Förväntat kunskapsbidragBåde förstelärare och specialpedagoger tilldelas mandat att driva skolutvecklingsarbete. I detta arbete undersöks vad de olika yrkesgrupperna har för syn på skolutveckling och hur deras syn på skolutveckling kan förstås utifrån professionsteori och därmed ge förklaringar om att det inte enbart handlar om en maktkamp mellan yrkesgrupperna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förstelärares och specialpedagogers syn på skolutveckling med avseende på att specialpedagoger har en utbildning för att bedriva skolutveckling vilket inte förstelärare har. Studien syftar även till att undersöka hur dessa två yrkeskategorier uppfattar begreppet skolutveckling och hur deras uppfattningar om begreppet kan förstås utifrån deras olika yrkesuppdragFrågeställningar är•Hur uppfattar specialpedagoger och förstelärare begreppet skolutveckling?•Hur kan specialpedagoger och förstelärares uppfattningar om skolutveckling förstås utifrån deras olika yrkesuppdrag?TeoriStudien bygger på ett professionsteoretiskt ramverk. Utifrån Abbot (1988), Brante (2014) och Timperley (2013) kommer studien att belysa hur specialpedagogers och förstelärares uppfattningar om skolutveckling kan förstås. Abbott (1988) används när det uppstår konkurrens kring arbetsuppgifter. Brante (2014) belyser hur en robust profession skapas genom att vetenskap och praktik har samma modell av det ontologiska objektet. Och Timperley (2013) används för att analysera förstelärares och specialpedagogers bild av skolutveckling i avseende om de båda grupperna har en akademisk förankring av skolutveckling. Metod Undersökningen är uppbyggd på ett antal kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Eftersom flera olika personer blev intervjuade behövdes det en viss struktur på intervjun och därmed passade det bra med en intervjuguide (Bryman 2011).ResultatResultatet i min studie visar att specialpedagoger och förstelärare försöker hävda att skolutveckling är en arbetsuppgift som tillhör dem och att de båda yrkeskategorierna verkar tilldelas mandat från rektorerna. Det saknas en entydig definition av vad begreppet skolutveckling står för vilket medför att det uppstår svårigheter att skapa en jurisdiktion för de båda yrkesgrupperna.Specialpedagogexamen vilar också på ett politiskt beslut, men yrkesrollen har funnits längre tid och har därmed haft större möjlighet att påverka yrkesrollen att bli mer professionslik. Förstelärare är en yngre roll, vilket talar emot att de skulle ha mer mandat jämfört med specialpedagoger, å andra sidan kan förstelärare ingå i yrkeskategorin lärare som har en starkare profession än specialpedagoger. Lärare har hävdat en del uppgifter som alla är överens om och därmed kan man se försteläraren som lärare fast bara lite mer lärare och lite bättre? Försteläraren är även formell i det avseende att yrkesrollen kräver legitimation och att uppdraget är tydligt förankrat av staten och även mer lättförståelig än specialpedagogens tredelade kompetens. Specialpedagogernas profession påverkas sannolikt negativt av att det tycks råda skilda uppfattningar om vad de gör och att de inte har lyckats hävda att somliga arbetsuppgifter tillhör dem. Det har inte skapats någon autonomi i yrket.ImplikationerI studiens intervjuer var det ingen av förstelärarna som nämnde specialpedagogerna när vi pratade om vilka funktioner som är viktiga i ett skolutvecklingsarbete. Detta trots att samtliga informanter visste om att studien genomförs som ett examensarbete inom specialpedagogutbildningen. Kan det vara så att medvetenheten om specialpedagogens kompetens är för låg ute på arbetsplatserna? Det hade varit intressant att fundera på hur man kan öka medvetenheten om specialpedagogens yrkesroll ute på skolorna.Nyckelord: Förstelärare, professionsteori, specialpedagoger, skolutveckling, yrkesroll

