Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Att drabbas av denna sjukdom kan skapa fysiska och känslomässiga problem. De vanligaste behandlingarna är kirurgi, cytostatika och strålning. Dessa behandlingar leder till fysiska och psykiska påfrestningar. Eftersom kvinnornas upplevelser är individuella är det viktigt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat. Detta kan lindra det lidande som uppstår och kvinnorna kan då uppleva välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors (inte äldre än 45 år) upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Kvalitativ design baserat på fyra patografier. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. En induktiv ansats och manifest förhållningssätt har tillämpats. Resultat: Studiens resultat baserades på fyra kategorier: Emotionella konsekvenser, Att uppleva fysiska reaktioner, Att anpassa arbetet efter bröstcancer och Att uppleva stöd från omvärlden. När kvinnorna fick beskedet om bröstcancer förändrades deras värld och de fylldes med rädsla och oro. De blev av med ett av sina bröst, tappade håret och drabbades av stor trötthet. Det som fick dem att vilja fortsätta leva var stödet från omgivningen - arbetskollegor, anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Tiden med bröstcancer upplevdes som påfrestande och påverkade kvinnornas liv ur flera aspekter. Resultatet visar på värdefulla faktorer som hjälper sjuksköterskan att utföra en säker och personcentrerad vård.

Bakgrund: Bulimia nervosa är ett folkhälsoproblem som ofta är svårt att upptäcka då symtomen inte alltid är synliga. Bulimia nervosa kännetecknas av att personen hetsäter ungefär 1000–2000 kalorier och sedan kräks eller tar laxerande medel för att bli av med kalorierna. Detta kan grunda sig i negativa händelser i personens liv. Som sjuksköterska är det viktigt att bilda en vårdande relation för att kunna lindra lidandet hos patienter med bulimia nervosa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med bulimia nervosa. Metod: Studien var en kvalitativ studie baserad på narrativer i form av bloggar. Datainsamlingen utgick från syftet och studiens inklusionskriterier som resulterade i sex bloggar som undersöktes. Analysprocessen utgick från en modell för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Upplevelser av att leva med bulimia nervosa presenterades i tio underkategorier och fyra kategorier. De fyra kategorierna som framkom var ett ständigt lidande, att förlora sig själv till bulimia nervosa, relationers betydelse och vägen till ett friskt liv. Slutsats: I föreliggande studie har både fysisk och psykisk påverkan på individen framkommit. Detta speglade sig i en känsla av otillräcklighet, hopplöshet och skam som ledde till begränsningar i livet. Studien kan vara ett stöd för sjukvårdspersonal eller anhöriga vid bemötandet av personer med bulimia nervosa.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är ett långvarigt sjukdomstillstånd. Med sjukdomen följer svängningar mellan maniska och depressiva episoder. Allmänsjuksköterskan påverkar patienternas upplevelser av vården. För att kunna ge ett gott vårdande behöver allmänsjuksköterskan ha förståelse för patientens livsvärld, synliggöra hälsa och minska lidande.  Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom efter ställd diagnos.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av personer som diagnostiserats med bipolär sjukdom. Resultat: Resultatet delas in i tre kategorier och sju underkategorier. De tre kategorierna är Utanförskap i sjukdomen, Att känna lidande och Känslor av tacksamhet. Studiens resultat visar att personer som lever med bipolär sjukdom känner sig utanför andra människors friska sfär. Personerna påverkas mycket av samhällets fördomar och åsikter. Slutsats: Personer med bipolär sjukdom upplever ett utanförskap och en ensamhet i tillvaron. Sjukdomen skapar både ett sjukdomslidande och ett vårdlidande. Personerna kan uppleva tacksamhet för stödet de får av vården, men även av anhöriga. Genom att ta del av personernas upplevelser kan allmänsjuksköterskan få en ökad förståelse för deras livsvärld. Då kan sjuksköterskan identifiera vad som främjar hälsa och lindrar lidande för den enskilde patienten. Det leder till ett gott vårdande.

