Barnmisshandel är ett folkhälsoproblem med förekomst i hela världen. Det leder till negativa konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa, och det är en riskfaktor för våldshandlingar, sexuellt risktagande samt drogmissbruk senare i livet. Anställda har i sin profession inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan vid misstanke att ett barn far illa. FN:s barnkonvention stärker dessa myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor inom primärvården att upprätta en orosanmälan till Socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde via enkätundersökning i Google forms, 63 enkätsvar inkom. Resultatet redovisar främjande faktorer som hänsyn till barnets rättigheter samt ett gott samarbete med Socialtjänsten. Hindrande faktorer var en känsla av att inte ha tillräckligt med bevis, att ens oro var obefogad samt att inte kunna vara anonym i sin profession. Studien redovisar ett samband mellan sjuksköterskans yrkeserfarenhet och antal upprättade orosanmälningar samt sjuksköterskans medvetenhet kring arbetsrutiner i förhållande till antal upprättade orosanmälningar. Slutsatsen visar att det är viktigt att belysa främjande och hindrande faktorer för sjuksköterskor i sin profession, samt vilka samband det finns som underlättar för sjuksköterskan i sitt arbete kring orosanmälningar.

Syfte med denna studie var att undersöka några förskollärares syn på vila och återhämtning, samt studera vilka delar av den fysiska miljön som står i relation till vila och återhämtning på avdelningen. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med förskollärare och observationer av den fysiska miljön på de avdelningar som förskollärarna intervjuades. Vi har i studien utgått ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som innefattar olika nivåer om barnets närmiljö. Det innehåller micro-, meso-, exo-, makro- och kronosystemet. De huvudsakliga resultat i studien som framkommer är att förskollärarna ser vila som viktig och att förskollärarna resonerar om att barnen är i behov av fler möjligheter till vila och återhämtning. Utifrån studien resultat visas det att vila ofta organiseras på olika sätt efter lunchen. Det kan ske i form av sagostund eller andra lugna aktiviteter. Resultatet visar på att en daglig kommunikation med vårdnadshavare är av stor betydelse i förhållande till vila och återhämtning. Resultatet visar även att det fanns varierande platser där förskollärarna organiserar för barns möjlighet till vila och återhämtning i verksamheternas miljöer. Det framkommer även i intervjuerna med förskollärare att de beskriver hinder för vila och återhämtning i miljön.

Denna empiriska studie handlar om muntlig matematik och syftar till att ta reda på hur elever upplever att det är att arbeta med problemlösningsuppgifter utifrån EPA- metoden. Inom matematiken ska eleven ges möjlighet att utveckla kursplanens olika förmågor, varav kommunikationsförmågan och problemlösningsförmågan är två av dem.  Studiens empiri har samlats in genom elevenkäter och elevintervjuer, i samband med genomförande av en EPA-lektion där eleverna fick arbeta med problemlösning. Data analyserades genom både en kvantitativ analysmetod och en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att eleverna uppskattar att arbeta utifrån EPA-metoden, samtidigt som de gillar att arbeta på det traditionella arbetssättet i arbetsböckerna. Fyra teman har kunnat urskiljas utifrån elevernas intervjusvar; eleverna anser att muntlig matematik är roligt, eleverna föredrar att arbeta enskilt, elevernas upplevelser av att arbeta med någon annan samt elevernas upplevelser av att arbeta i helklass.

