Detta arbete syftar till att bidra med kunskap om hur lärare ser på elevers attityder till matematik, hur lärare arbetar med attityder till matematik, vilka faktorer de tror påverkar elevernas attityder samt om lärarna upplever någon koppling mellan inlärningsförmåga och attityder. Tidigare forskning har visat på att lärare kan ha en stor påverkan på elevernas attityd till matematiken, något som sedan påverkar eleverna såväl genom användandet av matematik i vardagen som när de står inför att söka utbildningar. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem behöriga matematiklärare i åk 4–6. I studiens resultat uttrycker lärarna att det inte finns någon generaliserbar koppling mellan inlärningsförmåga och attityder i mellanstadiet. Däremot upplevs en ökad korrelation mellan dessa i takt med ökad ålder hos eleverna. För att stärka redan positiva eller vända negativa attityder använde sig lärarna av ett varierat arbetssätt, nivåanpassning samt vardagsanknuten matematikundervisning. Utifrån diskussionen av resultatet dras slutsatsen att lärarna har stor möjlighet till att påverka elevernas attityder, men att det även finns faktorer som är svåra för dem att påverka, såsom föräldrar, syskon och äldre kompisar.

Bakgrund Telefonrådgivning innebär hälsorådgivning via telefon och är ett komplext arbete med stort ansvar. Enligt lag ska anställda kunna påverka sin egen arbetssituation och därav arbetsmiljön, till exempel vid telefonrådgivning. Samtidigt ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig. Patienterna har rätt till att få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd och inte behöva vänta om det inte är uppenbart obehövligt. Syfte med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av arbetsmiljön vid telefonrådgivning. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor från två hälsocentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyseras genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat Distriktssköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö påverkades av flera faktorer. Arbetsuppgiften krävde rätt arbetsutrustning, arbetsro, kollegialt samarbete och bra planering. Distriktssköterskor upplevde att det ställdes orimliga krav på dem och att det fanns en bristande förståelse för arbetsuppgiften. De upplevde att det var viktigt att kunna hjälpa patienten men också att deras arbetsmiljö påverkade patienten. Stress på grund av personalbrist påverkade deras arbetsmiljö negativt. Slutsats Resultatet visar att det inte bara var distriktssköterskor som påverkades av arbetsmiljön utan även patienten. Brister i patientsäkerheten visade sig ha ett samband med brister i arbetsmiljön. Telefonrådgivning skapar stress och för en god arbetsmiljö är det gynnsamt med en god planering.

Introduktion: Befolkningen blir allt äldre och genom fysisk aktivitet främjas ett hälsosamt åldrande, vilket även förebygger en rad sjukdomar. Högintensiv intervallträning (HIT) är en tidseffektiv träningsform som visats ha positiva effekter på äldre personers hälsa, samtidigt som det ifrågasatts om den höga intensiteten verkligen är passande för äldre. I dagsläget råder det brist på kunskap om äldres upplevelser av HIT, vilket behövs för att utforma högintensiv intervallträning som kan uppskattas och vidmakthållas av äldre personer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka friska, ej träningsaktiva äldre personers upplevelser av att delta i individuellt reglerad högintensiv intervallträning på cykel. Metod: Denna kvalitativa studie genomfördes i kontexten av en randomiserad kontrollerad studie, där HIT för personer över 65 år undersöks genom en intervention med sex-sekunders individuellt reglerade supramaximala cykelintervaller i grupp. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser i fokusgrupper, varpå denna studie har tagit del av tre intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Intensivt på gott och ont, Kommit in i en ny andning, Med gruppen som stöd och Kontrollerade former ger trygghet.  Konklusion: Studiens resultat visar att äldre personer kan uppskatta den höga intensiteten i HIT och att de upplever positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Deltagarna upplevde dock ett beroende av gruppen där de kände en tveksamhet till att klara av intervallträningen på egen hand. Det behövs fler kvalitativa studier som undersöker vilken del av upplevelsen som kan härledas till samvaron i gruppen samt hur träningsupplägget kan modifieras för att äldre ska kunna känna sig mer bekväma att utföra HIT på egen hand.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska anses som ett riskabelt och stressfyllt yrke vilket kan påverka både den fysiska och den psykiska hälsan. Stress har sedan länge drabbat personer som arbetar inom hälso- och sjukvård. Covid-19 pandemin har medfört en arbetssituation för sjuksköterskor som kan vara ett hot mot deras hälsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av stress hos sjuksköterskor inom primärvård under Covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer och dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem slutkategorier; Att möta patienters oro och tvingas prioritera; Oro över att smitta andra; Ovisshet om att bli omplacerad samt Psykosociala arbetsmiljöns betydelse för att hantera stress. Slutsats: Det är viktigt att det bedrivs en fungerande och patientsäker hälso- och sjukvård men den bör också bedrivas så att sjuksköterskorna får en god arbetsmiljö och kan bevara sin hälsa. Det behövs kraftansträngningar och insatser från arbetsgivaren för att bevara sjuksköterskors hälsa och att en säker vård kan bedrivas.