Syftet är att jämföra och analysera fritidspersonalens och skollednings - i två grundskolor och en grundsärskola - perspektiv på digital kompetens samt ansvarstagandet av digital kompetensutveckling. Vidare lyfter frågeställningar om respondenternas utmaningar och möjligheter vid utvecklandet av digitala kompetenser. För att få syn på hur lärandet av digitala förmågor befästs kommer respondenternas utsagor analyseras utifrån sociokulturella och pragmatiska lärandeteorier. Dessa lärandeteorier valdes efter granskningen av insamlad empiri. Uppsatsen baseras på intervjuer med skolledning och fritidspersonal och de analytiska begrepp som används är den proximala utvecklingszonen, scaffolding, medierande verktyg, läranderum samt learning through inquiry.  Resultatet visar att respondenternas uppfattning på digital kompetens är hämtat ur ett teknologiskt perspektiv. De var eniga om att digital kompetens bör utvecklas, då eleverna befinner sig i en digital miljö. Ansvarstagandet för digital kompetensutveckling ser olika ut på skolorna varav två av tre skolor tar större ansvar med digital kompetensutveckling för elever. Utmaningen med att utveckla elevernas digitala kompetenser är säkerhet och etik på webben. Skolledningen ser möjligheter i det kollegiala lärandet och till viss del i extern utbildning för utvecklandet av personalens digitala kompetenser. Fritidspersonalen ser möjligheter i att samtala om värdegrund och etiska frågor vid bland annat informella lärandetillfällen med elevernas digitala kompetenser. Respondenterna är eniga om vikten av digitala verktyg för att främja digital kompetens. Grundsärskolans syfte till digital kompetens skilde sig från grundskolans, då den fokuserar på det basala i teknologisk användning eftersom dess elever har andra förutsättningar.

Årligen drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige och det påbörjas återupplivningsförsök på cirka 4000 personer. Att erbjuda anhöriga att närvara vid hjärt- lungräddning har varit ett ämne som varit omdiskuterat sedan det först fördes på tal 1987. Flertalet studier har genomförts, med fokus på att belysa personalens attityd gällande anhörignärvaro vid HLR och hur anhörignärvaro vid HLR påverkar de anhöriga. Studier har visat att det kan vara gynnsamt för anhöriga att närvara, samtidigt som andra studier visar att det är relativt ovanligt att de närvarar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av anhörignärvaro vid hjärt-lungräddning inom akutsjukvård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning i norra Sverige inkluderades till studien. Intervjuerna genomfördes under perioden december 2015 till januari 2016. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med fyra underliggande kategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser kring anhörignärvaro. Några negativa aspekter som belystes var ökad stress för sjuksköterskan och att anhöriga ibland kunde upplevas som störande och därmed distraherade i situationen. En fördel som sjuksköterskorna i studien beskrev var att de upplevde att anhörignärvaro var värdefullt för de anhöriga, att de fick ett bättre omhändertagande samt att det upplevdes som värdefullt för anhöriga att se att personalen gjort allt de kunnat för patienten. Vidare beskrev sjuksköterskorna att anhörignärvaro i samband med HLR bidrog till en bättre och lugnare stämning inne på akutrummet vilket upplevdes som positivt. Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor hade en positiv inställning till anhörignärvaro vid HLR, trots vissa utmaningar och negativa erfarenheter. Sjuksköterskorna ansåg att anhöriga hade rätt att närvara. Informanterna berättade att de sällan bjuder in anhöriga att närvara vid HLR men det framkom en önskan om ändring på det så att fler anhöriga får möjlighet att se vad som görs inne på akutrummet.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan är ett ständigt växande folkhälsoproblem som orsakar lidande för hundratals miljoner människor i världen. En vanlig psykiatrisk diagnos är depression, vilken kan bero på kemisk obalans och livsstilsproblem, och ofta bidrar till mycket nedsatt fysisk och psykisk funktion och livskvalitet. Vanligtvis behandlas depression med läkemedel och psykoterapi vilket innebär stora kostnader för samhället, varför det är intressant att finna användningsområden för alternativa behandlingsmetoder som fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig ha flera fördelar som behandling och prevention mot depression.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av fysisk aktivitet vid depression. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes av sju vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen utfördes genom systematiska sökningar efter relevanta vetenskapliga artiklar i olika bibliografiska databaser.Manifest innehållsanalys användes för att analysera det utvalda materialet.  Resultat: De depressionsdrabbades upplevelser av fysisk aktivitet sammanställdes i fyra kategorier, vilka var: Utmaningar, Behov av stöttning, Ett eget val och Ökad livskraft. Slutsats: Depressionsdrabbade personer upplevde oftast fysisk aktivitet som en fördelaktig behandlingsmetod, antingen som enda behandling eller i kombination med läkemedel eller psykoterapi. De personer som inte var nöjda med behandlingen hade negativa erfarenheter kring fysisk aktivitet eller var besvikna över resultatet.

