Abstract The ability of the Special Needs Teacher to put thoughts in motion – an unused resource in the collegiate learning The work takes the form of a scientific essay from a phenomenological hermeneutical perspective. Based on my research questions – “How do headmasters view the role of the Special Needs Teachers (SNT) in relation to Lead Teachers (LT) when it comes to school development and collegial learning?”, “What has shaped their views?” and “What are the consequences of this in regards to how the school handles students who do not achieve the goals?” – I have tried to create a trialogue between the empirical results of some qualitative research interviews with high school principals, texts I've read within this field as well as my own experiences and reflections. In my conclusion I note that although the headmasters seem to regard the competences of the SNT respective LT as complementary, it is difficult to see how cooperation between the two roles would actually manifest itself concretely in a school where the SNT´s tasks still tend to end up in individual remedial work. I speculate as to what may have formed the headmasters´ view and claim that the history of the SNT may be of significance. The fact that our profession is still referred to as SNT may further make it difficult to break the ingrained thought that some students need a special kind of education – ie. “Special Needs Education”. The fact that we have both the National Agency for Education and the Special Needs Education Authority certainly contributes to the view that SNTs should concern themselves with something different to the mainstream education.  The role of the Headmasters’ training must not be neglected as it seems to have a big focus on the jurisprudence, and the role of the SNTs is virtually invisible in the Education Act and other regulatory documents. The texts that I have read on the subject of the LT reform, collegial learning and school development in general give me the impression that the LTs and the SNTs do not exist in the same universe. When SNTs are considered key figures, the focus is to increase the accessibility and allow more students to get the help that they need, in their actual classroom and in such cases the LTs are not even mentioned. In texts on the subject of collegial learning, however, the role of the LTs is practically the only one focused on. If the practical knowledge of the SNTs – to make colleagues develop their own practical judgment without providing given solutions – does not receive a more prominent position, there is a risk that the collegial learning turns into nothing but collegial sharing, where the more expressive teachers get an arena for telling about their most successful projects. Another danger is for the categorical perspective to once again gain ground and for the democratically included thought of a school - for- all to be further and further away, which, in today´s society would be most unfortunate. The voice of the SNT needs to be heard in order to put thoughts in motion.        Key words: Special Needs Teacher, Lead Teacher, Headmaster´s educational leadership, collegial learning, practical knowledge, phronesis

I föreliggande uppsats ville vi fokusera på den styrning vi i dag ser och hur den i olika grad påverkar specialpedagogens yrkesroll. Diskussionen om lärarna som professionella har betonats i takt med att styrningen av skolan har förändradrats och decentraliserats till att bli den mål- och resultatstyrda skola vi har i dag med ett kommunalt huvudmannaskap. Syftet formulerades som så att beskriva och analysera ett antal skolpolitiska reformer och deras potentiella inverkan på specialpedagogprofessionen. Vi utgick ifrån professionsteori som ett teoretiskt ramverk som hjälpte oss att expandera förståelsen för studiens resultat. Med hjälp av styrdokument, forskning inom området samt intervjuer med specialpedagoger skulle studien besvara följande frågeställningar. Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer gällande sin profession? Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer om professionen i förhållande till de senaste reformerna på området? Vilka faktorer påverkar specialpedagogens profession? Specialpedagogerna i studien har alla ett specialpedagogiskt perspektiv där de ser på skolan utifrån tre olika nivåer; organisation-, grupp- och individ. Vi fann att ändringarna i lagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd samt förstelärarreformen har inverkat på professionen och i och med delvis detta kom vi fram till fem faktorer som påverkar specialpedagogprofessionen. Forskning om och utvärdering av implementering av reformer och utfallet av dem kan vara ett sätt att förhoppningsvis stärka professionerna i vårt ovanifrån styrda utbildningsväsende.

