Sammanfattning Studien syftar till att ge fördjupad kunskap om svenskt internationellt biståndsarbete samt hur problem formuleras och lösningar konstrueras av biståndsorganisationernas arbetsätt.  Studien är genomförd med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre ledande personer från två svenska biståndsorganisationer som arbetar på internationell nivå. Vidare inryms i studien observationer från dessa två biståndsorganisationer. Studiens teoretiska perspektiv är den postkoloniala teorin, teorin om konstruktion av sociala problem samt begreppen kolonialism och eurocentrisk diffusion. Resultatet i studien visar att de studerade biståndsorganisationerna i stora drag har ett liknande tillvägagångssätt i sitt arbete med internationellt bistånd. De arbetar utifrån att ha en stödjande roll gentemot mottagarna av biståndet så att mottagarna kan definiera sina behov och vara aktiva i lösningarna tillsammans med de svenska biståndsorganisationerna.  Samtidigt agerar de kontrollerande gällande huruvida biståndsorganisationernas egna visioner och värderingar ska vara styrande i utformningen av hjälparbetet.   De svenska biståndsorganisationernas mål är att kunskapsbilda, medvetandegöra och ombilda befintliga lokala organisationer för att förbättra människors levnadsvillkor till det bättre i utsatta länder. För att detta ska vara möjligt är det avgörande att samarbeta med lokala organisationer som är likasinnade med de svenska biståndsorganisationerna.  Studien påvisar att det finns en idé om att påverka mottagarna av biståndet genom eftersträvan av att de ska anamma de svenska biståndsgivarnas egna visioner och värderingar. Detta framkommer tydligt genom de svenska biståndsorganisationernas arbetsätt samt deras delaktighet vid formuleringar av problem och konstruktioner av lösningar hos biståndsmottagarna. Vidare framkommer att biståndsorganisationernas kunskapsgivande och ombildning av lokala organisationer bidrar med att västerländsk kunskapssyn sprids ut i världen. / The study aims to provide profound knowledge of Swedish international aid work and how problems are formulated and solutions designed by aid organizations working methods. The study is conducted using a qualitative approach and the empirical material has been collected through interviews and observations. The interviews took place with three leading figures from two Swedish aid organizations working at international level. Furthermore, are observations from these two aid organizations part of the studies method. The studies theoretical perspective is the post-colonial theory, the theory of constructions of social problems and the concept of colonialism and eurocentrism diffusion. The result of the study shows that the studied organizations have broadly similar procedures in their work with international aid work. The organizations work on a paradoxical basis. On the one hand they have a supporting role to the recipients of aid so that the recipients can define their own needs and be active in the solutions along with swedish aid organizations. On the other hand, the organizations acts controlling where their own vision and values are guiding the relief effort. The swedish aid organizations aim is to educate, raise awareness and transform existing organizations in the countries they operate in order to improve people's lives for the better in vulnerable countries around the world.  For achieving this purpose, it is crucial for them to work with local organizations that are like-minded the swedish aid organizations.  This study shows that there is an idea to affect the recipients of aid in pursuing them to embrace the Swedish donors' own visions and values. This is clearly shown by the Swedish aid organizations working methods as well as their involvement in the formulation of problems and constructions of solutions of aid recipients. Furthermore, it appears that the aid organizations' knowledge rewarding and transformation of local organizations contribute to Western conception of knowledge spread out in the world.

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv. Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text. Genom SWOT- analys identifieras och kategoriseras starka sidor, svaga sidor, möjligheter och hot bland faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Starka sidor och möjligheter betraktas som framgångsfaktorer.  Resultaten visar vilka faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling utifrån lärarens perspektiv. Den studien belyser framgångsfaktorer för utbildning för hållbar utveckling i praktiskt arbete. Min förhoppning är att min undersökning ska öka förutsättningarna för att utveckla en internationell dialog och samarbete inom kompetensutveckling inom utbildning för hållbar utveckling.