Bakgrund: Över hela världen förekommer våld på akutmottagningar. Sjuksköterskor som oftast träffar patienten först är en utsatt yrkesgrupp, som dagligen tvingas uppleva detta våld som har blivit en del av deras vardag på arbetet. Våldet utförs oftast av patienter och deras närstående och kan vara både verbalt och fysiskt våld. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av våld på akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats utfördes. Sökningarna gjordes i Cinahl och Pubmed, totalt 10 kvalitativa artiklar valdes ut som sedan kvalitetsgranskades. Därefter analyserades artiklarna med hjälp av en allmän litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskor har olika upplevelser av våld. Analysen resulterade i kategorierna “Accepterat våld”, “Rädsla”, “Sömnsvårigheter”, ”Minskat arbetsengagemang” och “Bristande stöd”. Slutsats: Våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar är ett globalt problem som idag har blivit en normalitet. Våldet medför en negativ effekt på sjuksköterskornas hälsa och deras vilja till att fortsätta arbeta på akutmottagningen. / Background: Across the world, there is violence at emergency clinics. Nurses who usually meet the patient first are an exposed professional group, who are daily forced to experience this violence that has become part of their everyday lives at work. The violence is usually performed by patients and their relatives and can be both verbal and physical violence. Aim: The aim was to investigate nurses' experience of violence at the emergency room. Method: A qualitative literature study with an inductive approach was performed. The searches was conducted in Cinahl and Pubmed, a total of 10 qualitative articles were selected which were then quality checked. Subsequently, the articles were analyzed using a general literature review. Results: Nurses have different experiences of violence. The analysis resulted in the following categories “Accepted violence”, “Fear”, “Sleep difficulties”, “Reduced work engagement” and “Lack of support”. Conclusion: Violence against nurses at emergency clinics is a global problem that has become a norm today. The violence has a negative effect on the nurses' health and their willingness to continue working at the emergency room.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar en specifik övergångsmetod genererar. Övergångsmetoden bygger på att det följer med en förskollärare från förskolan till förskoleklassen under hela höstterminen. Utifrån forskningsfrågan om vilka möjligheter och utmaningar, som berörda lärare och rektorer beskriver att övergångsmetoden skapar, formulerades öppna intervjufrågor. Dessa intervjufrågor ställdes till åtta respondenter från olika yrkeskategorier, som på olika sätt arbetat med den övergångsmetod som undersöks i studien. Det undersökningsinstrument som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar skillnader i respondenternas uppfattningar, samtidigt som resultatet visar att övergångsmetoden har gynnat en viss kontinuitet, som framför allt kan tolkas som viktig för barn i behov av extra stöttning och trygghet. Samarbete och kommunikation är utifrån resultatet av betydelse vid övergången. Genomgående visar resultatet i studien på att den undersökta övergångsmetoden har haft en god inverkan på kunskapsutbyte och information mellan förskolan och förskoleklassen, vilket har skapat möjligheter för en bättre övergång för barnen.

Region Västmanland arbetar med hälsoinriktat arbete för att främja hälsa och förebyggasjukdom. År 2017 påbörjades den förebyggande insatsen ”Hälsosamtal för 50-åringar”. Detgår ut på att 50-åringar blir inbjudna till hälsosamtal där de går igenom levnadsvanor somexempelvis kost, fysisk aktivitet och tobaksbruk samt även värden utifrån olika blodproversom tagits innan samtalet. Syftet med hälsosamtalen är främst att förebygga hjärt- ochkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalensom de deltagit i inom Region Västmanland. För att besvara syftet och frågeställningarnaanvändes en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Deltagarna till studien valdes genom ett strategiskt urval efter specifika kriterier.Efter intervjuerna analyserades materialet via manifest kvalitativ innehållsanalys. Detresulterade i ett resultat som visar att 50-åringarnas deltagande i hälsosamtalen främstgrundades på att veta hur hälsostatusen är och att hälsosamtalsledarna har en avgörande rollför hur samtalen genomförs. De påvisade också att hälsosamtalen uppfattas ha påverkathälsan. Studiens slutsats är att hälsosamtalen påverkat hälsan positivt och att deltagandet främstberor på intresse om hälsan. Det var även viktigt hur hälsosamtalsledaren utför sitt arbetemed hälsosamtalen för att inspirera 50-åringar till att förändra levnadsvanor.