I föreliggande uppsats ville vi fokusera på den styrning vi i dag ser och hur den i olika grad påverkar specialpedagogens yrkesroll. Diskussionen om lärarna som professionella har betonats i takt med att styrningen av skolan har förändradrats och decentraliserats till att bli den mål- och resultatstyrda skola vi har i dag med ett kommunalt huvudmannaskap. Syftet formulerades som så att beskriva och analysera ett antal skolpolitiska reformer och deras potentiella inverkan på specialpedagogprofessionen. Vi utgick ifrån professionsteori som ett teoretiskt ramverk som hjälpte oss att expandera förståelsen för studiens resultat. Med hjälp av styrdokument, forskning inom området samt intervjuer med specialpedagoger skulle studien besvara följande frågeställningar. Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer gällande sin profession? Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer om professionen i förhållande till de senaste reformerna på området? Vilka faktorer påverkar specialpedagogens profession? Specialpedagogerna i studien har alla ett specialpedagogiskt perspektiv där de ser på skolan utifrån tre olika nivåer; organisation-, grupp- och individ. Vi fann att ändringarna i lagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd samt förstelärarreformen har inverkat på professionen och i och med delvis detta kom vi fram till fem faktorer som påverkar specialpedagogprofessionen. Forskning om och utvärdering av implementering av reformer och utfallet av dem kan vara ett sätt att förhoppningsvis stärka professionerna i vårt ovanifrån styrda utbildningsväsende.

År 2013 kom reformen om karriäruppdrag för lärare, den innefattar både lektorer och förstelärare. Den här studien är riktad mot förstelärare i grundskolans tidiga år. Då karriärtjänsterna berör hela Sveriges lärarkår på ett eller annat sätt är det nödvändigt att förklara utvecklingen som sker kring förstelärarens uppdrag. Studiens syfte är att undersöka hur förstelärare, med tjänst i grundskolans tidiga år, uppfattar att de arbetar med skolans kvalitetsarbete. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av fenomenografins sju analyssteg för att finna kategorierna som skapar studiens utfallsrum. Tjänsten som förstelärare har främst sökts på grund av rekommendation från rektor. Förstelärarnas uppfattning är att de saknar tid till att utföra sina uppdrag. Förstelärarna arbetar aktivt efter styrdokument och bedömningar för att ständigt utveckla undervisningen. Samarbete med andra förstelärare inom samma arbetsområde, och kollegialt lärande upplevs som en betydelsefull aspekt till kvalitetssäkringen av undervisningen. Dock saknas i dagsläget samarbete mellan förstelärare inom samma arbetsområde. / In 2013, the reform of a career mission for teachers appeared, which includes both senior lecturer and First-teachers. This study is directed to First- teachers in the earlier stages of primary school. Since these career missions includes all of Sweden, it is necessary to explain the development that takes place around the First-Teachers mission. The purpose of this study is to investigate how First-teachers, in the early stages of primary school, experience that they promote the quality work of their schools. The study is made by a qualitative approach and the empiricism has been collected by 11 semi-structured interviews. The transcribed material has been analysed with the help of the seven analysing steps of the phenomenography, which creates the “outcome room” of the study. The main reason for why teachers have applied for the post First-teacher is due to recommendations from the head teacher. First-teachers are experiencing the lack of time to prefill their missions. First-teachers are actively working with regulatory documents and judgement reports to persistently develop their teaching situation. Collegial teaching is, according to the First-teachers, a necessity to make sure that they quality proof their teaching. However, today there is no interaction between First-teachers in the same interest groups.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är att undersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori. Studiens resultat pekar på att lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram genom mellanmänskliga möten. Genom förstelärarens och speciallärarens särskilda yrkesskicklighet och genom lärarnas vilja att utvecklas i sin yrkesroll skapas goda möjligheter för att lärande ska ske. Specialläraren presenteras i ett nytt ljus, där relationella inslag gör sig gällande. Det handlar om utveckling av undervisnings- och lärandemiljöer och förebyggande arbete genom kvalificerad handledning. Förstelärarens arbete för att skapa pedagogiska mötesplatser, handleda kollegor och utveckla undervisningen på skolan synliggörs i studien.

Syftet med studien är att lyfta vad förstelärare kan bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelärare. Förstelärarens grundläggande arbetsuppgift är att öka måluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar på att förstelärarna fokuserar främst på lärarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning. Det läggs också ett stort fokus på hur förstelärarna ska kunna underlätta och  förbättra lärarnas arbetssituation. De vill skapa en bättre arbetssituation för alla lärare, samt skapa en bättre status för läraryrket.