Allt fler socialarbetare väljer idag att åka ut i världen för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet är av stor relevans för socialt arbete då globaliseringen av världen gör länder allt mer beroende av varandra och sociala problem kräver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem på en strukturell nivå är mycket viktigt inom det internationella fältet för att uppnå hållbara förändringar. Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förståelse för hur socialarbetare arbetar med förändring utifrån ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingsländer. Det vi frågat oss är vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstå samt vilka metoder och kunskaper som är viktiga vid socialt förändringsarbete i utvecklingsländer då man arbetar utifrån ett strukturellt perspektiv. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingsländer. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån: Teorier kring Social Mobilisering, Systemteori och Maktteorier samt utifrån tidigare forskning. Intervjumaterialet visar på att det finns stora möjligheter att uppnå förändring på strukturell nivå men att det kan uppstå utmaningar och hinder på vägen. Makt och hierarkier är exempel på sådana hinder. Viktiga metoder för att öka dessa möjligheter är exempelvis att arbeta på flera nivåer i samhället och att arbeta tillsammans med de människor som hjälpen åsyftar. Kunskaper om helhetsperspektiv som inkluderar individ, grupp och samhälle är av betydande vikt för socialarbetaren i det strukturella förändringsarbetet i utvecklingsländer och vikten av att vara lyhörd, respektfull och ödmjuk lyfts fram.

Program utvärderingar utgör till stor del grunden till det formella lärandet inom Sida (Swedish International Development Cooperation Agency). Utvärderingars syfte är att bistå med kunskap och Utvärderingar ska garantera att insatser är baserade på god förståelse om verkligheten i mottagarländerna. Genom att gynna organisatoriskt lärande förmodas utvärderingar bidra till biståndets effektivitet (Stefan Molund, 2004).   Teorier om den lärande organisationen hävdar att organisationers fall beror på medlemmars tendens att förenkla och misstolka verkligheten. Medvetet eller omedvetet leder detta till att organisationens vision försvagas, medlemmars engagemang försvagas och den verklighet man sökt att förändra förblir den samma (Peter M. Senge, 1994).   Genom att bistå sektorer som hälsa, utbildning och demokrati mm. har det svenska biståndet präglats av en objektiv eller positivistisk syn på verkligheten i utvecklingsländer. Insatser inom hälsa leder onekligen till effektivitet i fattigdomsbekämpningen.   Min uppsats visar hur Sidas strävan efter objektivitet löper risken att försvaga organisationens vision. I de fattigaste och mest socialt komplexa utvecklingsländerna finns inte förutsättningarna[1] för objektiv utvärdering, och resultaten av en utvärdering blir ofta öppna för olika tolkningar. Trots att utvärderingarna skildrar en sann bild av verkligheten så leder detta till frustration hos handläggare. Resultatet blir att utvärderingar görs av program som handläggarna redan har god kunskap om. Mitt resultat visar att denna trend successivt försvagar Sidas vision då insatser ämnade åt att öka effektiviteten i biståndet allokeras från de ”fattigaste länderna” till länder som kommit längre i utvecklingsprocessen. [1] De “fattigaste” utvecklingsländerna saknar de institutioner för datainsamling som krävs för objektiv utvärdering. Att skapa förutsättningarna för den kostnadseffektiva objektiva utvärderingen i utvecklingsländer är ett utvecklingsmål som vilket annat som ingår i den övergripande fattigdomsbekämpningen. / Presentation har ägt rum

Bakgrund: I dagens globaliserade samhälle är länder till stor del sammanknutna ochmarknader betraktas snarare som nätverk av relationer än som klassiska marknader därolika aktörer verkar oberoende av varandra. Existerande forskning utgår i hög grad frånantagandet att små och medelstora företag redan har utvecklade affärsnätverk somsträcker sig över hemlandets gränser vid tidpunkten för internationalisering. Emellertidhar empiriska studier visat att många av dessa företag faktiskt saknar internationellanätverk vid företagsetablering utomlands. En situation som kan leda till stora problem närdet kommer till att förstå det nya affärsklimatet, att identifiera internationellaaffärsmöjligheter samt att skapa tillit till nya utländska affärspartners. