraspråkselevers matematikförståelse.

Bakgrund: Palliativ vård är en global holistisk vårdform som strävar efter att erbjuda patienter ett värdigt slut. Att förbättra livskvaliteten för patienter med svåra eller livshotande sjukdomar samt att lindra symtom är målet för palliativ vård. Detta kan uppnås med en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Målet är att kommunicera samt ge patienter och deras familjer omfattande stöd genom smärtlindring, symptomhantering, stöd för känslor och andlighet samt vård i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva betydelsen av kommunikation mellan sjuksköterskan och patient under vårdandet vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, som har sammanställts av 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegs analysmodell. Artiklarna som presenteras är hämtade från databaserna CINAHL samt MEDLINE. Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar. Dessa presenterades med två huvudteman som följs av tre huvudteman vardera. Huvudteman var Kommunikationens olika språk samt Skapa förtroende. Resultatet visade att en god palliativ vård grundas i en personcentrerad vårdrelation. Vidare framställdes det att vissa patienter var nöjda med kommunikationen i vården medan andra upplevde att det finns rum för förbättring vid kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Slutsats: En tidig implementering av kommunikation, samarbete samt respekt i sjuksköterskans arbetet är essentiell för en god grund till palliativ vård. En stark vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är viktigt. För att förbättra kommunikationen behöver sjuksköterskan vara rustad för de svåra samtalen som framkommer i samband med palliativ vård. Detta kan uppnås genom ständigt söka ny information samt uppdatera sig kring ämnet. En utmaning kan vara att navigera sig som sjuksköterska i de svåra samtalen trots arbetsrelaterad stress och tidsbrist.

<p>Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.</p>

<p>Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta. I uppsatsen hävdas att vetenskapens mål är att generera generaliserbar kunskap. På grund av de kunskapsteoretiska problem kvalitativ forskning stöter på, kan sådan forskning inte ensam nå detta mål och således inte ha någon självständig plats i vetenskapen, utan kan endast tjäna ett förvetenskapligt syfte, genom att, i vissa fall, formulera frågor och hypoteser som sedan besvaras respektive testas av kvantitativ forskning.</p> / <p>This paper examines the quantitative and the qualitative research methods with respect to both epistemology and the philosophy of science. With regards to qualitative research, the paper takes a closer look at the hermeneutic and the phenomenological methods in particular. The paper argues that the different types of method must have the same epistemological assumptions, if it is held that both types ought to be considered scientific. It is further claimed that the qualitative methods are connected to several problems concerning objectivity, generalizability, the justification of knowledge and the empirical support of theories. In many cases, these methods purport to live up to the requirements that are made on scientific research in these respects to the same degree as the quantitative method, but one of the theses of this paper is that they fail to do this. In the paper, it is maintained that the goal of science is to generate generalizable knowledge. Due to the epistemological problems qualitative research are faced with, such research cannot reach that goal alone and thus cannot hold an independent position in science, but can only serve a prescientific purpose, by, in some cases, drawing up questions and hypotheses which are then answered and tested respectively, by quantitative research.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England.</p><p>Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år.</p><p>På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen. Det finns bland lärarna en strävan efter att varje barn ska lyckas i sitt lärande. Undervisningen på den engelska skolan kan se olika ut från lärare till lärare. I flera klasser används ett språkljudsinriktat material som hjälp i läs- och skrivundervisningen. Med utgångspunkt i teori kan det tolkas som att lärarna utgår från ett syntetiskt synsätt där språkljuden ses som en viktig del i läs- och skrivinlärningen. Ett analytiskt synsätt blir dock också synligt i lärarnas sätt att tänka kring lärande.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Detta arbete handlar om hur den första undervisningen av läs- och skrivinlärning kan bedrivas. Utgångspunkter för undersökningen var att jag anser att det är av stor vikt att lära sig läsa och skriva i dagens samhälle och det är ett högt prioriterat mål i läroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med läs- och skrivinlärning tänkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen går till. Jag ville också veta hur man kan bedriva undervisning på ett sätt som gynnar alla elever, eftersom alla lär på olika sätt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i ämnet.</p><p>Min problemprecisering lyder:</p><p>Hur kan man utforma läs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?</p><p>Detta område har i arbetet diskuterats utifrån olika litteraturstudier. Jag har också gjort intervjuer med tre pedagoger; en förskollärare, en lågstadielärare och en 1-7 lärare.</p><p>Det viktigaste som kom fram i min undersökning är att undervisningen kan bedrivas på flera olika sätt och att varje lärare måste hitta sin egen fungerande metod. Man bör dock använda sig av en blandning av syntetiska och analytiska metoder och arbeta med bokstavsljud istället för namnen på bokstäverna. Man bör också ha en undervisning som är varierande och lustfylld för eleverna och det är viktigt att man individualiserar undervisningen efter elevers olika behov.</p><p>Nyckelord: analytisk metod, läsinlärning, skrivinlärning, syntesisk metod, undervisning</p> / <p>Abstract</p><p>This document is about how the first teaching of literacy learning can be done. I think that it is very important to learn how to read and write in the society of today and it´s clearly written in the curriculum that it is important for the pupils to learn how to read and write, this is the starting point of this examination. Since my profession means that I will be teaching literacy learning I felt that I needed more knowledge in the subject. I also wanted to know how to teach in a way that favour all pupils, since every child learn in different way. I did study how teachers that works with pupils in their first years at school can run their teaching in the subject.</p><p>My question at issue is:</p><p>How can the teaching of literacy learning be done with pupils in their first years at school?</p><p>This subject has in this document been discussed out of different literature. I have also done intervjues with three teachers.</p><p>The most important that I learned from this examination is that the teaching can be done in many different ways, every teacher needs to find their own way of working. You should however use a mixture of synthetic and analytic methods and work with the sounds of the letters instead of their names. You should also make the teaching varying and pleasurable for the pupils and it is important that you individualize the teaching to the different needs your pupils have got.</p><p>Keywords: literacy learning, synthetic method, analytic method, teaching</p>

