The purpose of this study was to identify what kind of climate headlines that people aged 18 to 25 think are most interesting and attractive. The theoretical framework used in the essay is framing theory and relevance theory. Framing theory is used to understand how journalists think when they form a headline. Relevance theory is applied to understand how the reader reacts when reading a headline. The headlines we studied are exclusively about the climate and climate change. To make an accurate analysis we used mixed methods to get both a quantitative and qualitative analysis.  The study gathered data from a survey with 70 respondents who evaluated 24 headlines, expressing their likelihood of continuing to read the full article. The analysis and discussion presented multiple themes and indicators derived from the results. These themes came from already existing research about how journalists tend to frame news about the environment. One notable finding indicates that headlines featuring quotes from environmental experts are the most appealing to individuals aged 18-25. Furthermore, we also concluded that the likelihood of an article being read often depends on the reader's preconceptions about the subject.

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre i takt med samhällets utveckling där hög ålder ökar risken för obotlig sjukdom. Sjuksköterskans uppgift är att kunna ge en god omvårdnad, vilket även inkluderar palliativa patienter. Detta kräver stor kunskap och ställer höga krav på sjuksköterskan för att på ett adekvat sätt stödja denna patientkategori i deras nya livssituation. Studien förankras i Watsons teori om mänsklig omsorg. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård på en somatisk avdelning. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats som en allmän litteraturöversikt. Fribergs (2017) beskrivning av induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod där sju artiklar inkluderades. Resultat: Tre huvudkategorier utformades vilka var Att vara emotionellt påverkad, Att möta hinder i omvårdnaden och Att samverka med andra. Resultatet visar att många sjuksköterskor som jobbar på somatisk avdelning saknar den kunskap och erfarenhet som krävs för att ge en god palliativ vård. Sjuksköterskor upplevde emellertid att det fanns hindrande faktorer i omvårdnaden och att samverkan med andra var betydande faktorer för ett framgångsrikt vårdande av patienter med en palliativ diagnos. Slutsats: Sjuksköterskor upplever den palliativ vård utmanande. Bristen på tid gör det svårt att upprätthålla en god omvårdnad. Samtidigt påtalar många sjuksköterskor att de saknar både erfarenhet och kunskap för att ge palliativ vård. Studiens resultat kan ge såväl sjuksköterskor som övriga professioner och patienter en ökad förståelse av sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter och hur de kan stödjas i detta arbete.

Abstrakt (Sammanfattning) Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och sällsynt motorneuronsjukdom där 220-250 personer årligen insjuknar i Sverige. De karaktäristiska dragen för ALS är en progressiv försämring av motoriska nervbanor, vilket leder till att nervceller successivt förtvinas och dör. De generella symtomen vid samtliga varianter av ALS är lokal svaghet i händer eller armar, benmuskulaturen samt svaghet i musklerna som styr svalget, talet och sväljningen. Eftersom det inte finns någon kurativ behandling läggs fokus på symtomlindring. Allmänsjuksköterskans funktion blir att utvärdera patientens behov eftersom sjukdomen progressivt förändras över tid samt att involvera det multidisciplinära vårdteamet för att skapa en individanpassad vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa individers upplevelser av att leva med sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS).  Gör så här: En kvalitativ litteraturstudie som hade induktiv ansats. Som grund till studien valdes fem självbiografier som analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier och tretton underkategorier framkom vid analysen. De fem huvudkategorierna var En nedbruten kropp, En ångestfylld tillvaro, Maktlöshet över sjukdomens utmaningar, Nedvärderad av sjukdomen samt Att finna livsmening.  Slutsats: Studien urskiljer fem huvudkategorier om upplevelsen av att leva med sjukdomen ALS. Väsentliga fynd var en nedbruten kropp, ångest, maktlöshet, att bli nedvärderad av sjukdomen samt att finna en livsmening. Resultatet som framkom skapar en flerdelad uppfattning för kvinnor och män av deras sjukdomsupplevelse. Studien framhåller betydelsen av allmänsjuksköterskans roll i att bemöta fysiska och emotionella påfrestningar hos patienter med ALS samt vikten av en individanpassad vård för att främja de drabbades livskvalité. Nyckelord  ALS, Amyotrofisk lateralskleros, kvalitativ metod, självbiografier, upplevelser. Nubb Vi vill tacka vår handledare Sylvi Persson för ditt stöd genom vårt arbete. Vi vill även passa på att tacka övriga medstudenter i vår handledningsgrupp för intressanta diskussioner.