I denna studie diskuteras utfallet av reformen förstelärare som är ett politiskt beslut i termer av domäner, beslutsfattare och verkställare. Studien tar sin utgångspunkt i hur reformen översätts vid genomförandefasen. Forskningen av detta slag har bedrivits inom olika vetenskapliga discipliner med olika teoretiska utgångspunkter, inte minst av att politiska beslut inte får de avsedda effekterna. Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats, och det empiriska materialet utgörs framför allt av olika offentliga handlingar och av semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och politiker. Studien kommer fram till att det utifrån begreppet översättning sker en förändring vid tolkning av reformen förstelärare, från ett sammanhang till en annan. Reformen förstelärare innefattas av en del begrepp men som samtidigt har haft ett frirum för tolkning och anpassningar efter skolornas behov. Resultatet visar vidare på att reformen förstelärare ska implementeras efter beslutets grundidé, vilket tyder på en omöjlighet. Det beror till stor del på hur reformen accepteras och tolkas, samt hur reformen sprids genom en organisation just efter dess specifika behov. Nyckelord: offentlig förvaltning, reform, förstelärare, översättning, domäner, implementering. / This study debates the outcome of the Swedish reform of a “förstelärare” (first teacher) which is a political position in terms of domains, decision makers and implementers. The study has its outset in how the reform is translated in the implementation phase. Research in this field has been done within various scientific disciplines with different theoretical starting points, nevertheless; political decisions does not receive its intended effects. The study is based on a qualitative method with an abductive approach and the empiric data is obtained mainly in different public documents and by semi-structured interviews with officials and politicians. The result of the study shows that it occurs a readjustment of the dissemination from one context to another, based on the translation notion. The first teacher reform includes a few notions but has, at the same time, had a space for interpretations and adjustments according to the schools needs. Furthermore; the result shows that the first teacher reform should be implemented according to the basic idea of the decision, wish indicates to be impossible. This has mainly to do with how the reform is accepted and interpreted, also how the reform is spread through an organization according to its needs. Key words: public management, reform, first teacher, translation, domains, implementation.

Since 2013, state grants have been paid to pre-service teachers to teachers in pre-school classes, compulsory schools, upper secondary schools and municipal adult education. Leisure educators had not been granted pre-service teacher positions with state grants, however municipalities had invested in pre-service teacher positions for leisure educators with municipal grants.This study was based on qualitative interview studies and aimed to explore leisure-time educators with pre-service teacher experience of their assignment in the school organization. The survey also examined the challenges of supervising educators, integrating teaching and caring for students. Results showed that the pre-service teacher in after-school centers had a role in the school organization and the opportunity to carry out his assignment. The challenges in the assignment were not the management, it was the high staff absenteeism and few trained educators. Which led to further challenges in providing students with education and care to achieve goal fulfillment.

Sammanfattning Jakob Ewa (2017), Hur upplevs handledning? En studie om hur handledning upplevs av handledare och de som handleds i skolan. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie riktar sig till alla som arbetar inom skolan och avser att bidra med en ökad förståelse mellan olika parter inom organsationen, men också ökad förståelse för handledning. Genom att olika yrkesgrupper inom skolan får delge sina upplevelser av handledning, så är min bild att tiden kan effektiviseras, samarbetet öka och på så vis även måluppfyllelsen höjas.Syfte och frågeställningarStudien innefattar information om skolans organisation med dess olika yrkesgrupper och om hur handledning i skolan används. Det övergripande syftet är att se hur specialpedagoger och förstelärare ser på och talar om