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för svenska entreprenörer sometablerar sig på den franska marknaden och franska entreprenörer som etablerar sig påden svenska. Vidare söker uppsatsen att klargöra huruvida förekomsten av ett socialtnätverk kan hjälpa dessa entreprenörer att övervinna problemet med liability offoreignness samt hur sociala nätverk påverkar skapandet av entreprenörersaffärsmöjligheter. Metod: Denna flerfallsstudie genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategi och haren abduktiv ansats. Det empiriska materialet omfattar 12 semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att sociala nätverk har en inverkan på skapandet avaffärsmöjligheter, framförallt när det kommer till valet av marknad att gå in på samt föratt skapa förståelse för den nya kulturen. Vidare drar entreprenörer stor nytta avkundernas sociala nätverk. Därtill visar resultaten att inte alla internationellaentreprenörer upplever liability of foreignness. Det finns istället indikationer på någotstudiens författare kallar “possibility of foreignness”. / Background: In today's globalized world, countries are largely interconnected, andmarkets are considered as networks of relationships rather than as classic markets wheredifferent actors operate independently of one another. Existing research is largely basedon the assumption that SMEs have business networks that extend beyond the borders oftheir home country at the time of internationalization. However, empirical studies haveshown that many companies actually lack international networks when setting upcompanies abroad. A situation that can lead to major problems when it comes tounderstanding the new business climate, identifying international business opportunitiesand building trust in new foreign business partners. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding for Swedishentrepreneurs who start a business on the French market and French entrepreneurs whostart a business on the Swedish market. Furthermore, the thesis seeks to clarify whetherthe existence of social networks can help these entrepreneurs overcome the problem ofliability of foreignness and how social networks affect the creation of entrepreneurs'business opportunities. Method: This multiple case study was conducted with a qualitative research strategy andan abductive approach. The empirical data comprises 12 semi-structured interviews. Conclusion: The results of the study show that social networking indeed has an impacton the creation of business opportunities, especially when it comes to choosing whichmarket to enter and to help understanding the new culture. Furthermore, entrepreneursbenefit greatly from customers' social networks. However, the study shows that not allinternational entrepreneurs experience liability of foreignness. Instead, there areindications of something the authors call “possibility of foreignness”.

Sweden's prosperity is one fifth based on successful and innovative industries. To be able to meet the increasingly demanding and complex market the manufacturing companies need to be able to change. This, in turn, puts high pressure on leadership and internal and external communication before a transformation within the organisation, even more so on a global organisation. To meet these requirements, the manufacturing companies need to work hands on with dissemination of information between the organization's boundaries before change. This study aims to investigate how management can work with dissemination of information before a change. A qualitative method approach was used to answer the study's research question and the method of choosing was semistructured individual interviews. Sensemaking was used as a theoretical perspective to analyse the collected data. The study results show that management and bosses need to adapt their way of communication depending on which individual the information is addressed to, and that organizations need to work with organizational culture to encourage change. This study also reversals that it is important for concerned organisational members to feel involved in, and to understand the meaning with, the change. The management within the organization can therefore establish a change group to work with these issues. / Sveriges välstånd är till en femtedel byggt på framgångsrika och innovativa industrier. För att tillverkningsföretagen ska kunna möta den allt mer komplexa och krävande marknaden behöver de kunna förändras. Detta sätter i sin tur hög press på ledarskap och intern och extern kommunikation inför en förändring, och allra främst på globala organisationer. För att kunna möta dessa krav behöver tillverkningssektorn aktivt arbeta med informationsspridning mellan organisationens gränser inför förändringsarbeten. Den här studien kommer att undersöka hur ledning kan arbeta med informationsspridning inför ett förändringsarbete. En kvalitativ metod ansats har använts för att besvara studiens forskningsfråga och den valda metoden utgjordes av semistrukturerade individuella intervjuer. För att analysera studiens insamlade data användes Sensemaking som ett teoretiskt perspektiv. Studiens resultat visar att ledning och chefer behöver anpassa sitt sätt att kommunicera beroende på vilken individ informationen riktar sig till, samt att organisationer behöver arbeta med organisationskultur för att främja förändringsarbeten. Studien visar även att det är viktigt att berörda organisationsmedlemmar känner sig involverade i, och förstår meningen med, förändringen. Ledningen inom organisationen kan bland annat arbeta med detta genom att tillsätta en förändringsgrupp.