Bakgrund:1 till 2 av 1000 nyblivna mödrar drabbas av postpartumpsykos som är ett allvarligt tillstånd. Mödrar som tidigare diagnostiserats med psykossjukdom och bipolär sjukdom har en ökad risk att drabbas. Andra misstänkta orsaker till tillståndet finns, men ingenting som är fastställt. Detta gör det av vikt att allmänsjuksköterskor har god kunskapsbas om tillståndet och därmed i ett tidigt stadie kan identifiera riskfaktorer och symtom hos mödrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mödrars levda erfarenhet av postpartumpsykos. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan åren 2012–2024. Artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas resultat analyserades med utgångspunkt från Fribergs (2022) femstegsanalys. Resultat: I analysen identifierades ett resultat bestående av tre teman samt åtta tillhörande subteman. Dessa tre teman var: Att förlora sig själv, Känslomässigt kaos och Att blicka framåt. Slutsats: Mödrar med erfaren postpartumpsykos upplevde en stor förändring i vardagen med olika former av lidande. Tillståndet var sällan något de drabbade mödrarna hade hört talas om förut. De önskade att vårdpersonalen hade uppmärksammat deras symtom tidigare, då tillståndet kunde innebära en stor fara för dem själva men också för deras barn.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur pedagogerna skapar förutsättningar för barn att lära och utvecklas utomhus genom att kartlägga och undersöka hur utomhusmiljön används i förskolan och vilka roller pedagoger intar under utomhusvistelsen. Rådande studie tog avstamp i följande frågeställningar: Hur används utomhusmiljön i förskolan och hur stor del av barnens utomhusvistelse består av planerad- respektive spontan undervisning? Och Vilka roller intar pedagogerna under utomhusvistelsen och på vilket sätt skapas förutsättningar för barns lärande i utomhusmiljön? Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats där statistiska metoder användes för att analysera data. Empirin har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning och uppföljande strukturerad observation. Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, där man intresserar sig för samspelet mellan människor. Begreppen som användes för att analysera empirin var språk, scaffolding och potentiell utvecklingszon. Utifrån tidigare erfarenheter ställde sig studiens författare frågande till om utomhusvistelsen används som en plats för undervisning. Studiens huvudsakliga resultat visar att förskolans utomhusmiljö används i syfte att erbjuda barnen rörelse, frisk luft och miljöombyte. Resultatet av delstudie 1 visar vidare att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning i jämförelse med planerad. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver planerad utomhusundervisning i närmiljön i jämförelse med förskolegården. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning på förskolegården, i jämförelse med förskolans närmiljö. Resultatet av delstudie 1 visar att majoriteten av alla tillfrågade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som närvarande under barnens utomhusvistelse. Resultatet från delstudie 2 visar att majoriteten av alla observerade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som organisatör under barnens utomhusvistelse.

Under de senare mandatperioderna så har andelen rapporterade partibyten i Sverige ökat, både på kommunal och riksdagsnivå. Partibyten utgör en normativ utmaning för demokratiska system då de obstruerar länken mellan väljare och partier. Samtidigt så tillåter partisystemen i de nordiska länderna politiker att byta partier utan formella restriktioner. Mycket få studier har gjorts om varför och vad som får partibyten att ske, speciellt i den nordiska kontexten. Denna uppsats försöker klarlägga de teoretiska samband mellan partisystem och partibyten genom en jämförande analys av de nordiska länderna. Genom att jämföra länder med i stort sett liknande partisystem, men med vissa skillnader gällande fragmentering och väljarvolatilitet, vill man förklara förekomsten av partibyten. Uppsatsen sammanställer befintligt datamaterial för både partisystem och partibyten i den nordiska kontexten för att kunna dra slutsatsen att länder med mer fragmenterade parlament också är mer benägna att uppleva partibyten men hittar inget stöd för att väljarvolatilitet skulle påverka partibyten i de nordiska systemen. Uppsatsen belyser också det rådande forskningsläget för partibyten där brist på systematiska datamaterial försvårar vidare forskning.