sin handledarroll samt hur de beskriver samverkan och fördelning av uppdraget. Studien syftar även till att skapa kunskap kring hur lärare som blir handledda ser på handledning från specialpedagoger och förstelärare samt vad handledaruppdraget beskrivs vara på de valda skolorna utav dessa tre grupper. Frågeställningarna är således inriktade på vad handledaruppdraget beskrivs vara för specialpedagoger och förstelärare, hur det fördelas och samverkas i skolan samt upplevelsen av handledning från både de som handleder och de som handleds.Teori Studien utgår från systemteorin enligt Gjems (1997) tolkning, vilket innebär att man tittar på handledning i skolan som en helhet. Helheten påverkas olika beroende på var det sker en förändring och systemets unika delar berör i sin tur de andra systemdelarna som har en gemensam nämnare. Systemteorins centrala begrepp såsom sociala system, helhet, relationer, cirkulation, ”här och nu”-tänkande och kvalitet, är återkommande i undersökningen.Metod Forskningsanasatsen är av både fenomenologisk och hermeneutisk karaktär, då människors upplevelser och erfarenheter av deras verklighet undersöks, samt att studien försöker svara på vad det är som visar sig i resultatet och vad innebörden i det är, det vill säga att tolka något som inte är uppenbart utan att söka efter en absolut sanning. Metoden är kvalitativ och avser intervjuer med specialpedagoger, förstelärare och lärare från tre skolor i samma kommun. Resultat I resultatet framkommer det att handledning är något givet i en specialpedagogs och förstelärares yrkesroll, men samtidigt ett begrepp som definieras olika. Det är framför allt undervisande handledning som finns på skolorna och lärarna efterfrågar en mer konsultativ handledning med råd och tips. Det framkommer även att handledning upplevs ta mycket tid och tidsbristen i kombination med en otydlighet kring specialpedagogers och förstelärares uppdrag samt dålig framförhållning från ledningen skapar dåliga förutsättningar för en fungerande handledning. Vidare visar det sig att specialpedagogerna har en större samsyn kring handledningens syfte, mål och utformning än förstelärarna.Implikationer Efter att ha gjort studien så har jag förstått att handledning i första hand måste definieras lika av alla parter för att bli framgångsrik. Utöver det kräver handledning kommunikation, kontinuitet, regelbundenhet, delaktighet, meningsfullhet, relationsskapande, samverkan och ett tydligt ledarskap samt klargörande arbetsbeskrivningar för all personal. I min roll som specialpedagog kommer jag att se till att dessa förutsättningar på skolan där jag arbetar finns. Med rätt förutsättningar menar jag även att det finns tid till för- och efterarbete, så att hela proceduren inte görs halvdant, vilket varit min uppfattning när jag fått ta del av intervjupersonernas upplevelser och när jag ser på de gånger som jag själv handletts.

Denna studie har för avsikt att ta reda på hur rollen som förstelärare kan upplevas på förskolan gällande arbetsuppgifter, gränsupprätthållning samt yrkesidentitet. Förstelärare i förskolan blir allt fler trots att staten inte har avsatt en budget för att skapa karriärvägar i förskolan, vilket gör att uppdragsbeskrivningar sker på kommunal nivå och är beroende av kommunala riktlinjer och de behov som finns i verksamheten för närvarande. Sedan införandet av lärarlegitimation för förskollärare, i samband med omorganisering av institutionen, har både arbetsroller och ansvarsfördelning ändrat karaktär. I denna studie undersöks den nya rollen förstelärare i förskolan genom kvalitativa intervjuer, som analyseras utifrån teorier om yrkesidentitet och systemteori. Resultatet visar att befattningen är beroende av flera aktörer såsom organisation, kollegor och chef för att kunna identifiera sig i sin nya yrkesroll. Tjänsten innebär att organisationens ansvarsfördelning omstruktureras, vilket har lett till att gränser och positioner upprätthållits från försteläraren gentemot övrig personal och tvärtom. Slutsatsen är att attityder ifrån olika aktörer och politiska reformer påverkar hur tjänsten som förstelärare mottagits och upplevts i olika verksamheter.