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England. Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år. På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen. Det finns bland lärarna en strävan efter att varje barn ska lyckas i sitt lärande. Undervisningen på den engelska skolan kan se olika ut från lärare till lärare. I flera klasser används ett språkljudsinriktat material som hjälp i läs- och skrivundervisningen. Med utgångspunkt i teori kan det tolkas som att lärarna utgår från ett syntetiskt synsätt där språkljuden ses som en viktig del i läs- och skrivinlärningen. Ett analytiskt synsätt blir dock också synligt i lärarnas sätt att tänka kring lärande.

Sammanfattning Detta arbete handlar om hur den första undervisningen av läs- och skrivinlärning kan bedrivas. Utgångspunkter för undersökningen var att jag anser att det är av stor vikt att lära sig läsa och skriva i dagens samhälle och det är ett högt prioriterat mål i läroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med läs- och skrivinlärning tänkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen går till. Jag ville också veta hur man kan bedriva undervisning på ett sätt som gynnar alla elever, eftersom alla lär på olika sätt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i ämnet. Min problemprecisering lyder: Hur kan man utforma läs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1? Detta område har i arbetet diskuterats utifrån olika litteraturstudier. Jag har också gjort intervjuer med tre pedagoger; en förskollärare, en lågstadielärare och en 1-7 lärare. Det viktigaste som kom fram i min undersökning är att undervisningen kan bedrivas på flera olika sätt och att varje lärare måste hitta sin egen fungerande metod. Man bör dock använda sig av en blandning av syntetiska och analytiska metoder och arbeta med bokstavsljud istället för namnen på bokstäverna. Man bör också ha en undervisning som är varierande och lustfylld för eleverna och det är viktigt att man individualiserar undervisningen efter elevers olika behov. Nyckelord: analytisk metod, läsinlärning, skrivinlärning, syntesisk metod, undervisning / Abstract This document is about how the first teaching of literacy learning can be done. I think that it is very important to learn how to read and write in the society of today and it´s clearly written in the curriculum that it is important for the pupils to learn how to read and write, this is the starting point of this examination. Since my profession means that I will be teaching literacy learning I felt that I needed more knowledge in the subject. I also wanted to know how to teach in a way that favour all pupils, since every child learn in different way. I did study how teachers that works with pupils in their first years at school can run their teaching in the subject. My question at issue is: How can the teaching of literacy learning be done with pupils in their first years at school? This subject has in this document been discussed out of different literature. I have also done intervjues with three teachers. The most important that I learned from this examination is that the teaching can be done in many different ways, every teacher needs to find their own way of working. You should however use a mixture of synthetic and analytic methods and work with the sounds of the letters instead of their names. You should also make the teaching varying and pleasurable for the pupils and it is important that you individualize the teaching to the different needs your pupils have got. Keywords: literacy learning, synthetic method, analytic method, teaching