När förstelärarreformen sjösattes 2013 förändrades scenen för de svenska lärarna. Flera decenniers jämlikhetssträvanden bröts genom att en ny titel, förstelärare, introducerades som en möjlig karriärväg för ”särskilt yrkesskickliga lärare”. Reformen lämnar till de lokala huvudmännen att avgöra hur förstelärarna ska utses och även vilka uppgifter som dessa ska utföra. Reformen är den senaste i en rad reformer som introducerats i det svenska skolsystemet under de senaste decennierna; reformer som kontinuerligt har förändrat lärarnas arbetsförhållanden.Målet för denna studie är att undersöka och problematisera reformens inverkan genom att låta en grupp förstelärare i en liten kommun ge sin syn på sin nya position. Hur artikulerar förstelärarna sina krav på jurisdiktion? Hur definierar de en ”särskilt yrkesskicklig lärare”? Analysen görs på de spontana berättelser som uppstod efter att gruppen skissat kring frågan ”Var befinner du dig i skolans organisation?”De teoretiska ramverk som används är diskursanalys i enlighet med Ernesto Laclau och Chantal Mouffe (1985), men jag använder mig även av Andrew Abbotts (1988) arbete för att beskriva hur gränser skapas och uppehålls på arbetsplatser. Abbott möjliggör en definition av de arenor där förhandlingarna äger rum, och Laclau och Mouffes verktygslåda tillhandahåller medel för att dissekera diskursens element.Resultatet visar att förstelärarnas definition av ”en särskilt yrkesskicklig lärare” mer riktas mot vad läraren gör än mot lärarens personliga egenskaper. Diskursen består av fyra element. Nyckelelementet består av positionen som gör det möjligt för försteläraren att operera på flera nivåer i organisationen. Tillsammans med personliga kvaliteter skapas en grund för funktionen – att leda skolutveckling. Det synliga arbetet legitimerar förstelärarnas krav på jurisdiktion, vilket i sin tur ger tillgång till positionen. Förstelärarnas gränsarbete är i första hand riktat uppåt i organisationen. De ger uttryck för ett behov av stöd från sina rektorer och gränser för det arbete de ombeds att utföra, samtidigt som de gör anspråk på tillgång till skolutvecklingsuppgifter.Studien pekar på de spänningar som byggts in i det svenska skolsystemet efter decennier av politiskt motiverade reformer, och den belyser behovet av möjliga karriärvägar för fler lärare. / In 2013 the stage changed for the Swedish teachers when the “first teacher” reform was launched by the Swedish government. After decades of egalitarianism, these traditions were broken when a new title, first teacher, was introduced as a possible career pathway for “highly skilled teachers”. The reform gives the local authorities freedom to determine how the first teachers should be appointed, and also to design the tasks that should be performed. The reform is the latest one in a number of reforms that have been introduced in the Swedish school system during the last decades; reforms that continuously have changed working conditions for the teachers. The aim of the study is to explore and problematise the impact of the reform by letting a group of first teachers in a small municipality give their view of their new position. How do the first teachers articulate their jurisdictional claims? How do they define a “highly skilled teacher”? The analysis is performed on spontaneous stories that emerged after sketching as a response to an open question: “Where are you in the school organization?” The theoretical frameworks used are discourse analysis according to the work of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe (1985), but I also draw upon the work of Andrew Abbott (1988) to describe how boundaries are created and upheld at work places. The two frameworks are chosen to highlight different aspects of the first teachers’ boundary work. Abbott enables the description of the arenas where the negotiation takes place, and the toolbox of Laclau and Mouffe provides the means to dissect the elements of the discourse.The results show that the first teachers’ definition of a “highly skilled teacher” is more concerned with what the teacher does than with the teacher’s qualities. The discourse consists of four elements. The key element is the position which enables the first teacher to operate at multiple layers of the organization. Together with the personal qualities there is a foundation for the function – to lead school development. The visible work legitimatizes the first teachers’ claim to jurisdiction, which gives admission to the position. The first teachers’ boundary work is primarily directed ‘upwards’. They express a need for support from their principals and limits for the work they are asked to perform, but at the same time they claim access to school developing tasks.The study points at the tension that has been built into the Swedish school system after decades of politically motivated reforms, and it highlights the need for possibilities to career development for all teachers.

