Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt biståndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig från det svenska omvårdnadsarbetet. Arbetet innebär mycket glädje av att göra gott men samtidigt många tragiska upplevelser. Den här studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete för Läkare Utan Gränser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberättelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag. Under den första kategorin visade det sig att sjuksköterskorna förberedde sig på ett hårt och krävande uppdrag, samtidigt var det svårt att föreställa sig vad som skulle mötas. Under uppdraget upplevdes positiva och negativa känslor relaterade till yrkesrollen. Arbetet var en utmaning och gav en härlig känsla att vara med och påverka. Sjuksköterskorna uttryckte efter uppdraget att det inte gick att förbereda sig på vilka känslor som skulle upplevas. Uppdragen gav energi och känslan av att ha vuxit som människa. Det framkom i studien att det var svårt att vara förberedd inför ett uppdrag, det uttrycktes frustration men ingen stress vilket andra studier visade. Sjuksköterskorna fick lära sig se med nya ögon och interaktionen med patienterna påverkades. / There is a great and constant need for nurses in international aid work. What a nurse does as an aid worker is different compared to the ordinary Swedish nurse. The work involves a lot of pleasure from doing good, but also many tragic experiences. This study is empirically based with a view to highlight nurses emotional perceptions in international aid work for MSF. The empirical data consisted of blogs, travel stories and interviews that were analyzed and presented in categories before, during and after missions. The first category showed that nurses were preparing for a tough and demanding mission, but it was difficult for them to imagine what they were going to meet. During the mission, both positive and negative feelings were related to the professional role. The work was a challenge and it was a great feeling to be able to make a difference. The assignments gave energy and the feeling of having grown as a person. The study revealed that it was difficult to be prepared for a mission, the nurses expressed frustration but no stress, which other studies showed. The nurses had to learn to see with new eyes and the interaction with the patients was affected.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet. Det teoretiska- och begreppsliga ramverk vi använt oss av är symbolisk interaktionism och begreppen stigma, identitet samt svenskhet. Den tidigare forskning vi har tagit del av är indelad i tre teman, svenskhet och rasifiering, identitetsarbete och självkänsla samt mental hälsa och välbefinnande. Den tidigare forskningen belyser dissonansen som internationellt adopterade kan erfara vad gäller svenskhet kontra ett icke-vitt utseende vilket kan resultera i identitetskriser och psykisk ohälsa.

There is unanimity within the arbitration community that corruption is disrupting international trade and that arbitrators must not let arbitration be a safe forum for enforcement of contracts tainted by such illicit acts. Due to the hidden nature of corruption, often hiding behind an agency agreement, the most challenging question facing arbitrators has shown to be how to handle the rules of evidence. Awards show that there is an inconsistency in the treatment of the burden and standard of proof as well as the significance given to circumstantial evidence. Two trends can be spotted where the first approach is to argue that the seriousness of the accusations calls for a heightened standard of proof. The second trend is to argue that the seriousness to the contrary calls for a pragmatic approach to the rules of evidence, allowing a less rigid view on the standard of proof and use of circumstantial evidence or even a shift in the burden of proof. The focus of the thesis is on evidentiary aspects of corruption cases and how arbitrators have dealt with these challenges. The overall question is how arbitrators should handle the rules of evidence in corruption cases from a lege ferenda perspective. It is argued that the inconsistency in the handling of proof is sometimes misguided and that there are reasons to agree on a common starting point for applying the rules of evidence to corruption cases. Arbitrators should realise the frightening fact that it is their weighing of the evidence which is usually decisive for the outcome and accordingly there is a responsibility to conduct this operation carefully. The tools and procedural flexibility to reveal corruption exist even if there is no perfect solution on how to do it.

Klädbranschen är präglad av långa, världsomspännande produktionsled vilket gör det intressant och viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven på att företag tar socialt ansvar ökar samtidigt som företag är påverkade av sin historia, kultur och specifika omständigheter som kan påverka vad som är viktigt för företaget. I denna studie undersöks vad fyra klädföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla från fyra olika länder, väljer att betona i sitt CSR-arbete. Information publicerad på företagens hemsidor samt rapporter har legat till grund för empiri som analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har ställts mot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrån teorierna. Resultatet visade att likheterna gällande företagens valda CSR-betoning var fler än skillnaderna och att imitation kan vara en anledning till att företag väljer att fokusera på liknande saker i sina redovisningar, samt en vilja att ta hänsyn till och verka legitima i alla intressenters ögon.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / Pp. 203-213: Bibliography.

