Detta examensarbete går ut på att överföra en metod- från ett Antaris NIR-instrument på AstraZeneca Macclesfield till ett Bomem 3600 NIR-instrument på AstraZeneca Gärtuna. Metoden används för att säkerställa att biprodukten form L ligger under specificerat gränsvärde för produkten. Kvantitativa NIR metoder är inte absoluta. De är prediktiva metoder som bygger på att man tar upp spektra för ett antal prover som man även analyserar med en referensmetod. Sedan använder man ett multivariat dataprogram som relaterar varje spektra till dess värde med referensmetoden med linjär regression. För att överföra en metod mellan två olika NIR-instrument behöver man matematiskt föra över de spektra som den multivariata modellen bygger på så att de matematiskt sett är analyserade på det instrumentet som man för över metoden till. De rådata som används till att bygga modellen är data från NIR instrumentet i Macclesfield och NIR-instrumentet i Gärtuna. Transformering av data utförs i Matlab med lokal centrering. De data som transformerats används sedan till att bygga modellen i SIMCA 14 som är en mjukvara för hantering av multivariata datamodeller. När modellens korrekthet kontrollerats skapas en metod i SenISS som använder sig av den nybyggda modellen för att prediktera Form L i produkten. Modellen är en PLS-modell med 2 komponenter som har de spektrala filtren SNV och andraderivatan. Dessa filter bidrar till signalkorrigering och minskar de individuella skillnaderna i spektrum. För att kontrollera modellens korrekthet har flera parametrar undersökts, dessa parametrar är: Linjäritet, riktighet, repeterbarhet och selektivitet. Linjäriteten kontrolleras med hjälp av ett valideringsset där modellen får prediktera halten Form L som sedan jämförs med det form L värdet som bestämts med referensmetoden. Regressions statistik beräknas för att undersöka att lutningen inkluderar värdet 1 och att interceptet inkluderar värdet 0 i ett 95%-igt konfidensintervall. Riktigheten kontrolleras genom att undersöka hur mycket prediktionerna avviker från referensmetoden värde. Den accepterade skillnaden är 20% RSD. Modellen har ett max RSD värde på 11,7%. Repeterbarheten kontrolleras genom att analysera 2 kapslar från 2 olika batcher 10 gånger var. Därefter beräknas den poolade standardavvikelsen och ett 95%-igt konfidensintervall. Den poolade standardavvikelsen är 0,55. Selektiviteten för modellen kontrolleras genom att analysera kapslar med annat innehåll, 5 kapslar med olika innehåll analyserades. Modellen ger höga värden på DModX (avståndet för varje observation till modellen) och/eller Hotelling’s T2 (avståndet från observationen till centrum av modellen) vilket innebär att de 5 analyserade kapslarna med annat innehåll avviker från modellen. / This diploma work treats the transferring of a method from an Antaris NIR-instrument at AstraZeneca Macclesfield to a Bomem 3600 NIR-instrument at AstraZeneca Gärtuna. The method is used to ensure that by-product form L is below the specified limit value for the product. Quantitative NIR methods are not absolute. They are predictive methods that are based on the inclusion of spectra for several samples that are also analyzed with a reference method. Then, a multivariate computer program is used that relates each spectra to its value with linear regression. To transfer a method between two different NIR-instruments, you need to mathematically transfer the spectra on which the multivariate model is based on, so that they are mathematically analyzed on the instrument that the method is transferred to. The raw data used to build the model is data from the NIR-instrument in Macclesfield and the NIR instrumentin Gärtuna. The transformation of data is performed in Matlab with local centering. The transformed data is then used to build the model in SIMCA 14 which is a software for managing multivariate data models. When the model's correctness is verified, a method is created in SenISS that uses the newly built model to predict Form L in the product. The model is a 2-component PLS model that has the SNV and second derivative spectral filters. These filters contribute to signal correction and reduce the individual differences in spectrum. To verify the correctness of the model, several parameters have been examined, these parameters are: linearity, accuracy, repeatability and selectivity. The linearity is verified by means of a validation set where the model can predict the content of Form L which is then compared with the Form L value determined with reference method. Regression statistics are calculated to verify that the slope includes the value 1 and that the intercept includes the value 0 in a 95% confidence interval. The accuracy is verified by examining how much the predictions deviates from the reference method. The accepted value is 20% RSD. The model has a maximum RSD value of 11.7%. The repeatability is verified by analyzing 2 capsules from 2 different batches 10 times each. Then the pooled standard deviation and a 95% confidence interval is calculated. The selectivity of the model is verified by analyzing capsules with other contents, 5 capsules with different contents is analyzed. The model gives high values of DModX (the distance for each observation to the model) and/or Hotelling's T2 (the distance from the observation to the center of the model) which means that the analyzed capsules with different content deviate from the model.