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta. I uppsatsen hävdas att vetenskapens mål är att generera generaliserbar kunskap. På grund av de kunskapsteoretiska problem kvalitativ forskning stöter på, kan sådan forskning inte ensam nå detta mål och således inte ha någon självständig plats i vetenskapen, utan kan endast tjäna ett förvetenskapligt syfte, genom att, i vissa fall, formulera frågor och hypoteser som sedan besvaras respektive testas av kvantitativ forskning. / This paper examines the quantitative and the qualitative research methods with respect to both epistemology and the philosophy of science. With regards to qualitative research, the paper takes a closer look at the hermeneutic and the phenomenological methods in particular. The paper argues that the different types of method must have the same epistemological assumptions, if it is held that both types ought to be considered scientific. It is further claimed that the qualitative methods are connected to several problems concerning objectivity, generalizability, the justification of knowledge and the empirical support of theories. In many cases, these methods purport to live up to the requirements that are made on scientific research in these respects to the same degree as the quantitative method, but one of the theses of this paper is that they fail to do this. In the paper, it is maintained that the goal of science is to generate generalizable knowledge. Due to the epistemological problems qualitative research are faced with, such research cannot reach that goal alone and thus cannot hold an independent position in science, but can only serve a prescientific purpose, by, in some cases, drawing up questions and hypotheses which are then answered and tested respectively, by quantitative research.

Syftet med min undersökning är att utvärdera tillämpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlätta breda och välförankrade beslutsunderlag för förändringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvärdering har jag använt en fallstudie av grundutbildningen för informatikämnet inom ISM vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet från fallstudien. Däremot beskriver jag relativt utförligt hur det varit att arbeta praktiskt med FA/SIMM. Min upplevelse av arbetet har analyserats utifrån särskilda utvärderingskriterier som tagits fram under arbetets gång. Resultatet av utvärderingen visar att tillämpbarheten totalt sett har stora brister för att FA/SIMM år 2003 ska kunna betraktas som praktisk att använda. Det gäller främst överskådligheten av metoden totalt. Det är inte genomskinligt vad FA/SIMM består av för delar och framför allt finns det inte någon lättillgänglig sammanställd beskrivning av alla ingående moment. Det saknas beskrivning av arbetssätt och analysstöd för vissa moment. Det finns inte heller några direkta praktiska hjälpmedel. Jag saknar också ett djupare beskrivande analysstöd som överensstämmer med metodförfattarnas perspektiv. Däremot finns det en flexibilitet att vid en verksamhetsdiagnos kunna välja vilka moment man vill använda beroende på syftet med diagnosen. Trots ovanstående negativa kritik gick det att få fram en, i mitt tycke, relativt utförlig bild av verksamheten med en omfattande och bra översikt av bl a dess komplexitet.