Introduktion: Årligen genomförs drygt 12 000 överarm/axelkirurgier i Sverige. Axelkirurgi utförs vanligtvis i Beach chair-position (BCP) för att undvika skador på plexus brachialis. Kirurgi i BCP kan genomförs med olika sorters anestesimetoder vilka påverkar cirkulation i varierande grad. Hypotensiv anestesi har kopplats ihop med flera riskfaktorer såsom hjärnischemi och ryggmärgsskada. Den upprättsittande positionen av BCP i kombination med den cirkulatoriska påverkan kan leda till en minskad cerebral perfusion. Flera studier menar att det är av värde att använda cerebral övervakning vid kirurgi i BCP för att kunna identifiera desatureringar. Det finns väl rapporterade fall av neurologiska komplikationer. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som genomgår axelkirurgi i beach chair position. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes vid denna studie. Där en kvalitativ innehållsanalys med manifest analys har använts. Datainsamling skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Tre kategorier identifierades: positionering och luftvägshantering vid beach chair position, anestesins hemodynamiska påverkan vid Beach chair-position, samspelet mellan anestesisjuksköterskan och operationsteamet vid beach chair-position. Resultatet belyser aspekter gällande positionens betydelse och luftvägshantering vid BCP. Hur cirkulationen påverkas av anestesimetod i kombination med positioneringen, anestesisjuksköterskornas tankar om hur cirkulationen bör hållas vid denna typ av operationer och hur förberedelser inför kirurgi i denna positionen görs blir också belyst. Vikten av samarbete mellan anestesisjuksköterskan och operationsteamet men även eventuella intressekonflikter vid kirurgi i BCP är områden som blir belysta. Slutsats: Att genomföra kirurgi i beach chair position innefattar flera viktiga aspekter utifrån ett anestesiologiskt perspektiv. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i uppläggning av patienten i samspel med operationsteamet och utifrån patientsäkerhet. Vidare leder BCP i samband med generell anestesi till en cirkulatorisk påverkan som kräver särskild uppmärksamhet av anestesisjuksköterskan då allvarliga komplikationer kan uppstå.

Bakgrund: Delaktighet i vården är viktigt, då det finns skrivet i styrdokument och lagar. Tidigare forskning tyder det på att vårdpersonal och patienter inte alltid har samma syn på begreppet delaktighet. Att belysa patientens levda erfarenheter av delaktighet inom barn- och ungdomspsykiatrin synliggör det vad delaktighet betyder för patienten. Det kan bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal och förbättra vårdprocessen för patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vad unga vuxna erfarit som delaktighet under den period de själva har varit patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval gjordes och 8st deltagare i åldern 18–20 deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet skrivs ut i fyra kategorier Att bli bekräftad, Att få utrymme, Att förstå sig själv, Att förstå sammanhang dessa kategorier fick även subkategorier för att kunna beskriva kategorierna tydligare. Kategorierna och subkategorier bildade ett tema; Att få stöd att växa. Slutsats: Begreppet delaktighet har många betydelser. Att bli bekräftad i den situationen man befinner sig i och känna tillit blir viktigt i relationen till vårdpersonalen. En trygg relation främjar patientens delaktighet i vården. / Background: Participation in healthcare is important, it’s written in laws. Previous research indicates that healthcare professionals and patients do not have the same view of the concept of participation. Highlighting the patient’s lived experiences of participation in child and adolescent psychiatry makes it visible what participation means for the patient. It can help to increase the knowledge of healthcare professionals and improve the care for patients. Aim: The purpose of the study is to describe what young adults experienced as participation during the period they themselves have been patients in child and adolescent psychiatry. Method: A qualitative design with inductive approach. Appropriate selection with 8 participants in the ages 18-20. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result is written in four categories: to be confirmed, to get space, to understand oneself, to understand the context, these categories also received subcategories. The categories and subcategories formed a theme: to get support to grow. Conclusion: The concept of participation has many meanings. Being confirmed in the situation you are in and feeling confident becomes important in the relationship with the healthcare professional. A secure relationship promotes the patient’s participation in healthcare.