När en konstnär som använt sig av samma kreativa tillvägagångssätt i flera år inte längre finner det inspirerande, kan nya perspektiv behövas för att återaktivera kreativiteten. Att klamra sig fast vid det som är bekvämt leder ingenvart, men att ignorera sina kompetenser på jakt efter nya idéer är också oproduktivt. Nyckeln kan i stället ligga i att utmana kreativiteten genom att använda den erfarenhet man redan besitter och är van vid, men i reverserad ordning. Denna undersökning utforskar hur en kompositörs process, klingande resultat och kreativa flöde påverkas av att definiera, strukturera om och därefter utföra sin vanliga metod baklänges. Processen resulterade i en musikvideo vars manus skrevs först, följt av låttext, arrangemang och till sist musik — den reverserade ordningen av hur kompositören vanligtvis hade gjort. Undersökningen visar att det kreativa flödet i denna kompositör kan aktiveras genom en reverserad kompositionsmetod, såvida förståelsen för den tidigare metoden är grundlig och kronologin är den enda variabeln. Den visar även på att de musikaliska element kompositören fann oinspirerande innan projektet inte påverkas märkbart av processen, det vill säga att det klingande resultatet av en reverserad kompositionsmetod inte nödvändigtvis måste låta annorlunda från det av en icke-reverserad metod. / When an artist who has used the same creative approach for years no longer finds it inspiring, new perspectives may be needed to reactivate their creativity. Clinging to what is comfortable gets you nowhere, but ignoring your skills in search of new ideas is also unproductive. The key may instead lie in challenging your creativity by using the experience you already have and are used to, but in the reverse order. This study explores how one composer's process, musical output, and creative flow are affected by defining, restructuring, and then performing their usual method backwards. The process resulted in a music video where the script was written first, followed by the lyrics, then the arrangement, and finally the music — the reverse order of how the composer would've usually done it. The study shows that the creative flow of this composer can be activated by a reversed method of composition, provided the understanding of their previous method is thorough and chronology is the only variable. It also shows that the same musical elements the composer found uninspiring before the project are not noticeably affected by the process. That is, the sounding result of a reversed composition method does not necessarily have to sound different from that of a non-reversed method. / <p>Låten "For the Life of Me" är skriven och arrangerad av Robin Novak. Musikvideon till låten är skriven, inspelad och redigerad av Robin Novak. </p><p><strong>Medverkande musiker:</strong></p><p>Brian Castillo - elgitarr</p><p>Robin Novak - sång och piano   </p><p><strong>Medverkande i video:</strong></p><p>Malin Svärdmalm - skådespelare och kameraoperatör</p><p>Ludwig Jernberg - skådespelare och kameraoperatör</p><p>Robin Novak - skådespelare och kameraoperatör</p><p>Rasmus Novak - kameraoperatör   </p>

Bakgrund: Diabetes typ 1 har ännu ingen känd orsak, vilket innebär att sjukdomen är kronisk och obotlig med en potentiell risk för allvarliga komplikationer. God hälsostatus upprätthålls av unga vuxna genom god egenvård. Sjuksköterskans roll består av att stödja och bidra med information samt ge råd kring egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva unga vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design som utfördes genom induktiv ansats med användning av Fribergs fem stegs analysmetod. Resultatet baserade på 12 vetenskapliga artiklar. Artikelsökning har genomförts i databaserna PupMed, CINAHL och även en manuell sökning användes.  Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier framkom i resultatet. Första kategorien var att anpassa egenvården till vardagslivet vilket delades in i två subkategorier: viljan att hitta balans i vardagar och utmaningar med egenvård i olika miljöer. Andra kategorien var behovet av omgivningens stöd med två subkategorier: stöd från familj och vänner, stöd från samhällets omgivning och hälso-och sjukvårdspersonal. Tredje kategorin var den emotionella inverkan på egenvården med tv subkategorier: att uppleva rädsla och oro, att mötas av omgivningens fördomar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att unga vuxna med diabetes typ 1 upplevde utmaningarna med egenvård som ibland försummades. Stödet från vänner, familj och hälso-och sjukvårdspersonal var viktig för att undvika detta. Bristande stöd till personer med diabetes kunde leda till sämre egenvård.

