Digital activism is an increasingly popular field in academia. However, scarce attention has been paid to the process of cultural and political mediation that have shaped different examples of the contents of digital activism as well as the character of actors who collectively utilize this instrument and also personally respond to the specific context in which digital activism emerges and evolves. This study investigates the #MeToo movement in the context of China as a concrete example of digital activism in a manner that ascribes attention to both digital technologies and activist practices. With regard to the practices of social movement, this study aims to capture the discursive processes that enable different actors to be recognized and make sense of themselves in public in the #MeToo movement in China. From the digital perspective, this study attempts to identify the characteristics of activists who participated in China's #MeToo movement. This study combined content analysis and discourse analysis with social network analysis to analyze the process and discourses on the #Metoo movement in China and examined the characteristics of actors who contributed to the promotion of the #MeToo movement on a networked public space. Following the three-stage model of social drama, five themes were identified in the narrative form of China's version of the #MeToo movement. This study also found that advocates and opponents of the #MeToo movement achieved their narrative agencies through the intersection of gender, sexuality, class, and culture in the Chinese sociocultural context. Finally, this study revealed that the expressive repertoires manifested in the reposting network of China's #MeToo and testified that homophily could exist between pairs of Weibo users along with similar attributes including gender, location, and engagement

I den här studien analyseras företaget Gillettes visualisering av maskuliniteter i deras reklamfilm We Believe: The best men can be. Undersökningen utgår från hur företaget förhåller sig till genus efter rörelsen #metoo som slog igenom 2017. Genom en kvalitativ semiotisk analys, studeras utvalda klipp från reklamfilmen för att få en förståelse över symboler i reklamfilmen. De har sedan analyserats med hjälp av storytelling, representations teori och teoretiska begrepp, såsom maskulinitet, toxisk maskulinitet och woke-washing. Utifrån undersökningen ska en förståelse nås om Gillette som globalt företag har förändrat sin visuella kommunikation efter #metoo. Resultatet av studien är att Gillette inte skapar någon normbrytande gestaltning av maskulinitet. Istället visualiseras två olika former av maskuliniteter i reklamfilmen We Believe: The best men can be. Den första är en toxisk maskulinitet som Gillette tar avstånd från. Den andra är en traditionell hegemonisk maskulinitet, som bygger mycket på att en man ska beskydda och vara en förebild.

I denna studie undersöks det hur den svenska mediebranschens arbetsmiljö har påverkats avmetoo-rörelsen hittills. För att ta reda på detta analyseras även kopplingen mellan hashtags och metoo för att förstå vilket inflytande själva hashtagen har haft för rörelsen och dess spridning. Studiens syfte är därför att undersöka hur den svenska mediebranschens arbetsmiljö har påverkats av metoo samt att ta reda på hur hashtags fungerar för att förstå vilken innebörd den haft för metoo. För att besvara studiens frågeställning har ett flertal kvalitativa intervjuer med flera väsentliga personer utifrån frågeställningen utförts. Majoriteten av informanterna arbetar inom mediebranschen och har därför både insikt och egna uppfattningar gällande vilken påverkan metoo haft på deras arbetsplats hittills. För att samla ytterligare relevant information har en expert på metoo intervjuats, samt en digital expert för att undersöka kopplingen mellan hashtagen och metoo. Både teorin och den insamlade datan från informanterna indikerar att metoo påverkat den svenska mediebranschen arbetsmiljön. Det går också att se att själva hashtagen har varit betydande för metoo:s spridning. Jämställdhet och sexuella trakasserier på arbetsplatsen har börjat diskuteras mer öppet vilket bland annat lett till att många företag har börjat arbeta mer aktivt med att få bort sexuella trakasserier och dylikt på arbetsplatsen efter att metoo slog igenom. / This study will examine how the Swedish media industry’s work environment has beeninfluenced by the metoo movement so far. To figure this out the connection between hashtagsand metoo will be analyzed to understand which influence the hashtag itself has had on themovement and its spread. The study’s aim is therefore to examine how the influence Swedishmedia industry’s work enviroment has been influenced by metoo so far, and to examine how ahashtag functions to understand the meaning it has had for the metoo-movement. To answer the study’s research question, several qualitative interviews with several important persons based on the research question has been made. The majority of the informants are working in the media industry and they therefore have insight and their own perspectives regarding how metoo has affected their workplace so far. To gain more relevant information, a metoo-expert has been interviewed, and to examine the connection between the hashtag and metoo a digital expert has been interviewed as well. Both theory and the collected data from the informants indicates that metoo has affected the Swedish media industry’s work environment. It is also possible to see that the hashtag itself has been important for metoo’s spread. The question about equality and sexual harassment has begun to be discussed more openly, which among other things has led to the fact that many companies have begun to work more actively to remove sexual harassment and similar at their workplaces after metoo broke through.

Syftet med den här studien är att analysera artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet som rör våld mot kvinnor. Mer specifikt att titta på om rapporteringen och gestaltningen har förändrats över tid, före och efter metoo. Samt om vi kan hitta några skillnader eller likheter mellan tidningarna och dess nyhetsartiklar och opinionsartiklar. Undersökningen består av en kvantitativ innehållsanalys där ett slumpmässigt urval av artiklar från tidsperioderna 2015 och 2020/2021 har gjorts.   Studien prövas mot tidigare forskning om mediernas rapportering om våld mot kvinnor. De teoretiska ramverk som har använts är dagordningsteorin, gestaltningsteori och teorin om det ideala offret. Resultatet visar att metoo har haft en måttlig påverkan på rapporteringen av våld mot kvinnor. Antalet artiklar som skrivs har ökat efter metoo men själva innehållet är relativt lika som före metoo. Resultatet visar dock att större skillnader finns mellan tidningarna och hur de väljer att rapportera om fenomenet våld mot kvinnor.