Syftet med denna studie är att ur ett postkolonialt perspektiv studera socionomutbildningars lärandemål för utlandspraktik för att belysa dess relevans för studenters personliga och professionella utveckling i relation till internationellt socialt arbete. Studiens resultat bygger på analys av 17 svenska lärosätens och socionomutbildningars kursplaner för praktik, vilket har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. För analys och tolkning av studiens material har kritisk och postkolonial teori samt tidigare forskning legat till grund. Studiens resultat visar att majoriteten av socionomutbildningar i Sverige saknar tydliga lärandemål för utlandspraktik och internationellt socialt arbete. Färdighetsträning i socialt arbete definieras i huvudsak i nationella termer. Lärandemål som uppmuntrar studerande till kritisk självreflektion i förhållande till det sociala arbetets globala roll och som global profession berörs endast i ett fåtal av lärosätenas kursplaner. Lärandemål och kurslitteratur som behandlar kritiska och globala perspektiv med relevans för internationellt socialt arbete återfinns inte i någon större utsträckning. Baserad på studiens resultat argumenterar författarna för nödvändigheten av att socionomutbildningar inkluderar lärandemål och kurslitteratur som på ett adekvat sätt kan förbereda studenter för verksamhetsförlagd utbildning och färdighetsträning i socialt arbete bortom den nationella välfärdstatskontexten. / <p>2018-01-19</p>

Internationellt samarbete inom olika politikområden är vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jämför och analyserar två samarbetsinstitutioner i den arktiska regionen: Arktiska rådet och Barentsrådet. Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka åtgärder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning är den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill säga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien använder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka. Den empiriska analysen för studien visar att båda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnår specifika mål och syften samt efterföljer rådande regel- och normsystem. Däremot har inte institutionerna inom sitt ramverk möjlighet att fatta bindande avtal som skall efterföljas. Vidare är det energipolitiska samarbetet mycket begränsat, och båda institutionerna visar främst upp styrka i att skapa normer och reglerför hur miljöaspekten av energifrågor bör se ut.

Sveriges försvarsmakt har under många år efter Försvarsbeslut 2000 anpassats för internationella insatser och i samband med detta även den teknik och materiel som nyttjas. När Försvarsberedningen senare förändrat inriktningen för svenska försvarsmakten, ska försvaret anpassas för att klara de krav som ett nationellt försvar kräver. Med begränsningar får småstater alltjämt problem och svårigheter i de val som måste göras, likt de problem svenska försvarsmakten torde ställs inför vid omställningen mot ett invasionsförsvar. Något som kan ha försvårats av att vi har skapat oss problem med ett optimerat försvar för internationell tjänst och något som framöver kan få konsekvenser för det nationella försvaret. Studien avser att identifiera och analysera en småstats utmaningar utifrån de begränsningar som den har. Den belyser dilemman för småstater, vilket uppstår i samband teknisk utveckling och anpassning. Specifikt inriktat på hur teknisk utveckling förändrar en småstats möjlighet att möta striden. Studien visar normativt på att Sveriges försvarsmakt å ena sida är pressade att följa med i teknisk utveckling för att kunna hävda sig internationellt och erhålla internationellt stöd, å andra sidan har särskilt taktiska och nationella operativa behov. Dessa tillgodoses inte av denna utveckling eller försöken att hänga med i utvecklingen, där den nationella försvarsförmågan kan bli lidande. Sverige som småstat ett har tydligt dilemma i att följa en teknisk utveckling och samtidigt ha resurser för ett stark nationellt försvar.

No description available.

Biståndsarbetares erfarenheter och tankar kring utmaningar och frustrationer tenderar att försummas i både internationella debatter samt i vetenskaplig forskning. Att arbeta med internationellt bistånd innebär för många att vistas i en interkulturell kontext där kulturell identitet, värderingar och antaganden utmanas och där arbetaren i många fall behöver anpassa sig. Denna studie avsåg därför att undersöka internationella biståndsarbetares erfarenheter av interkulturella möten med ett särskilt fokus på vilka utmaningar och frustrationer som uppstår. Genom en tematisk analys av intervjuer med åtta biståndsarbetare och med användning av det teoretiska ramverket Developmental Model of Intercultural Sensitivity (DMIS) visade studien att biståndsarbetarna mötte många olika typer av oundvikliga utmaningar och frustrationer som främst grundade sig i kulturella skillnader. Samtidigt belyste respondenterna vikten av att ständigt vara medveten om sina egna antaganden och värderingar. Dessutom behövs ett öppet tillvägagångssätt och en vilja att lära sig om- och förstå andra människor och kulturer. De teman som identifierades var: mötet mellan kulturer, organisatorisk frustration, personliga utmaningar och frustrationer, moraliska dilemman, förberedande utbildning och lokala perspektiv.