Bakgrund: Trycksår innebär lidande för patienten. De flesta trycksår går att förebygga med prevention och tidig riskidentifikation. Trycksår som hade kunnat förebyggas klassas som vårdskada. Distriktssköterskan i hemsjukvården bär ett stort ansvar för omvårdnaden och har ett ansvar i att främja en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att arbeta med prevention och behandling av trycksår i hemsjukvården. Metod: Data insamlades med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog åtta distriktssköterskor från en glesbygdskommun i norra Sverige. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på distriktssköterskornas upplevelser av att arbeta med trycksår i hemsjukvården i glesbygd. Analysen resulterade i tre kategorier: Framgångsfaktorer, Förutsättningar och Arbetsmetoder. Diskussion: Studien visade att teamarbete och en delaktig patient var viktigt, likaså personalens utbildningsnivå. Inom hemsjukvården måste vården anpassas utifrån patientens hem och utifrån de organisatoriska förutsättningarna som finns, där långa avstånd och svåranpassade miljöer påverkar. Det förebyggande arbetet ansågs vara viktigt och distriktssköterskan hade ett stort ansvar i att bedöma och följa upp arbetet. För att lyckas med behandling av trycksår var tekniska hjälpmedel och nutritionsåtgärder viktiga. Slutsats: För att lyckas med trycksårsarbetet i hemsjukvården krävs en fungerande teamsamverkan, där patient och anhöriga är delaktiga. Engagemang och kunskap bland vårdpersonal är en förutsättning. Förutsättningarna när vård ges i hemmet skiljer sig från sjukhusvård, vilket innebär att distriktssköterskan skall inneha en bred kompetens inom många områden. Denna studie kan ge ökade kunskaper om distriktssköterskans arbete med trycksår i hemsjukvården. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskor har en nyckelroll i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet och samverkar med elevhälsoteamet och övriga professioner. Genom hälsofrämjande insatser för att utjämna geografiska, ekonomiska och sociala riskfaktorer så kan psykisk ohälsa och suicid förebyggas. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja barn och ungdomar i grundskoleålder som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Skolsköterskor som arbetar inom elevhälsan i Mellansverige intervjuades med semistrukturerade frågor. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Att arbeta för hälsofrämjande relationer, Metoder för att identifiera psykisk ohälsa och Betydelsen av stöd. Att stödja elever och främja psykisk hälsa sågs som en av skolsköterskans mest essentiella uppgifter. Diskussion: Skolsköterskans tillgänglighet och hälsofrämjande arbete har en central roll, där skolsköterskan fungerar som en viktig knutpunkt och genom samverkan med andra viktiga aktörer kan bidra till att främja elevens utveckling. Slutsats: I skolsköterskans arbete för att stödja elever med psykisk ohälsa ställs krav på kompetens och beredskap. Uppsatsens resultat kan inspirera framtida forskning till att vidare utforska sambandet mellan skolsköterskans vidareutbildning och elevers välmående. / <p>2023-05-31</p>