Sammanfattning/Abstract Friman, Emma & Zettergren, Caroline (2023). Specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag är att upptäcka hur specialpedagogens kompetens kring att leda förändringsarbete används i skolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Ytterligare ett viktigt kunskapsbidrag blev under studiens gång att specialpedagogens uppdrag och profession tolkas annorlunda av olika rektorer och specialpedagoger.   Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap och problematisera om hur specialpedagoger är involverade i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och hur rektorers olika uppfattning om yrket påverkar rollen som specialpedagog.   Följande frågeställningar utgår studien ifrån: ●      Hur ser specialpedagogens roll ut i det systematiska kvalitetsarbetet och hur används specialpedagogens kompetens? ●      Hur ser rektorerna på specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet? ●      Vilken roll vill specialpedagogerna ha i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori De teorier vi utgått från är professionsteorin och systemteorin vilka vi tar spjärn mot och använder för att förstå och tolka studiens resultat.   Metod Studien genomfördes genom att först analysera enkäter och efter det genomfördes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Våra respondenter bestod av specialpedagoger och rektorer. Det var 18 specialpedagoger som svarade på enkäten och sedan intervjuades tre specialpedagoger som svarat på enkäten och deras rektorer från tre olika skolor. Enkätresultatet och intervjuerna har tolkats och kategoriserats efter kategoriseringsmetoden. För att få ett bredare perspektiv har vårt resultat analyserats med förankring i tidigare forskning.   Resultat Resultatet visar att det finns en oklarhet kring hur specialpedagogens uppdrag uppfattas och vad hens uppdrag består av. Det är tydligt att specialpedagogerna önskar vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet i större utsträckning än de är idag men att rektorerna ofta ger det uppdraget till förstelärarna då specialpedagogernas tid inte räcker till. Detta skapar en diskrepans mellan specialpedagogernas verklighet och examensförordningen. Ett annat viktigt resultat som framkommit är att det är många av respondenterna som inte vet vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär och hur de ska arbeta med det på skolorna.   Specialpedagogiska implikationer Den kunskap och erfarenhet som specialpedagogen fått under utbildningen kring att leda förändringsarbete på organisationsnivå gör att det är självklart att de ska vara delaktiga i att leda det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att rektor har en förståelse för specialpedagogens och förstelärarnas uppdrag och kompetens samt vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär kan specialpedagogen vara med och höja kvaliteten på det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolorna. Då specialpedagogens roll är otydlig skulle det behövas en generell nationell uppdragsbeskrivning som är kopplad till specialpedagogens utbildning och examensförordning.

Pernilla Tonning (2015). Speciallärare och förstelärare – yrkesroll, uppdrag, vetenskap och framgångsrik undervisning (Special Needs Education Teachers and Lead Teachers – profession, assignment, science and successful teaching). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSammanfattning/abstraktSpeciallärare och förstelärare har ett uppdrag som till viss del liknar varandra. På olika sätt ska dessa båda yrkesgrupper arbeta för att den pedagogiska utvecklingen på skolan går framåt, att alla elever får det stöd de behöver och fungera som samtalspartner eller rådgivare till kollegor som vill diskutera pedagogik.SyftePå grund av de likheter som finns mellan speciallärarens och förstelärarens yrkesroller tyckte jag att det skulle vara intressant att jämföra hur några representanter för varje grupp ser på och talar om sin yrkesroll och sitt uppdrag. Vad lyfter de fram som viktigt? Eftersom båda dessa yrkeskategorier arbetar med pedagogik på en avancerad nivå ville jag också veta hur de ser på undervisning. Vad är framgångsrik undervisning för dem? Hur ser de på det och vad vet de om det? Slutligen ville jag också veta hur deras syn på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ser ut, och om och i så fall i vilken utsträckning de använde sig av forskningen i sitt dagliga yrkesutövande. Frågeställning•Hur talar speciallärarna respektive förstelärarna (i svenska och/eller engelska) om sin yrkesroll och sitt uppdrag?•Vilka uppfattningar har de om undervisning: Vad anser de vara framgångsrik undervisning och hur märker de/får de syn på att något fungerar?