Syftet med denna uppsats är att undersöka förstelärares erfarenheter av sitt uppdrag. Det är en kvantitativ studie där data insamlats med hjälp av en öppen webenkätundersökning som skickats till en kommuns samtliga förstelärare. Studien fokuserar på hur försteläraruppdraget upplevs ha utformats, och på vilket vis förstelärare anser att de kan bidra till skolutveckling genom sitt uppdrag. Undersökningen lyfter även upp skillnader mellan förstelärares erfarenheter inom en och samma kommun. Resultatet visar att förstelärarollen är kommunicerad med rektor och skolledning, men att förstelärarna även har ett stort eget utrymme att kommunicera sitt uppdrag till kollegor. Den visar även att rollen upplevs vara riktad till att i första hand utveckla lärande kopplat till elever och klassrum och i andra hand till kollegial utveckling. Anknytningen till utveckling av den enskilda skolan är stor, men det kollegiala ledarskapet är inte alltid tydligt. / The purpose of this paper is to examine the lead teachers approach to their mission. It is a quantitative study in which data has been collected using an open survey sent to all the municipality's lead teachers. The study focuses on how the lead teacher mission is perceived to have been designed, and how lead teachers feel that they can contribute to school improvement through its mission. The survey highlights the differences between lead teachers experiences within a single municipality.  The results show that the lead teacher role often is communicated with the principal and the school management, but also that lead teachers have a large private space to communicate their mission to colleagues. It also shows that the role is perceived to be directed to primarily develop learning linked to students and classrooms and in the other hand to the collegiate development. The local connection is essential, and the collegial leadership is not always clear.

Skolverket har skrivit rapporter om förstelärare generellt. Syftet med denna studie var att exemplifiera vad försteläraren i matematik gör och vad det kan medföra, både för kollegor och elever. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förstelärare i matematik vilket synliggjorde exempel på hur förstelärare i matematik arbetar och vad de upplever att det har för effekter. Studiens resultat visade bland annat att det förstelärarna i matematik gör i sitt uppdrag skiljer sig markant. En förstelärare gör i princip ingenting i sitt uppdrag mer än att ha en titel. En annan förstelärare arbetar aktivt med screening för att bedöma elevers kunskaper i matematik, möjliggör för undervisning av praktisk matematik och driver projekt för att kompetensutveckla lärarkollegor i kommunen. Förstelärarnas arbete sker på olika villkor. Villkoren handlar bland annat om vilken tid som finns avsatt för uppdraget, hur stort antal elever som går på skolan försteläraren arbetar på och vilka andra projekt som drivs parallellt på skolan. Något som är avgörande för hur förstelärarens insatser ser ut är dels hur engagerade huvudmännen i form av rektorer och skolchefer är och vilka krav de ställer, dels hur passionerad och drivande försteläraren själv är. / The Swedish national agency of education has written reports about what the first-teacher do in general. The purpose with this study is to exemplify what the first-teacher in mathematics do and what it possibly can result in, both for colleagues and pupils. By making qualitative interviews with seven first-teachers in mathematics the study illustrates how they work and what outcome they experience. The results show that the first-teacher assignments differs, for example, one teacher does nothing above her regular teaching in her assignment more than having a title. Another first-teacher actively work with screening to assess pupils’ knowledge in mathematics, enables teaching of practical mathematics and is responsible for different projects in developing competence for colleagues. The first-teachers work is done under different conditions, such as time assigned to the mission, number of pupils at the school they work at and other on-going projects. Something that is crucial for the first-teacher efforts is, in part, how committed principal and school leadersare, and what demands they make, partly how passionate and skilful the first-teacher is herself.