Bakgrund: År 2019 uppskattades antalet potentiella donatorer vara 191 stycken. Samtidigt dör varje år 30–50 personer i väntan på organtransplantation. Nuvarande forskning tyder på att intensivvårdssjuksköterskors bemötande av närstående till potentiella donatorer kan påverka deras beslut om donation. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i bemötande med närstående till potentiella donatorer. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktivt förhållningssätt. Datainsamling har skett genom tio semistrukturerade intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor från två avdelningar i Mellansverige. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i bemötande av närstående till potentiella donatorer visar att det är viktigt att vara närvarande, att vara tydlig samt att ha bra samarbete med kollegor. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors bemötande med närstående till potentiella donatorer har stor betydelse i främjandet av donationsprocessen. Utbildning och andra forum för reflektion kring att bemöta närstående till potentiella donatorer kan bidra till förbättring i bemötandet av närstående till potentiella donatorer.

Tjänsten förstelärare skapades när Karriärstegsreformen implementerades i Sverige 2013. Den innebär att byta roll från att vara enbart lärare till att vara även ledare med uppdrag att verka för skolutveckling. I en kvalitativ studie där intervjuer med sex förstelärare ingår undersöks denna förändring. Syftet är att få en bättre förståelse för hur anställda i skolan upplevde processen att byta roll från att vara lärare till att bli förstelärare. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och urvalet består av sex förstelärare. Resultatet bygger på det empiriska materialet och med stöd av teorin framgår det att omgivningens stöd är avgörande för förstelärares möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar också att försteläraren drivs av en inre övertygelse att jobba för skolutveckling på sin arbetsplats. Deras egna korståg är viktigare än alla hinder som kommer i vägen i form av avundsjuka kollegor eller kontrollerande chefer.

Vår studie handlar om att jämföra klassiska folksagor och Disneys klassiker med en komparativ metod där vi jämför versionernas olikheter och likheter. Vi har inriktat oss på sagornas protagonister som i alla versioner är prinsessor. Utifrån detta har vi valt att redogöra våra frågeställningar ut ett genusperspektiv. Resultatet av studien visar hur Disneys versioner anpassat sig till målgruppen och förskönat versioner med bl.a. färgrika bilder som förtydligat handlingen och gjort dem mer barnvänliga. Studien redovisar hur folksagornas främlingsfientlighet och skoningslösa handlingar avdramatiserats i Disneys adaptioner.

Följande uppsats undersöker tre svenska populärhistoriska mediers förhållande till begreppethistorisk sanning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de populärhistoriska mediernakonstruerar historiska narrativ genom att finna likheter och skillnader i mediernas förhållandetill begreppet historisk sanning. Undersökningen grundas i en genusanalys med komparativmetod. Uppsatsen diskuterar även definitionerna av historia som riktar sig till en bred publikutifrån olika forskares syn på populärhistorien. Uppsatsen fann att de undersökta mediernahade olika förhållande till historisk sanning och således olika ingångar för att bedrivanarrativet i historien. Gemensamt för alla medierna var dock att de tjänar på att ta efter någraav den vetenskapliga historiens metoder, som t.ex. att använda sig av arkivstudier och bedrivaanalyser i sina produktioner.

Bakgrund: Statistik visar att var tredje person i Sverige under sin livstid kommer att drabbas av cancer och att antalet cancerfall har ökat under de senast decennierna. Majoriteten av de som får en cancerdiagnos har närstående som sitt närmaste stöd. Detta gör också att rollen som närstående har en stor betydelse för både personen med cancer och dennes vård. Målet med denna studie är därför att sätta närstående i centrum och belysa hur dom påverkas och upplever när någon i deras närhet drabbats av cancer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka närståendes upplevelser när någon i nära relation drabbats av cancer. Metod: Byggd på en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats, där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut. Analysmetod gjordes i form av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien är uppbyggt på tre kategorier Känslomässig utmaning, Förändrad livsvärld och Upplevelser av sjukvården och följt av två vardera underkategorier. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskans bemötande och kunskap har en stor betydelse för närståendes upplevelser inom cancervården. Vården ska också utgå från ett helhetsperspektiv, där hela familjen som en enhet bör inkluderas.