<p>Syftet med undersökningen var att undersöka vad pedagoger tolkade att barnen lär och utvecklar i olika leksituationer på förskolan och att se om det var någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare i deras tolkningar. Detta skulle sedan kopplas samman och sättas i relation till fyra olika teorier. Teoretikerna till dessa teorier är Piaget, Vygotskij och forskarna som utgått ifrån dessa är Knutsdotter Olofsson och Pramling Samuelsson. De metoder vi använde oss av i undersökningen var observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på barn som lekte på en förskola och det dokumenterades med hjälp av digitalkamera. Korten från observationen låg till grund för intervjuerna som genomfördes med fyra pedagoger varav två barnskötare och två förskollärare. I diskussionen har vi tolkat resultatet från observationen och intervjuerna i relation till olika teorier. Vårt resultat visade enligt pedagogernas svar att barnen utvecklar och lär många färdigheter i leken och att pedagogernas svar kan kopplas samman med de fyra olika teorierna. Det barnen lärde sig enligt pedagogerna var att bearbeta, utforska, matematik, visa hänsyn, fantasi, språk, kommunikation, rollek, samspel och turtagning. Det fanns en viss skillnad mellan barnskötarnas och förskollärarnas tolkningar men även likheter har funnits i undersökningen.</p>

Detta självständiga arbete har sin utgångspunkt i förskolans bemötande av flickor och pojkar ur ett genusperspektiv. Ändamålet med studien är att undersöka och synliggöra genusmedvetenhet i förskolepedagogers förhållningssätt. Ett grundläggande fokus i våra frågeställningar är att lyfta fram förskolepedagogers tankar och föreställningar kring normer och könsstereotyper samt hur dessa vävs in och tillämpas i deras profession. Den andra frågeställningen utgår från hur flickors och pojkars könsidentitet präglas och påverkas av könsföreställningar i förskolan utifrån förskolepedagogernas förhållningssätt.  Genom kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolepedagoger fick vi en översiktlig bild av hur detta ser i ut i olika förskolor i samma kommun. Resultatet redogör att förskolepedagogerna ser att barn är väl medvetna om genus- och könsrollerna som råder i samhället idag. Empirin visar även hur förskolepedagogerna förhåller sig till genus och hur de använder sig av sin genuskunskap i deras arbete i förskolans verksamhet. Deras genusarbete skildras i form av genusdiskussioner tillsammans med arbetslag och barn, återspeglingar om uppbyggnaden av den fysiska och sociala miljön samt reflektioner kring sig själva som påverkande faktorer i barnens livsvärld, självbild och utvecklande av könsidentiteter.

Detta är en kvalitativ undersökning som belyser förskollärares uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande av matematik i förskolans verksamhet. Målsättningen med undersökningen är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om lekens betydelse och bidragande roll för barns utveckling av matematiska kunskaper i planerade och spontana aktiviteter. De frågor som studien besvarar är: Hur beskriver förskollärare sin uppfattning om att kombinera lek och lärande av matematik? På vilka sätt upplever förskollärare att leken kan bidra till barns lärande av matematik i förskolan? Samt hur uppfattar förskollärare sin roll i detta? En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att samla in empiri till studien. Sex förskollärare på tre olika förskolor har deltagit och bidragit med sina tankar kring studiens frågor. Resultatet visar att förskollärarna ser positivt på leken och dess betydelse för barns lärande av matematik. Förskollärarna tar upp att barnen lär sig bland annat att konstruera, designa, urskilja samt färger och former. I undervisningen används flera olika verktyg som spel, skapandematerial och matematikpåsar med mera. Förskollärarna ser sin roll som betydelsefull och den största uppgiften anses vara att synliggöra och begreppsliggöra barnens matematik i leken. Förskollärarna menar att leken och lärandet är sammanlänkande och svåra att skilja. Resultatet visar även att det finns en viss tveksamhet hos förskollärarna om de fokuserar mer på lärandet än på leken och ifall de planerade aktiviteterna därmed blir för skolliknande.

Studien skrivs inom ramen för förskollärarprogrammet inom utbildningsvetenskap. Syftet med studien var att ta reda på hur barns samspel och kommunikation fungerade i en mångkulturell förskola. Vi har observerat barn i åldrarna 3-4 år. Frågorna som vi ville ha svar på var: Hur samspelar barn med varandra i den fria leken på en mångkulturell förskola? Vilken typ av kommunikation förekommer i samspelet?   Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och i bakgrunden talas det om uppdraget i och fördelar med ett mångkulturellt samhälle. I resultatet framkommer att barnen kommunicerar i samspel med varandra med hjälp av det verbala språket, kroppsspråket och det emotionella språket. Genom att kombinera de olika språken kan barnen lättare uttrycka sig. Resultatet visar att det emotionella språket och kroppsspråket har stor betydelse för barnen i den mångkulturella förskolan, barnen söker också varandras uppmärksamhet ofta och på olika sätt. I diskussionen lyfter vi frågan om hur och varför barnen använder sig mycket av det emotionella språket i samspelet med varandra. Slutsatsen i arbetet blev att barnens användande av multimodal kommunikation gjorde det lättare för barnen att kommunicera och samspela med varandra.

