The aim of this quantitative study was to examine if there is a correlation between morphological knowledge and decoding and between morphological knowledge and word knowledge among high school students. In order to examine the correlation between these variables, we recruited participants from two high schools in two parts of Sweden. 38 students completed and did all nine tests (two decoding, one word knowledge and six morphological knowledge). The result of our study showed, for this group, that there is a correlation between morphological knowledge and decoding and between morphological knowledge and word knowledge. The strongest correlation showed to be between morphological knowledge and word knowledge.

No description available.

Bakgrund: Att drabbas av en förlossningsskada och efterföljande komplikationer är ett trauma som drabbar cirka 85% av kvinnor som genomgår en vaginalförlossning, framförallt förstföderskor. Bristningar i underlivet är vanligt förekommande men kan ta lång tid innan diagnos ställs. Smärta och fysiska och psykiska begränsningar är vanliga komplikationer som påverkar kvinnans livskvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av en förlossningsskada. Metod: Litteraturstudien genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och Cinhal. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att kvinnor med förlossningsskada upplevde att hela livet påverkades av skadan. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av hälso- och sjukvården, många besvärliga kroppsliga och psykologiska symtom, problem med relationen till partner samt svårigheter i det dagliga livet. Slutsats: Att kvinnohälsa är ett viktigt område inom vården som innehåller kunskapsluckor. Mer kunskap krävs både av och för vårdpersonalen om förlossningsskador för att förbättra möjligheten för kvinnor att få rätt vård och stöd i sin väg mot återhämtning. Kvinnor med förlossningsskada ska inte behöva lida av svåra symtom på grund av okunskap från hälso- och sjukvården.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skollagens bestämmelser om vetenskaplig grund upplevs och hanteras av fritidslärare i verksamheten. Vår insamlade empiri består av semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från fyra olika skolor. Det teoretiska ramverk vi använt för att analysera och diskutera vår empiri är implementeringsteori och handlingsteori, vars perspektiv har hjälpt oss komma fram till ett resultat som indikerar på en positiv inställning hos fritidslärare kring arbetet med vetenskaplig grund. Majoriteten av informanterna förstod vetenskaplig grund som en viktig utgångspunkt de kan luta sig mot för att säkerställa att fritidslärare utgår från forskning och inte enbart sina egna åsikter i verksamheten. Denna förståelse kopplar vi även till fritidslärares vilja att arbeta med vetenskaplig grund, något som studien kommit fram till att fritidslärare har en positiv inställning till. För att fritidslärare ska kunna arbeta utifrån vetenskaplig grund har studien avslutningsvis kommit fram till att det kollegiala samarbetet och arbetsgivarvillkor är viktiga förutsättningar för att få tid och tillgång till forskning. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning genom att vi har utfört semistrukturerade intervjuer samt fördjupad oss specifikt i fritidslärares verksamhet.

Bakgrund Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som är mer eller mindre kronisk. Sjukdomen kan medföra hörselhallucinationer, vanföreställningar, samt en ändrad verklighetsuppfattning. Ungefär 24 miljoner människor lever med schizofreni. Stigmatiseringen bland sjukvårdspersonal och samhället ger dessa individer svårigheter att leva ett liv med goda levnadsvanor. Sjukdomen behandlas med antipsykotiska läkemedel i kombination med andra insatser som träning av kognitiv funktion och psykologisk behandling genom kognitiv beteendeterapi. Syfte Var att undersöka hur individer diagnostiserade med schizofreni upplever mening i vardagen. Metod Detta är en kvalitativ litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har granskats och använts som resultatunderlag. Studien har ett induktivt förhållningssätt där det utgår ifrån individens erfarenheter Resultat Resultatet presenteras i två kategorier och fyra subkategorier. De två huvudkategorierna är Daglig aktivitet ger mening och Samhörighet ger mening.  Slutsats Olika studier lyfter fram vikten av att känna gemenskap och ha ett socialt umgänge för att skapa en meningsfylld vardag. Det var även viktigt att ha ett aktivt liv med vardagliga sysslor så som träna, gå på promenad men även att ha struktur i vardagen. Ha tro på något större än oss kan ge hopp om en god framtid samt finna något meningsfyllt i livet.

Police officers with patrolling duties are exposed to physically demanding situations on a regular basis, which puts a high demand on their physical abilities and condition. Police officers are regularly forced to make quick decisions in complex tactical situations which in some cases mean physical confrontation. Throughout the procedure to become a Swedish Police Officer, there are tests that measure the physical condition of future police officers from the day they are recruited, until they leave the school. Then, however, the testing stops. Therefore, the majority of the physical training throughout the career of a police officer is carried out on their own initiative, and in their spare time. But what do the individual officers think about their physical condition and resilience in relation to everyday work? Studies have shown that police officers who often think about the risk of being injured during interventions, or the dangers associated with their work, experience more stress than other police officers. The knowledge on how to increase the safety and security for police officers in situations where violence may occur, which should contribute to greater room for action in situations is scarce. The aim of the present investigation is to increase our understanding and fill a knowledge gap for the police officers resilience in with regards to physical confrontation on duty within the Swedish Police conflict management training program (POLKON). The studie is based on a qualitative method using semi-structured interviews among Swedish police officers. The respondents have answered questions regarding their view on physical sustainability in relation to their work. Thematic analysis has been conducted and a number of themes have been generated which will be presented.