Denna studie syftar till att synliggöra förstelärare inom musiks upplevelser av deras förutsättningar för professionella praktiker och deras uppfattning om professionell utveckling. Genom en kvalitativ intervjustudie utfrågas tre individer. Studien använder ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt. En semistrukturerad intervjuform används vid insamling av data där förstelärare får beskriva hur de arbetar med dessa områden samt deras upplevelser om arbetet. Materialet spelas in, transkriberas och analyseras därefter genom en tematisk analysmetod. Studien har tagit avstamp från undersökningen Lärares planering och efterarbete av lektioner som är skriven av Nordgren m.fl. (2019). I deras studie framkommer det att lärare i många fall saknar goda förutsättningar för planering och efterarbete. Inom dessa områden saknas en infrastruktur som stödjer systematiskt arbete, detta gäller även vid kartläggning av elevers resultat. I min studies resultatdel redovisas fungerande lösningar på hur lärare och skola bättre kan arbeta med dessa problem.   I min studies resultat framkommer det att läsning av forskningslitteratur beror på intresse, tid och behov. Det finns dock lite till ingen avsatt tid för detta. Resultatet visar att det organisatoriska stödet spelar en stor roll i den akademiska forskningens inflytande på skolor genom att till exempel vidarebefordra relevant forskning, skapa pedagogiska utvecklingsgrupper och anordna föreläsningar. En hög vilja att utvecklas bland lärarkollegiet påverkar också forskningsintresset positivt. Enligt resultatet är forskning idag inte relevant vid planeringsarbetet utan används istället mer som en grund för hur lärare arbetar.   Musiklärares planeringsarbete skiljer sig vid grupp- och enskild undervisning visar resultatet. Vid enskild undervisning står elevens intresse och läroplan i fokus. Vid gruppundervisning förespråkas en grundmall för planeringsarbetet som går att återanvända år till år för att spara planeringstid. I resultatet presenteras individanpassningslösningar för gruppundervisning.   Resultatet visar att förstelärare ser kollegialt samarbete som en nödvändighet. Organisatoriskt stöd är viktigt inom detta område och flera lösningar presenteras i resultatet såsom arenaföreläsningar, pedagogiska grupper och klassrumsbesök. Resultatet visar att digitala läroplattformar används flitigt för systematiskt arbete vid kartläggning och återkoppling. / This study aims to show lead teachers in music experience terms which relate to their professional practices and their professional development. Through a qualitative interview study three individuals are questioned about their work and working conditions. This study uses the perspective of hermeneutics as it’s starting point. The collection of data is made through semi-structural interviews through which lead teachers describe how they work and how they experience their work.  The data is recorded, transcribed, and thereafter analysed via a thematic analyse method. This study is based on a Swedish study from Nordgren et al. (2019) called Lärares planering och efterarbete av lektioner. A conclusion of their study is that most teachers do not have sufficient conditions for planning in Swedish schools. There is an absence of infrastructure to support systematic work. This lack of systematic support also applies to the surveying of students results. My study provides working solutions for these problems. These solutions include methods on how teachers can work more effectively with existing conditions and how school management can provide events and arrangements for their teachers to advance collegial collaboration.   The results show that the reading of scientific research literature is based on teachers’ interest, time and need. With that said there is little to no time for this in working hours. The results indicate that organised support plays a big part of the amount of influence academic research have in schools. A collective wish for high goal attainment amongst teachers have a positive impact on the interest of reading research. The results reveal that today’s research is not relevant in the planning of lessons. It is instead used as a groundwork for how to work as a teacher in general.   The results show that music teachers work differently when planning for a lesson with an individual compared to lessons involving groups. In an individual lesson the students’ interest in combination with the curriculum is what is most important. For group classes teachers advocate creating a comprehensive groundwork which can be reused each year. This saves time and energy according to the results. Solutions on how to work with individualisation in group classes is presented in the results.   The results reveal that lead teachers view collegial cooperation as a necessity. Organised support is needed for the cooperation to function. Several solutions are presented in the results such as arena lectures, open lesson, and communities of practice. The results show that digital learning management systems are used frequently for assessment and feedback.

