Syftet med den här studien är att få kunskap om vilka strategier elever använder vid subtraktion samt att jämföra likheter och skillnader i årskurs 3 och 6. Enligt nuvarande läroplan ska elever under hela grundskolan få möjlighet att utveckla kunskaper i hur huvudräkningsstrategier kan tillämpas i olika matematiska och vardagliga sammanhang (Skolverket, 2011). Studiens empiri är både kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ i form av insamling av data, i vårt fall ett eget skrivet matematiktest. Testet innehåller uppgiftstyper av både huvudräkningskaraktär samt skriftliga beräkningar. Studien övergår sedan till kvalitativ när vi intervjuar elever i samband med vårt matematiktest. Resultaten i denna studie visar att elever använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Elever som presterat lågt i vårt matematiktest använder sig av få strategier jämfört med elever med högre resultat. Eleverna med högt resultat använder olika strategier och är flexibla vid val av metod beroende på uppgiftstyp.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen. Dessutom visade det sig att samtliga intervjuade lärare använde sig av en mängd olika hjälpmedel och metoder för att kunna variera sin undervisning, främst av utomhuspedagogik samt experiment. Timtalet varierade stort mellan de olika lärarna, allt från endast 30 min till tre timmar i veckan. Sammanfattningsvis efter slutförd undersökning, kan vi se att huvudresultatet är att naturvetenskapen är ett orosmoment för många lärare i grundskolans tidiga årskurser.

Lärares arbete med elevers förståelse för innebörden av matematiska uppgifter an-sågs av bland annat George Polya vara åsidosatt. Studiens syfte var att ta reda påvilka strateiger högstadielärare använder för att stödja elevers förståelse. Målet varäven att se hur lärarnas strategier förhåller sig till de strategier som Polya nämner.Genom intervjuer och observationer av två högstadielärare framkom det att de harolika strategier för att hjälpa elever att förstå. Strategierna var exmpelvis att lärarenställer frågor till eleven, ber dem rita eller att själva upprepar uppgiftens innehållhögt. Det framkom också att lärarna använde olika metoder som går att koppla tillde Polya nämner.

No description available.

Bruksorter har en speciell historia med en dominerande industri på orten. I den här uppsatsen undersöker jag de sociala banden på orten, som jag kallar Hammarviken, genom de teoretiska begreppen inbäddning, avtraditionalisering, centrum och periferi. Syftet är att undersöka hur och om de sociala banden förändrats under de senaste årtiondena. Personerna i undersökningen berättar sin historia om att leva på en bruksort. Jag försöker att se hur de sociala banden sett ut genom att använda narrativ metod och tolka livsberättelserna som de intervjuade återger i undersökningen. Jag har intervjuat fem personer som alla bor på bruksorten som jag kallar Hammarviken. De är mellan 45 – 75 år. I undersökningen framkommer att det finns färre mötesplatser på orten under senare år och att det verkar som att de sociala banden har blivit svagare