Forskning visar att specialpedagogen har svårt att hävda sin legitimitet gentemot andra yrkesgrupper i skolan. Sedan 2013 finns förstelärarna som ännu en pedagogisk yrkesgrupp i skolan. Dilemmat i detta ligger i att både specialpedagoger och förstelärare försöker få legitimitet inom motsvarande områden, där specialpedagoger har utbildningen medan förstelärare delegeras ett ansvar från huvudman. I detta arbete undersöks vilka distinktioner och avgränsningar olika aktörer gör mellan specialpedagogers och förstelärares uppdrag, samt hur de motiverar sina val.Syftet med vår studie är att skapa kunskap om hur olika aktörer i skolan ser på specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Särskilt intresse läggs på förstelärares tankar om det specialpedagogiska uppdraget i relation till det egna. Med stöd av studiens empiri, professionsteorier och tidigare forskning diskuteras förutsättningar kring vad som behöver förändras för att ytterligare stärka och tydliggöra specialpedagogens roll.Frågeställningar• Hur ser förstelärarna på specialpedagogens roll gentemot sin egen roll i verksamheten?• Vilka förväntningar på specialpedagogen respektive försteläraren finns hos olika aktörerpå skolan?• Vilken funktion/område ser aktörerna som specialpedagogens jurisdiktion?Studiens teoretiska ramverk bygger på teorier om professionsforskning. Andrew Abbotts teorier om professioner ligger till grund i studien och den bygger på att olika professioner konkurrerar om kontrollen, jurisdiktionen, över ett bestämt område.MetodEmpirin utgörs av intervjuer och diskussioner i fokusgrupper. Deltagande aktörer var rektor,specialpedagog, sex pedagoger samt sju förstelärare. Diskussioner har förts utifrån två teman som sedan tolkats och analyserats.• Både specialpedagogens och förstelärarens roll och uppdrag ses som otydliga av skolansaktörer. Pedagoger och förstelärare visar svårighet att särskilja specialpedagogensyrkesroll från speciallärarens.• Skolans aktörer visar enighet kring specialpedagogens förväntade arbetsuppgifter.Dessa är handledning, extra anpassningar, kartläggning av elever samt individuelltstöd till elever. De flesta aktörerna önskar ett konkret och undervisningsnära stöd frånspecialpedagogen.• Specialpedagogen ses inte som en skolutvecklare eller någon som sprider forskningsrönutan detta ses som förstelärarens uppdrag.I relation till verksamheten i skolan bör samarbetet mellan skolledning och specialpedagogytterligare utvecklas. I detta samarbete behöver specialpedagogen bli skickligare på att visasin kompetens inom samtliga områden. Skolans ledning behöver klargöra specialpedagogens och förstelärarens roll genom att förtydliga vilka uppdrag som ingår. En ständig dialog mellan olika yrkesroller behöver föras ute på skolorna för att klargöra förväntningar och utveckla arbetssätt. I detta arbete skulle specialpedagogen/-läraren vara hjälpt av en tydligare framskriven roll och funktion i skolans styrdokument för att få mandat att utföra samtliga uppdrag som de har utbildning för. Staten bör även styra upp förstelärarnas arbetsbeskrivning genom att likrikta uppdragen. På så sätt blir förväntningarna och kraven lika i varje kommun och inte som de upplevs nu, otydliga, orättvisa och ”flummiga”. Om förstelärarens och specialpedagogens roll får tydligare statliga direktiv och lokala arbetsbeskrivningar är chanserna större att förväntningarna överensstämmer mellan skolans aktörer eftersom våra roller är beroende av varandra i ett professionssystem. Att specialpedagogen kommunicerar sitt kunnande i organisationen och för omvärlden, är en förutsättning för en förändrad och utvidgad specialpedagogisk yrkesroll. / Persson, Carola och Westin, Sofia (2016). En fallstudie om olika aktörers tankar om specialpedagogens roll och uppdrag- särskilt intresse riktat mot förstelärarnas förståelse. A casestudy about various agents’ thoughts of the SENCo´s role and mission, focusing the firstteachers. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle,Malmö högskola, 90 hp.

