I denna studie analyserades en lärobok i svenska för årskurs 7–9 med syfte att undersöka hur ett internationellt perspektiv tillämpas för att representera kulturell mångfald. Läroboken som analyserades är Portal och publicerades 2012 av förlaget Gleerups Utbildning AB. Med hjälp av kvantitativ metod gjordes en sammanställning av lärobokens litterära utdrag samt alla namn som förekommer i den. Resultaten av studiens kvantitativa data visar att det är ett västerländskt perspektiv, snarare än ett internationellt, som dominerar och att namnen som förekommer skänker litet utrymme för personer med annat ursprung än västerländskt att spegla sig i lärobokens representation. Dessutom analyserades Portals innehåll kvalitativt med kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen visade att läroboken inte lever upp till styrdokumentens riktlinjer gällande det internationella perspektivet och förmedling av demokratiska ideal eftersom den konstruerar en hegemonisk differentiering mellan ”vi” och ”de andra” samt förmedlar en västerländsk norm av postkolonial karaktär.

På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.

Klimatförändringar och säkerhet har gradvis framträtt som en viktig fråga. Klimatsäkerhet har länge förespråkats inom EU men möts av motstånd på grund av ihopkopplandet av klimat och säkerhet. Syftet med denna studie är att studera hur problemrepresentationer inom en kontroversiell fråga som klimatsäkerhet har för effekter på beslutsfattande och konstruktioners påverkan på integrationsprocesser. Utifrån diskursanalytisk metod kunde problemkonstruktionen och dess förändringar följas. Ett flertal konstruktioner och underliggande antaganden framkom, vilket uppvisade ett flertal indikationer. EU:s positionering som global aktör, dess försök till legitimerande av kunskap och sin syn på vem som har ansvaret. Resultaten visar hur konstruktionerna eventuellt kan rättfärdiga och leda till ytterligare integration, på grund av hur man representerar problemen. Analysen bidrar till en bredare förståelse i hur ett problem representeras kan leda till reella effekter.

I dagens digitala värld uppkommer nya typer av företag som Born Digitals, vilka har möjligheter att kunna etablera sin försäljning på internationella marknader på ett digitalt sätt. Forskningen om Born Digitals är begränsad trots denna typ av företags ökade närvaro i takt med digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen i världen. Denna studie syftar till att utforska när och var Born Digitals etablerar försäljning på internationella marknader. Semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner i relevanta bolag har genomförts som en del av den kvalitativa ansatsen som har använts. Resultat i studien visar dels, i linje med tidigare forskning, dvs att Born Digitals kan skala upp effektivt och nå ut på internationella marknader snabbt. Samtidigt visar det också att de begränsas av faktorer som psykisk distans precis som traditionella företag. Vi finner tydliga hinder relaterade till kultur, språk, lagar och infrastruktur som förhindrar företagen att dra nytta av de egenskaper i en digital produkt och i ytterligare grad kunna bryta traditionella mönster inom internationalisering. Dessa hinder innebär resurskrävande anpassningar och relationsbyggande som ofta sker via fysisk närvaro med mänskliga interaktioner.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka internationaliseringsstrategier för svenska startups inom den expansiva rymdindustrin, specifikt internationalisering genom branschspecifika företagsinkubatorer, med fokus på den Europeiska Rymdorganisationens Företagsinkubator, ESA BIC. Forskningsmetodiken innefattar genomförandet av semistrukturerade intervjuer med deltagare som representerar ledningen för fyra svenska entreprenörsledda företag inom rymdindustrin, där de får möjlighet att utveckla sina tankar kring företagets internationaliseringsstrategi. Uppsatsens slutsats belyser företagsinkubatorers viktiga roll i att stödja startups internationaliseringsprocess, särskilt när det gäller tillgång till nätverk, finansiering och affärsplanering. Den påvisar även hur entreprenörens egna erfarenhet, existerande nätverk, och förutsättningar påverkar behovet av en inkubator.  Den belyser också utmaningar och strategiska hinder som startups möter i den konkurrenskraftiga rymdindustrin, både inom och utanför inkubatorer. Rymdindustrin är underutforskad inom detta område och därmed ger avhandlingen värdefulla insikter om företagsinkubatorers roll i internationaliseringsprocessen för startups inom rymdindustrin, och framhäver fördelar och utmaningar som är förknippade med detta.

<p>The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly’s and PGU’s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:</p><p>1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?</p><p>2. Which are the central actors in development and international development cooperation and what should their roles be in the development process?</p><p>3. Between which levels in society should the international development cooperation take place?</p><p>The result shows that Easterly and PGU agree that the receiving society should be responsible for the development process and that the poor are important actors in this process. In spite of their common view on the importance of national ownership their strategies and views on development and international development cooperation differ from one another. The main differences are based on their different views on how social changes should be done. Easterly suggests a piecemeal social engineering in contrast to PGU who suggests a holistic social engineering.</p>

<p>Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.</p><p>Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.</p><p>I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen.</p><p>Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav <em>relationsresurser</em> och <em>kunskapsresurser</em> har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.</p>

