Bakgrund: Under 2018 avled 92 185 personer i Sverige av dessa var 462 stycken barn under 18 år.  Ungefär hälften av dessa 462 barn dog under sitt första levnadsår. Bland det värsta som kan hända en familj är att förlora ett barn. Att förlora ett barn är en påfrestande situation ur både familjens och vårdpersonalen perspektiv. Vårdpersonalen behöver vid palliativ vård hantera uppgifter som kräver stor förståelse, empati och kunskap. Detta gäller särskilt när ett barn som inte går att bota vårdas. Syfte: Syftet var att beskriva läkares och sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocessen inför och under palliativ vård av barn från nyfödd upp till 18 år. Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med sex läkare och sjuksköterskor verksamma på två sjukhus i Sverige. Intervjuerna genomfördes på allmänpediatrisk barnavdelning samt en neonatalavdelning. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att palliativ beslutsprocess inom barnsjukvården är väldigt komplex. Processen kan i vissa fall vara väldigt kort men i andra är den flera år lång. Det viktigaste är barnet och sedan familjen som en helhet. Både läkare och sjuksköterskor strävar efter tydlighet och att se till barnets och familjens bästa. Slutsats: Palliativ vård av barn är en komplex situation som ställer stora krav på de anställda. Att barn dör är inget vi kan förhindra men att processen kring besluten som tas fungerar så bra som möjligt kan vi påverka. Teamarbete, kommunikation, tydliga riktlinjer samt att se barnets behov är viktigt att eftersträva i arbetet runt ett barn som vårdas palliativt. / Background: According to Statistics Sweden (2019), 92 185 persons died in Sweden in 2018, 462 were children bellow the age of 18. Of these 462 children roughly half died during their first year of life. Amongst the worst thing that can happen to a family is losing a child. Losing a child is stressful and trying experience both from the family's perspective and the care staff's. Health care professionals need to handle tasks that require a great deal of understanding, empathy and knowledge. This is especially true when a child who can no longer be cured is cared for. Objective: The aim of the study is to describe the experiences of doctors and nurses in the decision-making process for palliative care of children from new-borns up to 18 years. Method: Qualitative Study. The study was conducted with a qualitative study design with the intention of obtaining experiences of the healthcare staff in decision making in palliative care of children. Six semi structured interviews were conducted with a interview guide as guidance. The doctors and nurses worked at two different hospitals in Sweden. The interviews were conducted in a general paediatric ward and a neonatal ward. The results where later analysed with a qualitative content analysis. Results: The result showed that palliative decision-making regarding children is an extraordinary complex issue. The process can be very quick but also take several years. The most important thing is the child and then the family as a whole. Both doctors and nurses strive for clarity and to care in accordance to the best interests of the child and family. Conclusion: Children’s palliative care is a complex issue that demands a lot from healthcare professionals.  That children will die is nothing we can change but we can improve the process surrounding the decision making around palliative care. Teamwork, communication and clear guidelines as well as taking good care of the children´s needs are important parts in children´s palliative care.

Studien syftar till att undersöka förskollärarnas pedagogiska ledarskap, samt få en djupare kunskap kring val av strategier och förhållningssätt beträffande förskollärarnas ledarskap i fasta lärandesituationer. Syftet är enligt oss intressant på så sett att det bidrar med en fördjupad bild av olika ledarskapsstrategier, likväl redovisas olika val och förhållningssätt gentemot dessa, som vi många gånger tidigare reflekterat över i förskolans verksamhet. Studien har utgått från kvalitativa intervjuer som metod för att samla in material till analysen, som behandlades utifrån en tematisk analys. Slutligen behandlades och gjordes analysen via ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att det läroplansteoretiska perspektivet har haft en stor påverkan på informanternas ledarskapsval kring de studerade lärarsituationerna, måltid och samling. Ett demokratiskt ledarskap framkommer som det vanligaste förhållningssättet under både måltids- och samlingssituationer. Här kunde också ett låt-gå ledarskap tydas. Det auktoritära förhållningssättet framkommer i förskollärarnas ledarskap, dock endast rörande samlingssituationerna. Samlingen ses därför inneha en aningen striktare ledarstil vid vissa tillfällen.