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur språkfrämjande arbete uttrycks i musikundervisning i förskolan. Studien utgår efter hur förskollärarna arbetar med musik i språkutvecklande syfte, hur musikundervisning utformas i verksamheten samt hur pedagogerna reflekterar på sina möjligheter att undervisa i musik utifrån egna kompetenser. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i Jean Piagets kognitiva utvecklingsteori och begreppen assimilation, ackommodation och ekvilibrium som han grundar sina resonemang på. Assimilation innebär att barnen först skapar sig en uppfattning och gör det i handling innan de tar till sig ny kunskap, nästa steg blir att barnen har fått sin uppfattning och det är just då ny kunskap kan läras in, eftersom det sker  ackommodation. Ekvilibrium innebär balans mellan assimilation och ackommodation, där barnet skapar sig en uppfattning av sina tankar i förhållande till omvärlden. Majoriteten av barn uppskattar musik och blir glädjefulla. Att arbeta med musik i språkfrämjande syfte skapar goda förutsättningar till att främja den språkliga utvecklingen hos barn. Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Samtliga förskollärare har en positiv inställning kring musikens användning i undervisningen. Ingen av förskollärarna arbetar specifikt med musik i språkutvecklande syfte men de kan se att arbeta med musik bidrar till och fungerar som språklig stimulans. På förskolan Månen har förskollärarna observerat att barnen blir mer glädjefulla när det används musik i undervisningen. De har lyft fram musikens positiva påverkan till ledningen som stöttat förskollärarna på Månen att starta upp en gemensam musikstund där alla barnen på avdelningarna kan närvara. Förskollärarna på Månen känner fullt förtroende för ledningen och menar om de ger en motivering till varför de ska arbeta med ett specifikt material och ämnesområde i undervisningssyfte stöttas de av ledningen. På förskolan Solen har förskollärarna inte ställt frågor till ledningen om musik i undervisningen men de arbetar kontinuerligt med musik dagligen utifrån barnens intresse och behov. Slutsatsen av vår studie är att förskollärarna inte har arbetat med musik i språkfrämjande syfte, men de har varit medvetna om att det är ett bra komplement att använda  för att utveckla barnens språk.   Nyckelord: kvalitativ metod, musik, språkutveckling, undervisning

Bakgrund: För en säker vård krävs samverkan mellan olika professioner och en strävan efter samma mål. Trots det upplever många nyexaminerade sjuksköterskor stor press på sig själva. Den akademiska utbildningen stämmer inte alltid överens med den yrkesverksamma verkligheten. Vilket gör att studenter känner både spänning och tvivel på sin förmåga inför att börja arbeta. Syfte: Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att samverka i team under sitt första yrkesverksamma år. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline. Till resultatet inkluderades 13 vetenskapliga artiklar som var publicerade under åren 2010-2021. Resultat: Resultatet speglar i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever det att samverka i team. Detta omfattar tre huvudkategorier: Synen på teamarbete utifrån den nyexaminerade sjuksköterskan, Upplevelsen av transitionen från student till nyexaminerad sjuksköterska, Verksamheternas utmaningar för de nyexaminerade sjuksköterskorna. Resultatet ger en uppfattning kring vilka verktyg som behövs för att få en fungerande samverkan i team. Slutsats: För att nyexaminerade sjuksköterskor ska få en bra start i arbetslivet krävs en bra samverkan i team. Detta baseras bland annat på bra bemötande, stöd från medarbetare samt god kommunikation. Upplevelser så som osäkerhet, dålig förberedda inför verkligheten och otillräcklig stöttning från medarbetare är vanligt hos nyexaminerade sjuksköterskor.