ProblemområdeSkolverket pekar på fördelar när en specifik ämnes- och processkunnig aktör leder arbetet kring språk-, läs- och skrivutveckling. Det finns tre tydliga aktörer inom skolans värld som skulle kunna anta denna roll; språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling samt förstelärare i svenska. Det är tre aktörer utan fastställd, explicit och nationell uppdragsbeskrivning. Men enligt olika styrdokument kan de ha liknande arbetsuppdrag, som till exempel att arbeta med handledning i språkutvecklande syfte. Med olika utbildningar och kompetens ställs frågan var den enes uppdrag slutar och den andres tar vid. Det finns därför ett behov att belysa hur dessa aktörer kan arbeta och samverka i det språkutvecklande handledningsuppdraget.Syfte och preciserade frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskap kring hur språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling samt förstelärare i svenska arbetsuppdrag ser ut, gällande språkutvecklande kompetensutvecklingsarbete via handledning.• Når språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare och förstelärarnaskompetens ut till lärarna i olika kommuner? Och i så fall på vilket sätt?• Hur arbetar olika kommuner med handledning som kompetensutveckling ispråk-, läs- och skrivutvecklingsfrågor? Och vem står för dennakompetensutveckling?• På vilket sätt kan handledning bidra till kompetensutveckling inom språk-, läs-och skrivutveckling?Teoretiskt perspektivStudien tar sin ansats i det systemteoretiska perspektivet. Perspektivet betraktar det språkutvecklande kompetensutvecklingsarbetet genom handledning, ur ett helhetsperspektiv i organisationen där minsta lilla förändring kommer att påverka hela systemet. Centrala begrepp i studiens teoretiska förankring är helhet, relation och kommunikationMetodStudien har en triangulär ansats och har kombinerat kvantitativ och kvalitativ data. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom en webbaserad enkätundersökning till samtliga barn- och utbildningsnämnder i Skåne län, samt intervjuer med nyckelpersoner inom språk-, läs- och skrivutvecklingsarbetet i fyra skånska kommuner. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och därefter transkriberades samtalen. Studiens data har sedan jämförts och analyserats utifrån tidigare forskning.Resultat med analysResultatet av studien pekar på att de tre aktörerna kan ha ansvar för, vara delaktiga i och har likartade arbetsuppgifter, när det kommer till en organisations kompetensutveckling kring barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Studien visar att det inte finns samarbete aktörerna emellan när det kommer till denna kompetensutveckling. De arbetar med handledningsuppdrag vid sidan av varandra men med dålig insyn i varandras arbete. Deras mandat från skolledarna och kollegiet, för att kunna verka i sin profession, ter sig olika från aktör till aktör, där språk-, läs- och skrivutvecklaren verkar ha störst mandat för att kunna arbeta med språkutvecklande handledning.KonklusionHandledning betraktas som ett gynnsamt arbetssätt för att nå ut med kompetens inom språk-, läs- och skrivutveckling. Men det existerar ingen samstämmighet om vem som ansvarar för detta arbete.Specialpedagogiska implikationerDet krävs en tydlig kommunikation mellan aktörerna och inom olika nivåer i organisationen, för att språk-, läs- och skrivutvecklingsarbetet ska blir optimalt Handledningsuppdraget och dess syfte behöver bli konkret och tydligt för samtliga parter.

Narrative identity refers to the interconnected web of stories forged by individuals to explain life. These stories are permeated with values and work as resources for the self during role transitions, in a constant flux of construction and revision. By analyzing the accounts of acting *förstelärare this study explores how a professional self is negotiated within a hero’s relational setting, this in order to challenge stereotypes and contradictions in teacher identities. In 2013 the Swedish Government introduced a career reform aimed to attract, and promote the conservation of, high-performing teachers in schools, and thus was the category *förstelärare (’first teacher’) introduced. Drawing on socio-constructive and pragmatic theories of identity, this paper aims to highlight nine individual *first teachers’ representations of experience as a means to consider and reflect upon the complexity of the teaching profession in a late modern society. Ultimately the qualitative analysis identifies the ways *first teachers subconsciously use the hero’s narrative as a tool to discursively negotiate a professional identity.