Multiresistenta bakterier är bakterier som utvecklat motståndsmekanismer mot läkemedel. Risken för att koloniseras av dessa bakterier är ett problem som ökar globalt, följaktligen växer antalet patienter som vårdas isolerade. Isoleringsvård innebär att patienten har ett eget rum och egen toalett att förhålla sig till, samt att vårdpersonal ska tillämpa specifika rutiner och åtgärder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av isolering hos patienter koloniserade med multiresistenta bakterier (MRB) inom slutenvården. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrån perspektiv tillämpades för att besvara studiens syfte. I analysen ingick nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Isoleringen påverkade patienternas upplevelser utifrån flera aspekter som resulterade i kategorierna: ’Att vara ensam och känna ett känslomässigt lidande’, ’Att känna begränsningar i relationer och vara orolig för smittspridning’, ’Att känna sig stigmatiserad och få låg självkänsla i brist på egen kunskap’, ’Att tveka över sjukvårdspersonalens kunskap och åtgärdernas betydelse’ och ’Att vara instängd i ett rum där miljön har stor betydelse’. Slutsats och kliniska implikationer: I litteraturstudien identifierades patienternas bristande kunskap om isoleringen och varför vissa åtgärder ägde rum. Det behövs ytterligare forskning på vilket sätt patienter erhåller ökad kunskap i kombination med isoleringsvård. På så sätt kan patienternas förståelse i situationen öka deras känsla av sammanhang. Genom utvidgning av sjukvårdspersonalens kunskap om patienters personliga upplevelser av att befinna sig inom isoleringsvård kan ett personcentrerat förhållningssätt främjas. Troligtvis förbättrar det även bemötande av patienternas redan identifierade behov.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Författaren till essän Clara Diesen arbetar i två olika discipliner och under programmet Svarta speglar får hon tillfälle att skärskåda sin konstnärliga praktik, då det interdisciplinära programmet Svarta speglar arbetar med konstnärliga processer med fokus på den egna praktiken. Genom olika metoder har den kreativa processen rannsakats och uppdaterats. Denna essä tar upp några aspekter av vad som kommit fram under utbildningen och på vilket sätt. Sända och ta emot i titeln syftar på en bild för kommunikation i form av avsändare (av konst) och mottagare av densamma.

En placering i ett familjehem kan bli aktuellt för Kriminalvårdens klienter antingen vid utslussning från ett fängelsestraff eller som påföljd vid domen skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Vid placering i ett familjehem bor klienterna hos en privat familj, där tanken är att den sociala gemenskapen i familjen ska ge möjlighet till en positiv förändring i deras liv. Kunskapsläget kring familjehemsvård för vuxna gärningspersoner är mycket begränsat då inga tidigare studier genomförts. Det är därför av stor vikt att genomföra studier kring ämnet. Denna studie bidrar till att bredda kunskapsläget genom att via semistrukturerade intervjuer undersöka vilka utmaningar familjehemmen upplever med placeringen samt vilken möjlighet de upplever sig ha att hjälpa klienterna till att förändra sitt antisociala beteende. Resultatet visar att familjehemmen upplever utmaningar för såväl sig själva som för klienterna med placeringen. Vidare uppgav familjehemmen att de känner sig ha möjlighet till att hjälpa klienterna förändra deras antisociala beteende förutsatt att klienterna själva är motiverade till en förändring. Faktorer så som klienternas kön, ålder, psykiska sjukdomar, boendetid i familjehemmen, viljan att samarbeta med familjehemmen och tid spenderad ihop med familjerna avgör också vilken möjlighet till påverkan familjehemmen har. Resultatet i denna studie skulle kunna användas för vidare forskning samt utveckling av familjehemsvården för vuxna gärningspersoner. / A placement in a family home can be possible for the clients of the Swedish correctional services either as reintegration arrangement from a prison sentence or as sanction when sentenced to probation with a special treatment plan. When placed in a family home, the clients live with a private family where the thought is that the social belonging in the family will give the clients possibilities for a positive change in life. The levels of knowledge about family homecare for adult offender are very limited since no previous studies have been made. It’s therefore of great importance to carry out studies on the subject. This study helps broadening the levels of knowledge by examining through semi-structured interviews what challenges the family homes experiences with the placement, and also which possibilities they perceive having to help clients change their anti-social behaviour. The result shows that the family homes experience challenges for both themselves and the clients during the placement. The family homes also stated that they are able to help the clients change their anti-social behaviour if the clients themselves are motivated to this change. Factors such as the clients gender, age, mental illness, time living with the family, the will to collaborate with the family home and time spent together with the family also determines which possibilities the family homes has to affect the client. The result of this study could be used for further research and development of family homes for adult offenders.

Syftet med studien har varit att undersöka högstadieelevers syn på bildämnet, jämföra resultatet med tidigare rapporter och ta reda på hur elevernas uppfattning om bildämnet och andra faktorer påverkar deras motivation. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning till elever i årskurs 9 på en skola utanför Stockholm. Resultatet visar att eleverna i större utsträckning än i tidigare undersökningar uppfattar bildämnet utifrån en kommunikativ ämneskonception och ser möjligheter att utveckla sin kreativitet, men att uppfattningarna skiljer sig markant åt mellan flickor och pojkar. Eleverna motiveras av att ha en bra lärare, möjlighet att lyckas i ämnet, få återkoppling och kunna förbättra sin uppgift och att kunna välja uppgift och uppgiftslösning. Eleverna önskar större frihet och valfrihet, motiveras av att få teckna och måla och av upplevd nytta av bildämnet på fritiden och i framtida studier. Eleverna i undersökningen drivs främst av en prestationsinriktad målorientering där höga betyg är viktiga och misslyckanden ett hinder.