Under utbildningens gång och utifrån tidigare arbetslivserfarenheter samt praktik i fritidsverksamhet har vi lagt märke till att yrkesrollen för lärare i fritidshem ser olika ut, och värdesätts olika beroende på vem man pratar med. Lärare i fritidshem har en yrkesroll som inte är konkret definierad i Skolverkets dokument och vad en lärare i fritidshem har för roll under den obligatoriska skoltiden verkar variera mycket. Med bakgrund i detta vill vi ta reda på mer om hur synen på fritidshemsläraren och hens uppdrag är. Syftet med vår studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur olika yrkesgrupper i skolan ser på fritidshemsläraren och hur hens kompetenser används under den obligatoriska skoldagen. Studien har gjorts utifrån frågeställningar om vad fritidshemslärarens arbetsuppgifter är, vad de har för kompetenser och hur dessa tas tillvara på samt hur fritidshemslärarens yrkesroll uppfattas. Teoretiska begrepp som är relevanta för vår studie, till exempel komplettering och status, förklaras. Empirin har samlats in genom intervjuer med rektorer, grundlärare och fritidshemslärare på två kommunala grundskolor i södra Sverige. Resultatet av studien tyder på att fritidshemslärarens uppdrag under den obligatoriska skoltiden är minst sagt varierande, och att många av informanternas svar är relativt lika gällande mycket men att det också skiljer sig på vissa områden. De är eniga om att fritidshemsläraren ska vara ett komplement till den obligatoriska skolan och att fritidshemslärarens kompetenser bland annat är praktisk undervisning, men inställningen till hur hen kan vara ett komplement varierar. Till exempel så är fritidshemslärarna tydliga med att de inte vill vara "hjälplärare", medans grundlärare och ledning inte verkar tycka att det skulle vara ett så stort problem och en fritidshemslärare agerade hjälplärare i klass.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares inställning till och användande av digitala verktyg i förskolans utbildning ur ett förskollärarperspektiv. Frågeställningar som använts i undersökningen är förskollärares inställning till digitala verktyg, hur förskollärare skattar sin digitala kompetens utifrån vad som behövs i förskolans utbildning samt i vilken utsträckning förskollärare använder digitala verktyg i olika sammanhang. Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning riktad till förskollärare. Resultatet visar att förskollärare skattar sin digitala kompetens som god och ser digitala verktyg som ett intressant redskap som är betydelsefullt för undervisningen. Det vanligaste digitala verktyget som används i utbildningen är lärplattan, och den används främst för att titta på bilder och filmer från gemensamma upplevelser, lyssna på sagor och film och för administrativt arbete. Med hjälp av det teoretiska ramverket TPACK analyserades resultatet från de 68 respondenterna som deltog. Slutsatsen belyser vikten av didaktisk digital kompetens och i vilka sammanhang förskollärare kan använda digitala verktyg som undervisningsstrategi.

AbstractDencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö.Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och lägger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrån pedagogers perspektiv då pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling.Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn. Majoriteten av pedagogerna har inte fått utbildning när det gäller autism och hur man ska gå tillväga för att stödja barn med autism. I stället försöker pedagogerna hela tiden att utmana sig själva genom att lägga ner mycket tid och engagemang på att stödja de autistiska barnen.

Vi har undersökt lärares erfarenheter av deras första år i yrket och vilka utmaningar de upplevde. Läraryrket är komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsättning teorier och metoder som man kan lära sig. En lärares professionsutveckling är en ständigt pågående process och vi har fokuserat på introduktionsperioden under lärarnas första yrkesverksamma år. Som teoretisk grund har vi använt oss av två olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som används inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhällslärare om deras minnen från deras första yrkesverksamma år. I intervjuerna framkom att den främsta utmaningen de mötte som nya lärare var avsaknaden av metoder. Lärarna framhöll betydelsen av att bygga upp en bank med metoder för att utvecklas genom reflektion och erfarenheter. Vår undersökning och den tidigare forskningen som vi tagit del av inom området visar på olika resultat. De tidigare undersökningarna vi har utgått ifrån visar att nya lärare har det svårast med sociala frågor medan lärarna i vår undersökning hade det svårast med undervisningsrelaterade frågor.