Studien utgår från aktör- nätverksteori (actor-network theory, ANT) och baseras på litteraturstudier och intervjuer med rektorer och förstelärare. I studien beskrivs nätverken som uppstår runt försteläraruppdraget, vilka krafter som påförs och deras interaktion.  I studien har efterfrågats rektorers och förstelärares beskrivning av försteläraruppdraget och hanteringen av det som ett led i identifikationen av aktörer som påverkar det komplexa uppdraget. Aktörer är mänsklig eller icke-mänsklig, konkret eller abstrakt och påverkas av eller påverkar andra aktörer i det nätverk som avses. ”An actor is what is made to act by many others” (Latour, 2005, s. 46). Försteläraruppdraget karaktäriseras av ett samspel och interaktion mellan ett flertal fysiska, tekniska och sociala aktörer där inga symmetriska relationer råder eftersom en aktörs karaktär inte är given på förhand, erhåller den karaktären i det sammanhang den både uppträder i och bidrar till att forma eller omforma. Varje aktör blir ett resultat av sina relationer och det sammanhang den blir en del av, och något som inte påverkar ett sammanhang för någon annan aktör kan inte heller ses som en (Latour, 2005).   Min förhoppning är att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för den komplexitet försteläraruppdraget innebär för både rektorer, förstelärare, blivande förstelärare och lärarkollegor. Det är ett omdiskuterat och mångfacetterat uppdrag som syftar till påverka elevers kunskapsinhämtning och förändra lärarprofessionens rykte och förbättra den framtida rekryteringen. / To be a first teacher or have a first teacher assignment, what is the difference? This thesis is based on data from interviews with Swedish first teachers and principals, and is investigating the asymmetric, constantly moving and reforming network of the first teacher reform. Connections, transformations and translations are being made, causing the network to reform.  By using an actor-network theory (ANT) the thesis presents traces of the first teacher reform and illuminates different actors and their connection in order to follow the actor, based on concepts from Latour and Law. This repertoire has enabled the work with capturing the ongoing processes between different actors within the network.    The study concludes that even though teachers would like the assignment to be more ruled and regulated, most of them benefit for their own personal development as well as for the pupils development.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur den svenska karriärstegsreformen har kommit att gestalta sig i praktiken vad gäller implementeringen av förstelärare i grundskolan. Hur har förstelärarollen kommit att formas, och vilka faktorer har påverkat hur det har blivit? Den så kallade karriärstegsreformen infördes 2014 genom att statsbidrag infördes för huvudmän för att inrätta ett nytt karriärsteg, försteläraren. Genom att ta utgångspunkt i reformens syften, så som de beskrivs i de statliga styrdokumenten, och i forskning kring skolutveckling, ledarskap i skolan, implementering av reformer och lärares professionalism, har en enkätundersökning genomförts bland förstelärare och rektorer i fyra kommuner. Som verktyg för analys har fyra möjliga sätt att förstå förstelärarollen använts utifrån Thelin (2015, 2016): utvecklare, utbildare och utvecklingsledare, beroende på vem står i centrum för utvecklingen och lärandet samt försteläraren som föredöme. Studiens resultat visar att samtliga fyra inriktningar på förstelärarollen går att återfinna i praktiken. Förekomsten av ett formellt, kommunicerat uppdrag och om tid har avsatts inom tjänsten för försteläraruppdraget påverkar hur förstelärarens roll formas. När tid och uppdrag har getts, är utvecklingsledarrollen vanlig och försteläraren arbetar med, och ges kompetensutveckling för, att leda kollegialt lärande i linje med de faktorer som enligt skolutvecklingsforskningen bygger upp ett hållbart utvecklingsarbete. Reformens syfte kan utläsas som karriärutveckling eller skolutveckling, och även rollerna utvecklare, och föredöme syns i studiens material. Dessa roller bidrar mer begränsat till utveckling av skolan, i fokus står de egna eleverna och för rollen föredöme är utnämningen till förstelärare i första hand en bekräftelse på utveckling som redan har skett. Studien bidrar med kunskap som kan öka medvetenheten kring hur uppdrag, och organisatoriska faktorer påverkar vilken effekt förstelärares arbete får för skolutveckling. Reformen infördes för bara några år sedan. Kunskap om hur förstelärarrollen i praktiken har kommit att formas, och vilka faktorer som påverkar det, bidrar till att öka möjligheten till medvetna val som kan gynna skolans utveckling. / The swedish career services for teachers reform was introduced in 2014. Some years later the “first teacher” has become a common role in schools. The aim for this reform was to rise educational results in swedish schools, to make the teacher as a profession more attractive and to start a process that would lead to more professional teachers. The impact from an advanced skilled teacher has been focused in Sweden, as in other countries in the OECD.  At the same time, the swedish schools have at tradition of a flat organisation, that this new career service has come to challenge. The essay aims at examining how the Swedish career reform has come to light in practice regarding the implementation of teachers in compulsary school. By taking aim of the reform, as described in the state governing documents, and research on school improvement, curriculum theory, educational leadership and teachers' professionalism, a survey has been created and answered by principals and “first teachers” in four different communalities. The study result shows that the ”first teacher”  work in different roles, and that factors like task, time and education will affect what kind of role that will be enacted. Building a sustainable educational leadership and creating a culture of collaborative learning will be depending on how this carreer teacher service reform will be implemented. The study contributes with knowledge that can raise awareness about how assignments, and organizational factors affect the effect of  “first teachers” work for school development. The reform was introduced a few years ago, and by studying how it has so far been set against the different perspectives on school development, the choices can be made that lead to the desired result.