This study examined if test enhanced learning with feedback in an authentic classroom environment could improve students’ word comprehension, and also if low-achieving students could benefit by the method. 29 students in year five from two classes participated in the study, of which some students were low-achieving in word comprehension. The intervention was implemented with two different arrangements: test enhanced learning of words with feedback (test group) and learning without feedback (study group). In the intervention 20 words were processed. The test group got feedback in direct connection to ending the test by correction of the tests and an explanation of the meaning of the words. The study group was communicated solely with their results seven days after the last post-test. The testing that was implemented in various occasions, summed distinct results. These showed that students in both groups improved their knowledge in word comprehension over the time of the study. In summary, according to this study both the test group and the study group enhanced their word comprehension skills, and this result holds also for the low-achieving students in both groups who in this study reduced their SD value from first to last test.

Randintegralmetoder är numeriska beräkningsmetoder för att lösa partiella differential-ekvationer genom att integrera på randen av en domän. Dessa metoder ärbetydligt mer beräkningseffektiva än volymbaserade metoder såsom finita element-eller finita differansmetoder som diskretiserar hela domänen. När man använderrandintegralmetoder för att lösa harmoniska funktioner stöter man på evaluering avO(N^2) potentialer för ett system av N partiklar. Genom att använda algoritmen FastMultipole Method (FMM) kan antalet evalueringar reduceras. I den här rapportenkommer vi att använda oss av randintegralmetoder för att lösa tidsinvarianta Laplacesekvation, och med FMM reducera antalet potentialevalueringar till O(N log N ).

Bakgrund: Palliativ vård är en global holistisk vårdform som strävar efter att erbjuda patienter ett värdigt slut. Att förbättra livskvaliteten för patienter med svåra eller livshotande sjukdomar samt att lindra symtom är målet för palliativ vård. Detta kan uppnås med en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Målet är att kommunicera samt ge patienter och deras familjer omfattande stöd genom smärtlindring, symptomhantering, stöd för känslor och andlighet samt vård i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva betydelsen av kommunikation mellan sjuksköterskan och patient under vårdandet vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, som har sammanställts av 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegs analysmodell. Artiklarna som presenteras är hämtade från databaserna CINAHL samt MEDLINE. Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar. Dessa presenterades med två huvudteman som följs av tre huvudteman vardera. Huvudteman var Kommunikationens olika språk samt Skapa förtroende. Resultatet visade att en god palliativ vård grundas i en personcentrerad vårdrelation. Vidare framställdes det att vissa patienter var nöjda med kommunikationen i vården medan andra upplevde att det finns rum för förbättring vid kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Slutsats: En tidig implementering av kommunikation, samarbete samt respekt i sjuksköterskans arbetet är essentiell för en god grund till palliativ vård. En stark vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är viktigt. För att förbättra kommunikationen behöver sjuksköterskan vara rustad för de svåra samtalen som framkommer i samband med palliativ vård. Detta kan uppnås genom ständigt söka ny information samt uppdatera sig kring ämnet. En utmaning kan vara att navigera sig som sjuksköterska i de svåra samtalen trots arbetsrelaterad stress och tidsbrist.

Bakgrund: Varje elev ska ha rätt till en god och trygg miljö. Eftersom skolan är en arena där elever spenderar mycket tid, är det viktigt att skolan anses som en trygg plats att befinna sig på. Trygghetsarbetet innefattar goda relationer, god studiemiljö samt motverka kränkande behandling och diskriminering. Utförandet av trygghetsarbete i skolan har en positiv inverkan på folkhälsan.   Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elevhälsoteamet arbetar trygghetsskapande i grundskolan.   Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod och urvalet som tillämpandes var ett målstyrt urval. Sex intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervju, där varje intervju genomfördes enskilt. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Intervjupersonerna arbetade på olika skolor i olika län och hade arbetat 4-19 år.   Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde goda relationer, samverkan och aktiviteter som viktiga faktorer för upplevd trygghet i skolan samt goda förutsättningar för att möjliggöra ett bra trygghetsarbete. Majoriteten upplevde tidsbrist och personalbrist som ett hinder för det pågående arbetet.   Slutsats: Studien visar att trygghetsarbete är ett arbete som sker varje dag, där varje elev har rätt till en god och trygg miljö. En slutsats är att elevhälsoteamet arbetar med aktiviteter, resurser och relationer kopplat till känsla av sammanhang för att uppnå en ökad trygghet hos eleven. Ytterligare en slutsats av resultatet var att det fanns en brist i arbetet gällande tid, resurs och personal, vilket försvårade utvecklingsmöjligheterna och därmed påverkade tryggheten.