No description available.

No description available.

The news media plays an important role in communication. The function of the media in a free society is to inform the public, be a watchdog of government, provide a voice for the voiceless, and help determine which issues should be discussed in the community. The power of the mass media to guide the social agenda and influence the public's perception of what issues are important has been questioned in the digital age. This study examines traditional agenda-setting in the digital era to understand how the theory functions in a computer mediated society. The #MeToo movement acts as a case study for this research. This investigation uses a trend analysis to evaluate whether the public agenda on sexual harassment and #MeToo was set by mass media or social media. This research compares the coverage of sexual harassment and #MeToo in professional online news sites in the U.S. with tweets using the key words and hashtag on Twitter in the United States for ten weeks in 2017. Relying on the agenda-setting theory as a framework, this study clarifies the relationship of mass media and social media in driving public opinion. The findings of this work reveal how the expansion and influence of social media has changed the dynamic of mass communication. Despite those changes, the mass media still plays a prevailing role in setting the public agenda--even in a digital environment. The findings conclude that the mass media set the agenda on the subject of sexual harassment, and social media amplified that agenda. These findings demonstrate the strong role that mass media continues to have in setting the news agenda in conjunction with social media, and consequently, on civic opinion and awareness.

Susan Friedman's recent theory of planetary modernisms, from her book Planetary Modernisms: Provocations on Modernity Across Time, holds that modernism as a distinguishable period, and modernity, as the characteristics of said period, can take place at any point in time and in any place that is experiencing rupture and upheaval. Planetary modernisms studies de-colonizes and de-centralizes traditional modernism and opens it up to logical and important new horizons. It encompasses not only literary output, but all forms of cultural production, including theatre and film. I use this theory to identify and compare two unique moments of modernism which until now have been neglected by modernism studies. Friedman suggests that the side-by-side comparison or "collage" of two disparate instances of modernism throughout history elucidates each respective moment and creates additional meaning.I examine on one hand the "gold digger" showgirl musical film subgenre of the early 1930s, a product of the intense social upheaval of the Great Depression, in which aspiring actresses desperate for jobs are forced to come to illicit agreements with the rich male producers of the shows. I juxtapose this with the #MeToo movement of the 2010s, wherein women speak out en masse against men who have exploited their influence over them to sexually harass them. Both center around women uniting in physical and/or online spaces to work against the abuse committed against them within the entertainment industry. In each case, men have wealth and power on one hand, while on the other hand women in need of jobs have little or no power. This power imbalance creates an environment in which predatory sexual behavior thrives. Furthermore, both time periods, past and present, are marked by rapid social and economic change, which serves both to exacerbate these power imbalances as well as accelerate the need for women to defend themselves despite possible retribution. The pressures of each period vary as do the potential outlets for women to voice their concerns and seek relief. I highlight the effects of women's solidarity in resistance to harassment and abuse and note how far society has yet to go when women today pushing for fairness and change continue to face intense opposition which at times belittles, disregards, and fights back against them.

This essay aims to examine how the #metoo-­‐movement is described in ten selected debate articles in the Swedish media written between October 17th and December 27th  in 2017 using a critical discourse analysis. The purpose of the essay is to look at how the debate articles articulates that women choose to break the silence of sexual harassments and abuse through the #metoo-­‐movement, and to what extent the debate reflect and challenges the current social practice in relation to gender. The critical discourse analysis aims to clarify the participation of the text in maintaining society’s current social practice, because the discourse both reproduces and changes knowledge, power relations and identities. The current social practice is explained in this essay based on gender theory. The result showed that the debate articles overall reflects the prevailing social practice and the gender hierarchy by in the text questioning women's stories and blaming her for being responsible for the sexual harassments in the #metoo-­‐movement. The results also show that there is a linguistic discourse that, to a certain extent, challenges the prevailing power structures in the society. This discourse appears in several articles that describe the movement positively and see its potential to contribute to change. Furthermore, this essay reflects over the #metoo-­‐movement in relation to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) which leads to the conclusion that the movement points to the need for more actions from the Swedish government to enable Sweden to fulfill its commitments to the convention.

Denna uppsats analyserar mediers rapportering om sexuella trakasserier i Sverige fem år innan och fem år efter metoo rörelsens genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av tjugofem artiklar från två morgontidningar och två kvällstidningar mellan 2012 och 2022 och genom en intervjustudie med åtta journalister visar vår studie vilka skillnader och förändringar som skett. Tidningarna i studien är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den kvalitativa innehållsanalysen ger insikter om rapporteringens utveckling och om artiklar om sexuella trakasserier innehåll. De intervjuade journalisterna får frågor utformade efter den kvantitativa innehållsanalysen och får därefter utrymme att diskutera sina egna upplevelser och tankar om vad metoo varit med och påverkat eller förändrat.  Resultatet visar att det rapporterades mer om sexuella trakasserier under metoo i samtliga tidiningar och att det förekommer vissa skillnader i rapporteringen före och efter metoo. Det förekommer få skillnader mellan morgontidningarna och kvällstidningarna men den största skillnaden var att kvällstidningarna fortfarande skriver många artiklar om sexuella trakasserier medan morgontidningarna har en konstant nedgående kurva efter metoos genomslag.  När journalisterna intervjuas och får ta plats i studien beskrivs ett stort uppmärksammande av rörelsen och vad den varit med och påverkat. Medvetenhet och namnpublicering var något som journalisterna var mycket engagerade i. Genom att kombinera kvantitativ och kvalitativ data ger denna uppsats djupare förståelse för hur metoo-rörelsen har påverkat och format rapporteringen om sexuella trakasserier.