Syftet med denna studie var att belysa varför förskollärare väljer att avbryta barns fria lek inomhus. Genom att observera och intervjua förskollärare kunde vi upptäcka anledningen till avbrott i barns fria lek. Vi använde oss av det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fokus, eftersom det perspektivet överensstämmer med mycket av det som finns skrivet i Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010). Vi kunde utifrån vår insamlade data, urskilja fem huvudsakliga anledningar till avbrott. Dessa fem var tidsbegränsning, regler, konflikter, rutiner och normer. Tidsbegränsning var den centrala anledningen när barn använde lärplattan och under konflikter handlade det mycket om att de vuxna på ett vertikalt sätt löste konflikter åt barn i stället för att på ett horisontellt sätt lösa konflikter tillsammans med barn. Rutiner var något som styrde hela verksamheten och inte gick att rucka på. Detta medförde att barns fria lek respektlöst bröts vid flertalet tillfällen. Att förskollärares medvetenhet kring normer är en avgörande faktor för barns fria lek, var också något som framkom när förskollärare avbröt fri lek för att barn frångick de osynliga normer som fanns. Det framkom även en avsaknad av barnperspektiv och horisontell kommunikation. Slutsatsen vi drog av detta arbete var att vår förståelse av förskollärares avbrott i barns fria lek blev nyanserad, men inte på ett sådant sätt som vi hade hoppats på. Detta då denna nya förståelse grundades i att de vuxna går in med ett vuxenperspektiv i barns fria lek och är vertikala i sitt sätt att avbryta den.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas förhållningssätt till barns lek och lekmiljö genom observationer och intervjuer. Observationerna skedde på åtta avdelningar på flera olika förskolor i mellan Sverige. Åtta verksamma förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärare som arbetar med yngre barn är mer närvarande i barnens lekmiljö än de förskollärare som arbetar med äldre barn. Samtidigt är förskollärarna som arbetar med de äldre barnen mer tillåtande avseende barnens lekmiljö och ger barnen mer utrymme att leka fritt, än vad förskollärare som arbetar med de yngre barnen gör. Resultatet visar också att barns inflytande och lekmiljöer har betydelse för deras lek genom att förskollärarna visar intresse och engagemang i barnens lek och lekmiljö. En slutsats är att förskollärarna är medvetna om hur deras förhållningssätt till barnens lek och lekmiljö påverkar barnen i deras lek, men att de ändå ibland styr leken omedvetet.

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares arbete med barns kamratrelationer i förskolan. Studien genomfördes i form av intervjuer med fem förskollärare för att ta del av deras erfarenheter. Svaren analyserades med grund i ett sociokulturellt perspektiv samt Corsaros (1985) tillträdesstrategier. Resultatet visar att samtliga förskollärare säger sig arbeta aktivt med barns kamratrelationer på förskolan. Flera olika arbetssätt används, som till exempel vänskapssol, lekträning och rollspel. Det arbetssätten har gemensamt är att det till stor del handlar om att finnas där för barnen ideras lek, att ge det stöd de behöver samt delge barnen vilka verktyg som krävs för att kunna utveckla sina kamratrelationer på egen hand. Vidare framkommer av resultatet att reflektion i arbetslaget blir ett viktigt inslag för förskollärarna i arbetet med barnens kamratrelationer och att det finns en del hinder för att förskollärarna ska kunna stödja barnen i deras kamratrelationer, som till exempel tidsbrist och brist på resurser.

Syftet med studien är att undersöka barns identitetsskapande genom leken. Leken betyder mycket förbarns liv och den ger oss stora möjligheter att kunna studera barns beteende såväl som utveckling.Med hjälp av kvalitativa observationer på ett fritidshem med barn i årskurs ett till tre kunde vi undersökabarns identitetsskapande med George Herbert Meads teori om den signifikanta andra via deras fria lek.Meads teorier har varit en utgångspunkt för vår studie. Resultatet vi kom fram till var att barn genomderas fria lek på fritidshem skapar sin identitet utifrån andra i sin omgivning. Slutsatsen som vi har dragitfrån resultaten är att den fria leken inte endast har betydelse på individens identitetsskapande utan även individens relation till andra i sin omgivning.