Studiens syfte är att få en tydligare bild av vad det innebär för den enskilde att få en dyslexidiagnos i sen ålder och om det underlättat för den som fått veta det redan tidigt under skolgången. Studiens syfte är också att undersöka respondenternas erfarenheter och upplevelser före och efter sin diagnos. För att göra detta utfördes en kvalitativ studie, omfattande sex intervjuer. Deltagarna i vår studie studerar i högre utbildning och har samtliga fått sin diagnos i ett senare skede. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en riktad innehållsanalys för att lägga större vikt vid tolkning av texter. Denna studie har utförts med hjälp av Kvales sjustegsmodell. Resultatet som framkom har analyserats med hjälp av lösningsinriktad pedagogik och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna hade önskat sig att de hade fått veta sin diagnos tidigare, då detta skulle ha underlättat skolgången samt gett dem möjlighet att få bättre stöd i skolan. Slutsatserna är att det är väldigt betydelsefullt att man får diagnosen dyslexi i ett tidigt skede, redan i grundskolan, samt att det är viktigt med verktyg som hjälper den enskilde att lyckas i sina studier.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring innehållsmässiga likheter och skillnader mellan läroböcker i biologi för årskurs 4-6 med fokus på hållbar utveckling.  Studien är en läromedelsanalys där fem tryckta läroböcker för undervisning i biologiämnet har studerats. De böcker som valts ut för detta är i två fall stadieböcker vilket innebär att en och samma bok används under hela årskurs 4-6. Och i tre fall så har en serie av tre läroböcker inom biologiämnet använts på grund av att det var svårt att hitta ytterligare en stadiebok. I detta fall har sidorna som berör biologi i de tre respektive böckerna (en för årskurs 4, en för årskurs 5 och en för årskurs 6) inom serien räknats samman för att enklare kunna jämföras med de övriga böckerna.  Hållbar utveckling innebär en utveckling i samhället, ur flera perspektiv, som tillgodoser människans behov utan att förstöra för kommande generationer. I strävandet mot en sådan utveckling har lärande för hållbar utveckling blivit en viktig faktor och inkluderas i flera ämnen, bland andra biologi. Forskningsfrågorna som är aktuella för denna studie berör förekomsten av eventuella skillnader i hur mycket utrymme hållbar utveckling har fått i de olika läroböckerna i biologi. De berör också vilka innehållsmässiga skillnader och likheter inom området hållbar utveckling som kan anses finnas mellan läroböckerna.  Resultatet av studien visar att hållbar utveckling är ett område som får ett relativt litet utrymme i samtliga av de analyserade läroböckerna och att skillnaderna är minimala i detta avseende. Resultatet visar vidare att de stycken som bedömts handla om hållbar utveckling i störst utsträckning berör en ekologisk dimension av begreppet och mer specifikt är det temat djur och natur som förekommer oftast. Den ekonomiska dimensionen och den sociala dimensionen av hållbar utveckling har fått ett litet utrymme i läroböckerna och även i detta avseende är skillnaderna mellan böckerna inte särskilt stora.

No description available.

Introduktion: I Sverige finns många licensierade spelare där målvakterna utgör en minoritet. I dagsläget finns inga publicerade vetenskapliga studier som har undersökt innebandymålvakternas spelmoment. Det saknas också studier som undersökt biomekaniska krav och skadeproblematik hos innebandymålvakter.   Syfte: Syftet var att kartlägga vilka spelmoment som ingår för kvinnliga innebandymålvakter i division ett samt i vilken utsträckning dessa utförs. Sekundärt syfte var att undersöka finns samband mellan erfarenhet och olika spelmoment.   Metod: Tolv kvinnliga innebandymålvakter (medelålder 22 år) från division ett ingick i studien. En kvantitativ observationsmetod med videofilmning användes för att analysa deras spelmoment under match. Datan som samlades in analyserades utifrn ett analysprotokoll innehållades beräkning av tid i tre olika positioner samt där tolv olika förflyttning räknades i antal.     Resultat: Videoanalyserna visade att innebandymålvakter står på knä stora delar av speltiden. Individuella skillnader sågs på den totala knästående tiden där målvakten med störst andel knäståendetid stod 49% medan målvakten med lägst andel knäståendetid stod 21% av den totala speltiden. De tolv innebandymålvakterna gjorde tillsammans 6237 förflyttningar av de tolv förflyttningar som observerades. Korta sidoförflyttningar, pull, uppresningar, små rotation med ben samt längre bolltäck vid stolpe var det mest vanligaste förflyttningar. Målvakten med flest antal förflyttningar/minut utförde 34 stycken medan målvakten med minst antal gjorde 14 stycken/minut. Det fanns inget signifikant samband mellan antal målvaktsår med knäståendetid respektive korta sidoförflyttningar.   Konklusion: Innebandymålvakterna gjorde många förflyttningar på kort tid och spenderade stora delar av matchen stående på knä. Det finns ingen forskning gällande hur dessa spelmoment kan påverka belastningen på kroppen och därför bör mer forskning bedrivas inom området.

Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen är svår att fastställa, vilket gör att det kan ta flera år tills en diagnos ställs. Smärta och rikliga menstruationsblödningar är vanliga symtom som påverkar hela livets existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016). Resultat: Resultatet visade att kvinnor med endometrios upplevde att hela livet påverkades av sjukdomen. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av vården, många besvärliga kroppsliga symtom, problem med sina partners och familj samt svårigheter att få ihop vardagen. Slutsats: Att vårdpersonal behöver mer kunskap om sjukdomen för att det ska bli en förbättring av endometriosvården, att kvinnor inte ska behöva lida på grund av sen diagnos och svåra symtom.