Bakgrund: En vanlig anledning till hjärtstopp under pågående operation är svårigheter att hålla fri luftväg. På operation är hjärtstopp i de flesta fall bevittnade och överlevnaden är högre än om det sker på en vårdavdelning eller utanför sjukhuset men det är samtidigt en av de mest intensiva och stressande situationer som kan inträffa under anestesin. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av hjärtstopp hos en patient under pågående operation. Metod: För genomförandet av studien användes kvalitativ metod med induktiv manifest ansats. För att samla data genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Utifrån dessa identifierades fyra huvudkategorier, Att vara förberedd och tränad, Att känna sig stressad, men även lugn, Att ha god kommunikation och samarbete med teamet och Att ha ett tydligt ledarskap och tydliga roller. Resultatet visade att anestesisjuksköterskor upplevde att de var förberedda och ofta kunde förebygga ett hjärtstopp trots att de upplevde det som en ovanlig händelse. De upplevde att HLR-träning dämpar stressen som kan komma under ett hjärtstopp och att det var viktigt att ha verklighetstrogna scenarioträningar. Anestesisjuksköterskorna beskrev att stressen som kom ofta ledde till större fokus på patienten. Kommunikation och ledarskap var två viktiga pelare i arbetet kring ett hjärtstopp under pågående operation. Slutsats: Tydligt ledarskap, tydliga roller, god kommunikation samt grundläggande kontinuerlig HLR-träning var av stor vikt för upplevelsen av ett hjärtstopp under pågående operation.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder, vilket gör sjukdomen till en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar kvinnor världen över. Trots detta är forskningen kring sjukdomen bristfällig och begränsad, vilket föranleder fördröjd diagnostisering och bristande behandlingsmetoder. Detta utgör ett problem då endometrios är en sjukdom som i de flesta fall föranleder svåra symtom samt följdproblem som infertilitet och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen endometrios. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat mynnade ut i tre huvudteman; Livet i smärtans skugga, Striden för erkännande och gehör samt Min kvinnliga identitet är försvagad och åtta subteman; Smärtans fysiska avtryck, Smärtans psykiska avtryck, Smärtan styr kalendern, Kamp mellan smärta och plikt, Kamp för rätt diagnos, Kamp för förståelse från omgivningen, Hinder för reproduktiv hälsa och slutligen Förändrad självbild - att tappa sig själv. Alla dessa framkom efter en sammanställning av kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Slutsats: Hela kvinnornas liv påverkades negativt till följd av sjukdomen och dess följdproblem. För att detta ska kunna förändras krävs det utökad kunskap inom såväl hälso- och sjukvården som i samhället som ytterligare forskning.

Denna studie analyserar vilka könsnormer som figurerar och vilka psykologiska mönster som blir tydliga i Colleen Hoovers verk Förbannade kärlek. I syfte att göra det har en kvalitativ analysmetod använts, mer precist en hermeneutisk texttolkning. Det teoretiska ramverket utgörs av feministisk litteraturteori. Resultatet av analysen visar att det figurerar könsnormer i romanen där mannen används som vägledning för kvinnan i många sammanhang. Mannen har därför rollen som överordnad kvinnan. Det psykologiska mönstret som blir tydligt i romanen grundar sig i karaktären Miles mörka förflutna, vilket används som ett motiv genom berättelsen och som fungerar som en drivkraft för både karaktären Tate och läsaren. Det mörka förflutna speglar i sin tur Miles handlingssätt gentemot Tate. Detta mynnar ut i konsekvenser hos Tate där även hon blir psykiskt negativt påverkad. Det psykologiska mönstret genom berättelsen kan beskrivas som en dominoeffekt där det ena tragiska leder till det andra.

Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka metoder och strategier förskollärare använder sig av i sitt arbete för att ge barn möjligheter att utveckla flerspråkighet i förskolan. Data har samlats ingenom åtta intervjuer med verksamma förskollärare samt en enkät som komplement. Där resultatet visar att även om förskollärarna upplever vissa hinder i arbetet med flerspråkighet så finns det flera möjligheter som de är eniga om i arbetet. Utifrån resultatet kan man se att förskollärare använder ett antal metoder och strategier för att stötta barns flerspråkiga utveckling,samt att förskollärarna använder sig av liknande metoder och strategier, som AKK, digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare. Förskollärarens inställning mot flerspråkighet kan ha en påverkan på bemötandet av eventuella hinder. När förskollärare har en positiv inställning till flerspråkighet kan det bidra till att de ser fler möjligheter till arbetet samt lösningar på hur de ska hantera eventuella hinder som språkbarriär och tidsbrist. För att underlätta arbetet med barns flerspråkiga utveckling bör arbetslaget skapa sig ett gemensamt synsätt, för att kunna utsätta tid och skapa sig ett gemensamt förhållningssätt. Däremot visar det tydligt att förskollärarna ser fler möjligheter än hinder i arbetet med flerspråkighet, då arbetet kan bidra till att lyfta olika språk och kulturer, samt bidra till ett ökat intresse för språk hos barn och pedagoger.