Syftet med studien är att undersöka lekens utsträckning i undervisningen från förskoleklass till åk 1–2. Studien är kvalitativ. Metoden som används är intervjuer med sex lärare, detta för att undersöka en enskild grupp lärares subjektiva tankar och åsikter. För att undersöka studiens syfte har tre frågeställningar formulerats. Den första frågeställningen i vilken utsträckning leken används som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Resultatet presenteras i två grafer, där det sammanlagda resultatet visar en kraftig minskning av lekens utsträckning i undervisningen efter förskoleklass. Den andra frågeställningen som har formulerats är när leken används i undervisningen, detta för att undersöka lekens generella användningsområde för den enskilda läraren. Studien visar att det främst är rolleken som dominerar i ämnena bl.a. i svenska och engelska. Inom matematiken används främst spel som färdighetsträning. Den tredje frågeställningen som formulerats är vilket syfte lärarna har med att använda sig av lek i undervisningen.  Studiens resultat visar att lärarnas syfte med lek är att utmana och avdramatisera elevernas kunskapskrav samt att ge eleverna en varierad undervisning.   Studien redovisar utifrån litteraturstudier lekens betydelse och hur leken sammanfaller med lärande och utveckling, vilket koppas till min empiriska undersökning. I studien har lekens betydelse presenterats ur en kognitiv psykologisk teori samt ur ett sociokulturellt perspektiv, med utgångspunkt från Jean Piaget och Lev Vygotskij. Studien har även belyst lekens omfattning i förskolans- och grundskolans läroplan. Jämförelserna mellan förskolan och grundskolans läroplan visar att leken tar betydligt mindre plats efter det att eleverna lämnar förskoleklass.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka tankar elever i årskurs 6 har om bollspel i ämnet Idrott och hälsa. Hur beskriver elever bollspel i ämnet idrott och hälsa? Vad anser elever att bollspel i ämnet idrott och hälsa har för effekt på deras utveckling och lärande? Hur tror eleverna att styrdokumenten påverkar användningen av bollspel i ämnets undervisning? Metod Fyra pojkar och fyra flickor från en kommunal skola från årskurs 6 deltog i studien. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod, närmare bestämt kvalitativa intervjuer. De hjälpmedel som användes för att underlätta intervjuprocessen var en ljudinspelare och en intervjuguide. Resultat Alla elever beskriver att bollspel förekommer mycket i ämnet Idrott och hälsa. Eleverna ansågs att bollspel har en positiv effekt på deras utveckling och lärande, att de ger bra motion samt lärde dem om samarbete. Det negativa är skaderisken, sänkt motivation och risken för osämja. Eleverna ansåg att styrdokumenten hade en påverkan på att bollspel används i undervisningen. Eleverna oense om bollspel ska genomföras på ett tävlingsinriktat sätt eller rekreationsinriktat sätt. När det gäller bollspel har eleverna antingen ett rekreations- eller tävlingsinriktat förhållningssätt till det. Eleverna anser också att aktiviteter som simning eller orientering blir åsidosatta eftersom man har så mycket bollspel i undervisningen. Slutsats Det finns två heterogena grupper gällande bollspel, den tävlingsinriktade och den rekreationsinriktade. Bollspel bidrar till att uppnå en del av det läraruppdrag som finns inom ämnet idrott och hälsa bland annat gällande elevers rörelseförmåga. Dock eftersom det inte täcker hela kursplanens läraruppdrag bör det därför kompletteras med andra aktiviteter. / Abstract Aim The purpose of the study was to investigate which opinions pupils of the 6th grade have on ball games in the subject of sport and health. How do pupils describe ball games on the subject of sport and health? In the subject of sport and health, what effect do the pupils consider ball games have in their development and learning? How do the pupils think that the curriculum affects the use of ball games in the teaching of the subject? Method Eight pupils from a public school in 6th grade participated in the study. In order to answer the aim of the study, a qualitative approach was used consisting of interviews. The tools used to facilitate the interview process were an audio recorder and an interview guide. Results All pupils describe that ball games occur often in the subject of sport and health. The pupils considered ball games to have a positive effect on their development and learning, by providing them with good exercise and teaching them about cooperation. The negatives are the risk of injury, reduced motivation and risk of discord. The pupils felt that the governing documents had an impact on the use of ball games in the teaching. The pupils do not agree on whether ball games should be conducted in a competitive way or a recreational way. Pupils also consider that activities like swimming or orientation are being overridden because of the amount of ball games in the teaching. Conclusions There are two heterogeneous groups when it comes to ball games, the competition-oriented and the recreational-oriented. Ball games help to achieve some of the assignments that exist in the subject of sport and health, for instance the pupil’s mobility skills. However, since it does not cover the entire curriculum, teaching assignments should therefore be complemented with other activities as well. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>