Undersökningen bygger på en abduktiv ansats av intervjuer av tre rektorer på skolor i en kommun. Jag genomförde 3 semistrukturerade intervjuer av rektorer för att undersöka hur rektorer styr och leder sina förstelärare samt vilka faktorer och övertygelser som upprätthåller ledarskapet. Jag sände även ut enkäter till 12 förstelärare för att jämföra deras upplevelse av rektorernas ledarskap. I analysen framkommer att rektorer leder och styr sina förstelärare olika och rektorerna har olika faktorer och övertygelser som upprätthåller ledarskapet. Rektorer har olika uttalade teorier som ligger till grund för deras ledarskap av förstelärare. De bruksteorier som framträder hos rektorerna kring styrning är hierarki och tillit. När det gäller rektorernas uttalade teori kring stilen de använder i sitt ledarskap framträder både transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. De framkommer även att en uttalad teori från samtliga rektorer att det inte är tydliga med sina förväntningar på förstelärarna och de faktorer som upprätthåller rektorernas uttalade teori är olika organisatoriska förutsättningar som att man har haft fokus på drift snarare än utveckling, att man ärvt en organisation eller att man inte skapat forum för förstelärarna att träffas. Det är även övertygelser som att de leder sina förstelärare individuellt som upprätthåller rektorernas uttalade teori. Det framkom även att rektorer värderar undervisningen högre än tid för förstelärarna att arbeta skolutvecklande. Förstelärarnas upplevelse av rektorernas bruksteori stämde överens när det gällde upplevelsen av förstelärare som kompetenta och som tar ansvar, vilket kan påverka motivationen. Förstelärarna verkar erfara att rektorerna pekar ut riktningen för deras arbete och att de därefter får frihet att organisera sitt arbete trots att rektorerna beskriver att de inte är så tydliga i detta. Vilket visar att förstelärarnas upplevelse av rektorernas bruksteori inte stämmer överens med rektorernas uttalade teori. För att en skola ska kunna bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete behöver resultat följs upp och analyseras. Att tänka att rektor ska leda alla förbättringsprocesser själv är att ställa orimliga krav. Det operativa förbättringsarbetet behöver ledas av flera och rektor behöver hålla fokus på innehållet och målet för respektive uppdrag. För att kunna uppnå intentionen med förstelärarreformen visar denna studie att det behöver finnas uppdragsbeskrivningar där det tydliggörs på vilken arena försteläraren förväntas verka och vad för slags processer försteläraren ska leda. Rektor behöver i sitt ledarskap vara tydlig med förväntningar på sina förstelärare och klargöra skillnaden mellan lärare och förstelärare, skapa lärande gemenskaper för förstelärare, följa upp förväntningar och utforska det gemensamma lärandet. När förstelärare är involverade i beslutsprocessen kan det innebära att de upplever sig själv som värdefulla medlemmar i organisationen. Förstelärarna behöver se sig själv som ledare och koppla tillhörigheten till andra förstelärare.

In this study, a number of teachers' attitudes towards first teachers are examined, a special role that is appointed by the head of school in which the purpose is to develop school operations. Five teachers were interviewed in this study with the goal of sharing their experiences and what challenges and merits they believe the first teacher position provides, ten years after this reform was implemented in Swedish schools. The theoretical prerequisites are based on the teachers' own experiences. The study uses the theoretical starting points of school development and collegial learning, both of which contribute to competence development and help teachers develop teaching by collaborating in a structured way. The results indicate that there is a strong connection between the interviewed teachers experiences and the challenges they face. In the study, justice, equality and clarity emerged as different themes. One of the main points was unequal pay, where the teachers in the study highlighted an aspect of justice that was particularly important. Furthermore, it also emerged that the teachers wanted more clarity and a greater insight into the work that first teachers carry out. This could lead to greater commitment and sense of meaning among the teachers towards the first teachers' work. The interviewed teachers describe that clarity is important for the first teacher's work to produce results. Based on their stories, the work of the first teachers clearly shows successful results. The teachers also discuss the status of the profession, which they believe has improved marginally. They believe that general increases in pay as a contributing factor to the status of the teaching profession have produced this effect. The study shows that the first teachers work has generally contributed to improved results. At the same time, ten years after the introduction of the first teacher service, there is still widespread dissatisfaction with this career choice.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.           Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.           Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar. Samtliga informanter uppvisade ett demokratiskt ledarskap och menade istället att trygghetsskapande är den bästa metoden i skapandet av en god arbetsmiljö. Ordningsregler och tydliga ramar menar de ska skapa trygghet och förebygga eventuella beteendeproblem hos eleverna, medan samtal ska hjälpa eleverna att förstå vad de gjort, om de trots allt skulle uppträda opassande. Detta för att hindra att eleven beter sig likadant igen.           Vår förhoppning är att kunna bidra med tips och idéer till andra lärare om hur ordning kan skapas i klassrummet. / Today, school is often the subject of debate in the media. A common topic is the lack of order in the classroom and how it leads to poorer results. The general consensus is that tougher discipline is the solution.           The aim of this study is to describe how five “förstelärare” create order in their classrooms. To achieve the aim, qualitative interviews based on a vignette were conducted, which our informants were presented with. To analyze the results different theories like symbolic interactionism and leadership theory were used.           The results showed that none of the informants was positive to methods such as intimidation, detention, ejection or other forms of punishment. All informants reported a democratic leadership and instead argued for establishing of assurance as the best method, to create a good working environment. They mean that standards of conduct and clear instructions will provide assurance and prevent students’ behavior problems, while dialogs will help students to understand what they have done, so that they do not repeat their behavior.           Our hope is to give other teachers tips and ideas on how order can be created in the classroom.