Vi har en uppfattning om att internationell adoption och internationellt adopterade ofta associeras med TV4:s tv-program Spårlöst. Det gör att programmet har stort inflytande över vilken bild av adoption och adopterade som sänds ut i media. Vi har därför valt att göra en kvalitativ textanalys som undersöker hur Spårlöst framställer internationell adoption och internationellt adopterade. Syftet med studien är att synliggöra och kritiskt granska framställningarna. Vi hoppas att studien ska bidra till ett mediesamhälle som inkluderar adoption och adopterade mer. Studien bygger på konstruktivism och dess inriktning socialkonstruktionism. Studiens analysmaterial är valt utifrån avsnitten som visades under säsongen hösten 2016 med hjälp av den dramaturgiska kurvan. Genom att använda oss av hermeneutiken kan vi tolka textens innehåll och urskilja framställningarna i programmet. Tolkningarna stöds även av barmhärtighetsprincipen. Studiens slutsatser är att internationell adoption främst framställs som en väg till bättre förutsättningar, men också som en vinstdrivande verksamhet och som osäkert. Ytterligare slutsatser är att adopterade ofta framställs som positiva till sin adoption. Adopterade framställs även som identitetssökande och nyfikna personer, men också som personer som värdesätter familjerelationer. / Our perception is that international adoption and international adoptees often are associated with the tv-program Spårlöst shown on TV4. This could mean that the program may have a great influence over the images of adoption and adoptees shown in media. Therefore, we have chosen to do a qualitative text analysis which examines how Spårlöst portrays international adoption and international adoptees. The purpose of the study is to highlight and critically view the portrayals. We hope our study will contribute to a more including media society concerning adoption and adoptees. The study is based on constructivism and its orientation on social constructionism. The study’s analytical material is chosen from the episodes that were shown in the fall season of 2016 by using the dramaturgical curve. We can interpret the content of the text and distinguish the portrayals in the program by using the hermeneutics. The interpretations are also supported by the principle of charity. The study’s conclusions are that international adoption mainly is portrayed as a way to better conditions, but also as a profit organization and as unsafe. Further conclusions are that adoptees often are portrayed as positive towards their adoption. The adoptees are also portrayed as identity seeking and curious people. The study also shows that adoptees value relationships within the family.

Problem: Japan är en av Sveriges största exportmarknader med 127 miljoner konsumenter och en intressant marknad för svenska företag. Den japanska marknaden innehar många hinder och utmaningar och har tidigare varit restriktiv mot utländska företag. Svenska små och medelstora företag har oftast mindre kapital och resurser än stora företag vilket kan påverka deras val av etableringsstrategier samt vilka hinder och utmaningar de stöter på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka etableringsstrategier som svenska företag kan använda för att göra affärer i Japan. Metod: I denna studie har det använts en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt sex informanter. Intervjuerna har genomförts med tre företag som har verksamhet i Japan. De övriga tre intervjuer var med en universitetslektor samt statliga/halvstatliga organisationer. Slutsatser: Hinder som framkommit är icke tariffära barriärer som komplicerade administrativa procedurer, lagar och regler, förståelse av den japanska affärsmiljön samt de höga konsumentkraven. Utmaningar som framkommit är det japanska språket, höga operationskostnader, konkurrensintensiteten (främst på B2B-marknaden) samt långsiktiga relationer och förtroende som tar lång tid att bygga upp. Ursprung och nätverk är något som bör tas hänsyn till då de kan underlätta etableringen på den japanska marknaden. Svenskt ursprung är något som uppskattas i Japan och nätverk kan bidra till att lokala kunskaper och erfarenheter tas vara på. Etableringsstrategier som svenska företag kan använda sig av i Japan är direkt eller kooperativ export samt etablering genom intermediate modes som exempelvis joint venture och mellanhand. Dessa etableringsstrategier respekterar värden som förtroende och långsiktiga relationer vilket är essentiellt för att göra affärer i Japan. / Problem: Japan is one of Sweden’s largest export markets with 127 million consumers and an interesting market for Swedish companies. The Japanese market has many obstacles and challenges and has previously been restrictive to foreign companies. Swedish SMEs usually have less capital and resources than large companies which can affect their choice of establishment strategies as well as the obstacles and challenges they encounter. Purpose: The purpose of this study is to investigate the entry strategies that Swedish companies can use to do business in Japan. Methodology: In this study, a qualitative method was used in which semi-structured interviews were conducted with a total of six informants. The interviews were conducted with three companies operating in Japan. The other three interviews were with a university lecturer and state / semi-governmental organizations. Conclusions: Obstacles that emerged in this study are non-tariff barriers such as complicated administrative procedures and laws and regulations, understanding of the Japanese business environment and high consumer demands. Challenges that have emerged are the Japanese language, high operational costs, the intensity of competition (mainly in the B2B-market), as well as long-term relationships and trust that take a long time to build. Origin and networks are something that should be taken into account as they can facilitate the entry in the Japanese market. Swedish origin is something that is appreciated in Japan and networks can help to utilize local knowledge and experience. Entry strategies that Swedish companies can use in Japan are direct or cooperative exports and intermediate modes such as joint venture. These entry strategies respect values such as trust and long-term relationships, which are essential for doing business in Japan.

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.