Depression är ett utbrett hälsoproblem som internetbaserad kognitiv beteendeterapi har visats vara en effektiv behandlingsmetod för. Hur prospektivt minne, alltså att minnas att utföra en tidigare utformad intention någon gång i framtiden, används i relation till behandling har dock inte berörts i tidigare forskning. Studiens syfte var att undersöka användandet av prospektivt minne efter psykologisk behandling samt att utveckla ett formulär som mäter behandlingsrelaterat prospektivt minne. Vi använde en mixad metod-design, med en kvantitativ delstudie samt en kvalitativ delstudie. Vi fann ett negativt samband mellan skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne och BDI-II (r=-.29; p=.016). Vi fann även en positiv korrelation mellan förändring av skattning på BDI-II över tid och skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne (r=.29; p=.013). Formuläret som togs fram i denna studie består av femton item. I den kvalitativa delstudien genomfördes en tematisk analys som resulterade i fyra teman: Påfrestningar påminner, Lättare när man mår bra, Automatiserad användning samt Tillbakablickande. Resultaten i denna studie påvisar en koppling mellan mående och användandet av prospektivt minne för behandlingsinnehåll samt att det finns en stor variation i hur olika personer använder prospektivt minne för behandlingsinnehåll. Studien har bidragit med en inledande förståelse för behandlingsrelaterat prospektivt minne samt implikationer för framtida forskning.

Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är en typ av blodcancer som debuterar snabbt och ofta med vaga symtom vilket gör att diagnosen ofta kommer som en överraskning. Behandlingen är intensiv, tidskrävande och har biverkningar som får en betydande påverkan på vardagen. Att behandlingen påbörjas tätt inpå diagnos gör att patienterna rycks ur sin vardag. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av behandlingen mot akut myeloisk leukemi. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats gjordes där fem bloggar som skildrar att behandlas mot AML granskades. Granskningen skedde genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Informanterna hade under perioden på sjukhuset en hemlängtan. Under behandlingen uppkom negativa känslor som handlade om att befinna sig på sjukhus, bristande information samt att informanterna upplevde ovisshet och oro kring behandlingen. Positiva och stärkande upplevelser vid behandlingen gjorde att informanterna orkade fortsätta. Det som upplevdes som stärkande var närstående samt goda nyheter. Vårdpersonalen upplevdes som en trygghet genom behandlingen. Slutsats: Behandlingen påverkar patienterna på många olika sätt. Vårdpersonalen har en stor inverkan på patienten och behandlingen. Informationen som ges bör vara tillgänglig på olika sätt och bör anpassas efter patienten.

Introduktion: Forskning tyder på att nyanställda inom vården många gånger inte är adekvat förberedda inför sin mångfacetterade och ansvarsfulla roll. Många nyanställda har uppvisat god sakkunskap men trots detta upplevt en stor stress vid transitionen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanställda fysioterapeuter som gått på Umeå Universitet upplever transitionen från student till legitimerad utövare. Metod: En anpassad form av grounded theory användes som kvalitativ forskningsansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda fysioterapeuter examinerade vid Umeå Universitet. Insamlad data analyserades genom konstant jämförande och delades in i koder, underkategorier, kategorier och en sammanfattande huvudkategori. Resultat: Dataanalysen resulterade i nio underkategorier och tre kategorier. De tre kategorierna var Arbetsplatsens omhändertagande fundamentalt, Förutsättningar för optimalt lärande – värdefull förberedelse och Medvetenhet och acceptans för svårpåverkade omständigheter. Dessa handlade om betydelsefulla faktorer innan, under och efter transitionen där lärares roll, socialt stöd, organisation och tillgång till tid visade sig vara av värde. De handlade också om en medvetenhet för yrkets bredd, det ständiga utvecklandet av kompetens, det egna ansvaret och oförutsedda händelser. En sammanfattande huvudkategori kunde avläsas - Transition från student till kollega – en process med möjligheter och hinder. Konklusion: Transitionen från student till legitimerad utövare innebär för många en stor utmaning. Både underlättande och försvårande omständigheter på utbildningen och arbetsplatsen har påvisats, däribland lärares roll, socialt stöd, organisation och tid. Det finns förbättringspotential hos både universitet och arbetsplatser för att underlätta övergången för nyanställda. Förslag på förbättringar som lyfts fram i denna studie är för arbetsplatser att erbjuda den nyanställda introduktion och mentorskap samt ställa rimliga krav. Minska stress under utbildningen genom att fördela tiden i vissa kurser på ett bättre sätt.