•Vilka uppfattningar har de om undervisning när det gäller elever i behov av särskilt stöd?•I vilken omfattning arbetar de utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och hur framkommer det i deras tal?Teoretisk ramI det här arbetet utgår från systemteorin och dess tanke att alla delar på alla nivåer i ett system påverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. En individs beteende måste därmed betraktas utifrån hela det sammanhang i vilket hon ingår. Vidare använd de tre kriterier – open-mindedness, responsibility and wholeheartedness (i Mathew, 2012) – som Dewey menar utmärker en god lärare. MetodEmpirin har samlats in genom intervjuer i två olika fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av tre speciallärare och den andra av tre förstelärare. Samtliga har svenska och/eller engelska som sitt huvudämne. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Resultat och analysSpeciallärarna och förstelärarna uppvisar både likheter och skillnader när de talar om sitt uppdrag. En av anledningarna till denna skillnad är de olika förutsättningar de har: speciallärare har små grupper eller enskild undervisning, förstelärare stora grupper och helklasser. Synen på framgångsrik undervisning ser väldigt lika ut hos båda yrkeskategorier. Infallsvinklarna skiftar däremot utifrån ovan nämnda skillnader i förutsättningar. Lösningar på problematiken kring elever i behov av särskilt stöd anges av förstelärarna i första hand finnas på grupp- och organisationsnivå, medan speciallärarna oftast talar om lösningar på individnivå. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill både speciallärare och förstelärare ha mer av i sin yrkesvardag. KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att förtydliga förstelärarrollen och att ge dess utövare avsatt tid för att utveckla den. Den visar också att varken speciallärare eller förstelärare i någon större utsträckning använder sig av forskningen i sin dagliga verksamhet utan håller sig till sådant de erfarenhetsmässigt vet fungerar. Detta i sin tur visar på att det finns ett stort behov av att mer aktivt arbeta för att forskningen och den beprövade erfarenheten ska spela en större roll i skolvardagen än vad den gör idag. I denna process skulle speciallärare och förstelärare kunna spela en central roll. Specialpedagogiska implikationerSpecialläraren och försteläraren skulle kunna ta större plats i skolan vad gäller användandet av forskning och genomförandet av sådant som till exempel aktionsforskning. Erfarenheterna hade sedan kunnat föras vidare i organisationen genom kollegialt lärande och handledning. På detta sätt hade både speciallärarens och förstelärarens kompetenser kunnat komma fler till del. Som en följd av detta hade den generella nivån på undervisningen kunnat höjas, vilket i sin tur särskilt gagnar elever i behov av särskilt stöd.NyckelordSpeciallärare, förstelärare, framgångsrik undervisning, forskning och beprövad erfarenhet, specialpedagogik

Syftet med den här fallstudien är att undersöka förstelärares betydelse för lärares professionella utveckling utifrån 1) hur rektor, förstelärare och lärare förstår syftet med försteläraruppdraget, 2) vilka olika funktioner förstelärare fyller, samt 3) vilken betydelse förstelärare får för lärares professionella utveckling. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Som grund för analysarbetet har Goodlads (1979) läroplansnivåer, med stöd av Timperleys (2019) modell för professionellt lärande och centrala begrepp från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, tillämpats. Resultatet visar att försteläraruppdraget uppfattas som en möjlighet att genomföra utvecklingsarbete i praktiken och att lärare får fortbildning samt att säkerställa kvalité och likvärdighet i undervisningen. Resultatet visar också att förstelärare fyller flera olika funktioner på skolan, men där samtliga grundas i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Förstelärarna identifierar utvecklingsbehov, utformar innehåll för att svara mot behoven, stödjer lärare och rektor i pedagogiska frågor, koordinerar arbetet mellan olika aktörer och sammanhang samt motiverar till utveckling. Vidare visar resultatet att förstelärares arbete ökar förutsättningarna för lärares samverkan, didaktiska förnyelse och yrkesspråk. Därmed visar den här studien att förstelärare kan ha betydelse för lärares professionella utveckling genom att främja lärare som professionellt team, en lärandekultur på skolan och lärares didaktiska kunskaper. Dock förutsätter detta att det finns en organisatorisk struktur för förstelärares arbete och att lärare aktivt deltar. Det blir mycket upp till den lokala skolan att omsätta reformen i praktiken, vilket också påverkar vilka effekterna blir.