Sedan motoriseringens intåg i skogsbruket har markskadorna ökat. Framtida klimatscenarier visar på kortare vintersäsonger, samt större mängder nederbörd som ger försämrad bärighet. En branschgemensam miljöpolicy arbetades fram med målsättning att motverka körskador, och få en gemensamsyn på körskador i skogsbruket. En strategi krävdes för att uppnå god miljöhänsyn vid drivningar. SCA Skog arbetade fram sin metod; SED - Skonsam, Effektiv Drivning. Metoden innebär att både i planerings- och drivningsarbetet minimera risken för körskador. Syftet med studien var att undersöka var brister uppstår i SED-metoden. Resultatet visade att 27,4 procent av drivningarna underkändes eftergranskning av traktdirektiv och körloggar. Drivningar med loggade spökslag, påvisade inga förbjudna skotarspår i spökslagen. Markpåverkan kringhänsynsområden och andra känsliga partier har minskat, och fastkörningar med allvarliga körskador som följd sker nästan aldrig i dagsläget genom SED-metoden.

Förskolans läroplan förmedlar den värdegrund som verksamheten ska vila på, samt de mål och riktlinjer förskollärare ska förhålla sig till. Målen i läroplanen formulerar vad förskollärares arbete ska innehålla men inte hur arbetet ska gå till. Av denna anledning har förskollärare ett stort tolkningsutrymme när de planerar undervisning. I denna studie har syftet därmed varit att undersöka hur förskollärare upplever tolkningsutrymmet i läroplanen, vad det får för konsekvenser i undervisningen, samt vilka läroplansmål som är tydliga respektive otydliga att tolka innan praktisk tillämpning.  Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som medel för datainsamling. För att strukturera intervjufrågorna utformade vi en intervjuguide, däremot var intervjuerna av semistrukturerad karaktär för att tillåta eventuella sidospår. Informanterna i studien bestod av fem förskollärare från två separata förskolor. Informanterna svarade på frågor relaterade till deras tolkningsutrymme i arbetet med läroplanen, därefter transkriberades och analyserades svaren. Studiens teoretiska utgångspunkter var två olika ansatser från ramfaktorteorin samt analysbegrepp från det läroplansteoretiska forskningsfältet. Dessa har använts i studiens analyser som skrivits fram i två separata delstudier. I delstudierna undersöker vi musikbegreppet från läroplanen respektive flerspråkighetsbegreppet. Resultaten som delstudierna kommit fram till är att läroplanen innehåller ett stort tolkningsutrymme för förskollärare. Därmed behöver läroplanen definieras och diskuteras i arbetslagen för att skapa en samsyn kring vad målen som arbetas mot innebär. Det finns också mål från läroplanen som bearbetas mer eller mindre i förskolan och många mål är enligt förskollärarna utmanande att arbeta med, däribland musikämnet och flerspråkighetsämnet.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en olaglig våldsutövning som bryter mot mänskliga rättigheter och kvinnas rätt till självbestämmande. Trots detta fortsätter övergreppen att utföras världen över vilket bidrar till ett svårhanterat globalt problem. Sjuksköterskan saknar ofta kunskap kring hur kvinnlig könsstympning yttrar sig och hur dessa kvinnor skall bemötas vilket kan leda till ett ökat vårdlidande. Syfte: Att sammanställa befintlig kunskap om hur sjuksköterskan upplever mötet med kvinnor som utsatts för könsstympning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där databaserna PubMed och CINAHL användes för att finna tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod (2022). Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av att möta kvinnor som utsatts för kvinnlig könsstympning varierade och påverkades av kultur och tradition. Bristande kunskaper hos både kvinnor och sjuksköterskor påverkade vårdsituationer negativt. Det fanns sjuksköterskor som hade en positiv inställning till fortsatt utövning av övergreppet, men även sjuksköterskor som försökte motverka och förhindra detta. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som blivit utsatta för könsstympning är delade. Språk och kunskapsbrister medför svårigheter i mötet mellan sjuksköterskor och utsatta kvinnor, där bristen på kunskap ofta har en negativ inverkan på mötet. Att öka kunskapen hos samtliga involverade är den främsta faktorn för att minska fortsatt utövning.