Bakgrund: Bristen på organ leder till att personer i behov av organ hamnar i en väntelista. Väntetiden kan variera mellan veckor, månader eller år. Att vänta på ett okänt datum kan väcka många tankar och känslor hos personen som väntar. Allmänsjuksköterskan kan komma i kontakt med personer i väntan på organ, därmed är det viktigt att synliggöra dessa personers upplevelser för att kunna ge god vård. Fokuset ligger på njurtransplantation respektive hjärttransplantation.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vänta på organ.Metod: En litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har granskats utifrån en granskningsmall för att säkerställa god kvalitét. Resultatet har analyserats via en manifest innehållsanalys.  Resultat: Personers upplevelser i väntan på organ sammanställdes i fyra huvudkategorier: Känslor som väcktes under väntan, Styrd av att vänta, Att hantera väntan och Behov som uppstod under väntan. Till varje kategori kopplades underkategorier, sammanlagt blev det tio underkategorier.  Slutsats: Det behövs en bättre relation under väntetiden mellan vården och personer i behov av organ. Genom kontinuerlig kontakt kan negativa upplevelser undvikas.

Bakgrund: Vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Kvinnor i högre ålder drabbas oftare men forskning visar att yngre kvinnor under 50 år också drabbas och med en sämre prognos. När en kvinna drabbas av bröstcancer kan en påverkan ske både psykiskt och fysiskt. Vanligaste behandlingarna är operation, cytostatika och strålbehandling. Det är en stor känslomässig process att genomgå någon av dessa behandlingar. Varje kvinnas cancer är individuell, deras upplevelser av bröstcancer och vården är även den individuell. Det är då viktigt att sjuksköterskan och all annan vårdpersonal arbetar personcentrerat för att kunna bygga upp vården utefter hur patienten vill ha det. Samt att vårdpersonalen vågar fråga och se varje person som en unik individ.   Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser under sin bröstcancerbehandling. Metod: Studien baserades på fyra patografier där en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Lundman och Graneheims metodik har använts.  Resultat: Resultatet baserades på tre huvudkategorier: Förändrad självbild, Känslokarusell och Att möta en ung kvinna med bröstcancer. Under sin bröstcancerbehandling påverkades kvinnorna både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna påverkades med en förändrad självbild eftersom kroppen förändrades under en bröstcancerbehandling. Kvinnorna upplevde känslor som rädsla, oro samt ångest under sin bröstcancerbehandling och de kände sig även ensamma i att vara sjuka. Resultatet visar att kvinnorna var i behov av ett gott bemötande och goda relationer från både vården, familj och vänner.   Slutsats: Tiden under bröstcancerbehandlingen upplevdes som påfrestande och påverkade kvinnornas liv både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar viktiga faktorer som vårdpersonal kan använda för att kunna ge en så individanpassad och personcentrerad vård som möjligt.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra till ökad kunskap om vad som gör musikundervisningen mer motiverande för elever på högstadiet. Trots att elever ofta lyssnar på musik och umgås kring musikaliska aktiviteter, som att dansa eller sjunga ihop, saknas motivation till att lära sig mer om musikämnet. 24 elever har i denna studie, genom fokusgruppssamtal, uttryckt sin uppfattning gällande motivation för musikämnet och vilka faktorer som påverkar den. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att lära av varandra, samt att undervisa inom den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visar att elevers motivation påverkas av en rad olika faktorer, somliga mer viktiga än andra för de som deltagit i studien. Majoriteten elever lyssnar ofta på musik och har en tydlig bild av vad de önskar lyssna på. De har olika låtar och spellistor för olika sinnesstämningar och tillfällen. Eleverna lyssnar både när de är ensamma och tillsammans med andra som ett sätt att umgås. Musiklyssningen tycks förena eleverna, där alla har något att bidra med och tycka till om. En faktor som nämns som avgörande för motivationen i flera grupper är vikten av hur läraren är. Eleverna vill ha en lärare som är rättvis och konsekvent med disciplin, någon som tillrättavisar klassen om arbetsro saknas. De vill samtidigt, vilket de understryker, ha en lärare som är “lite som en vän”. En lärare ska enligt dem förklara bra, vara engagerad och stöttande. Eleverna vill bli sedda och känna att läraren bryr sig om dem och deras utbildning. Samtliga grupper uttrycker att långa genomgångar, där läraren under lång stund pratar utan avbrott av annat, sänker motivationen. De vill då antingen bli involverade i genomgången alternativt få börja arbeta med en uppgift. Flera av eleverna nämner att de gärna vill att läraren visar hur de ska göra och inte enbart berättar vid tavlan. Samtliga elever talar utifrån en uppfattning om att musikämnet ska vara roligt och nämner instrumentspel som det som motiverar dem mest. Vid instrumentspel önskar fler att få vara med och påverka vad som ska spelas. Att spela en låt som de känner igen sedan tidigare, gärna något nutida, är det flera som tror ökar deras motivation. I samtliga grupper diskuteras betyg och/eller kommande gymnasieval. Om motivationen tryter är det flera av eleverna som tar hjälp av tanken att de vill kunna söka in på sitt förstahandsval till gymnasiet. För några ligger tankar om betyg och meritvärde främst, medan det för vissa är sista utvägen när inget annat motiverar. Något som slutligen visat sig ha betydelse för motivationen i vissa fall är vem eleverna arbetar med i klassrummet. Resultaten är utifrån elevers uppfattning och studien redovisar inte i vilken grad dessa faktorer påverkar.