This paper is a study with a social science perspective, where school is viewed as a concrete concept, including people with different positions, who are striving towards set goals. The study examines principals of elementary and upper secondary school views of first teacher assignment. Using survey research, the principals’ perception was examined, in five equally large municipalities. Based on theories of school development, leadership and collegial learning, the following questions were asked: A. To what extent do principals and first teacher lead school improvement? B. Are there differences in the perception of the reform depending if f the principal works at elementary school or secondary school? C. Are there differences in the perception of the reform depending on experience as principal? D. Is there a connection between the principals’ attitude towards the career employment reform and the vision of what career employment mean for school improvement? Data from the survey was examined using the statistical software SPSS. A factor analysis was first conducted, and then correlation test between variables and indexes. To summarize the principals held a positive attitude towards the reform, as well as a positive attitude towards wage spread. However, most of the principals did not think the government should control more than they already do. There were different opinions about if the ordinances as deputies should be more permanent or not, where half of respondents consider it a great deal, and half of them considered that it is better with time-limited ordinances. The principals who perceived teachers as educational leaders also perceived themselves as educational leaders to a greater extent, and had a much more positive attitude towards the first teachers’ assignments. Respondents saw their own role as educational leaders stronger than they saw the first teachers as educational leaders. The longer the principal had been in the profession, the stronger was this view. Principals with a positive attitude towards teachers’ pedagogical leadership and their own educational leadership experience to a greater extent the fact that school development, that is actively pursued, is taking place in classrooms. / Denna uppsats är en studie med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, där skolan ses som ett konkret begrepp och där människorna i den har olika positioner när de strävar mot uppsatta mål. Studien belyser rektorers syn på förstelärares uppdrag. Med hjälp av en enkätundersökning, som skickades till kommunala rektorer i fem jämnstora kommuner, samlades data in. Baserat på teorier om skolutveckling, ledarskap och kollegialt lärande, ställdes följande frågor: a. I vilken grad leder rektorer och förstelärare skolutveckling? b. Finns det skillnader i uppfattning av reformen beroende på skolform? c. Finns det skillnad i uppfattning av reformen beroende på erfarenhet som rektor? d. Finns det samband mellan rektorernas inställning till reformen och synen på vad karriärtjänsterna innebär för skolutveckling? För att behandla insamlad data användes statistisk programvara (SPSS). En faktoranalys utfördes och därefter korrelationstest, mellan variabler och index. Rektorernas synpunkter på reformen kan sammanfattas med att det finns en positiv inställning till reformen och en positiv inställning till lönespridningen den medför. De flesta av rektorerna uttrycker inte att staten skulle styra mer. I fråga om karriärtjänsterna ska vara tillsvidare eller inte råder det delade meningar. De rektorer som anser det har en mer positiv uppfattning till reformen som helhet. Rektorerna som uppfattar förstelärarna som pedagogiska ledare anser sig också som pedagogiska ledare i större utsträckning, och har en långt mer positiv inställning till förstelärarnas uppdrag. Respondenterna ser sin egen roll som pedagogiska ledare starkare än de ser förstelärarnas roll som det. Ju längre rektorerna har varit i yrket, desto starkare är denna uppfattning. Rektorer med en positiv inställning till förstelärares pedagogiska ledarskap, och deras eget pedagogiska ledarskap, upplever i större utsträckning att den skolutveckling som bedrivs aktivt märks i klassrummen.