We have all read about the rapid development of today’s business landscape as well as the increase in globalization. Companies are forced to operate in new ways in order to stay competitive. At the same time, globalization has opened up new business opportunities for companies. This has lead to the emergence of born global companies, which carry out rapid internationalization processes from an early stage, and challenge traditional internationalization models such as the Uppsala model. According to existing literature, there are several challenges with adopting a born global strategy, and international entrepreneurship orientation becomes an important aspect in order to succeed. Finding a balance between innovativeness, risk-taking, and proactiveness is the key in order for born global companies to succeed in their internationalization process. This study investigates how international entrepreneurship orientation affects the internationalization process of born global companies in Sweden. I have, with the help of a qualitative study, looked into how Swedish SME born global companies in the ear-and headphone industry have managed to take on several international markets in their internationalization process and in what way international entrepreneurship orientation in combination with other factors have played a crucial role. / Vi har alla läst om den snabba utvecklingen av dagens affärslandskap samt den ökade globaliseringen. Företag tvingas idag att hitta nya sätt att arbeta på för att förbli konkurrenskraftiga. Globalisering har i sin tur skapat nya möjligheter för företag, vilket har lett till uppkomsten av born global-företag. Dessa företag karaktäriseras av att genomföra snabba internationaliseringsprocesser från ett tidigt skede och utmanar på så sätt mer traditionella modeller så som Uppsalamodellen. Enligt existerande litteratur finns det ett flertal utmaningar när det kommer till att ta sig an en born global-strategi och internationell entreprenörskapsorientering blir därmed en viktig aspekt för att lyckas. Att hitta en balans mellan innovativitet, proaktivitet och risktagande är nyckeln för att ett born globalföretag ska lyckas i sin internationaliseringsprocess. Den här studien undersöker hur internationell entreprenörskapsorientering påverkar internationaliseringsprocessen hos born global-företag i Sverige. Jag har med hjälp av en kvalitativ studie undersökt hur svenska SME born global-företag inom hörlursbranschen har lyckats ta sig an flera internationella marknader i deras internationaliseringsprocess och på vilket sätt internationell entreprenörskapsorientering i kombination med andra faktorer har haft en kritisk roll i processen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen. Detta försöker de göra internt bland annat genom en kompetensbaserad rekrytering, en mångfaldsplan och genom att lita på att alla försöker arbeta med det inom sitt eget företag. Samt genom att försöka påverka andra företag med extern bolagsstyrning. Detta kan också vara svårt att göra enligt genus- och den institutionella teorin, då det finns rådande institutionella normer i samhället som verkar emot. Normerna kan även visa sig i den svenska kulturen som kan förklaras genom Hofstedes kulturdimensionsteori. / The purpose of this study is to examine how those responsible for gender equality at Folksam work with gender equality. It also aims to examine the norms and cultures that can affect their work on gender equality. This is examined by four semi structured interviews with two people who are working internally to get Folksam more equal and with two people that are working externally at Folksam to get other companies, both in Sweden and abroad, to become more equal. The conclusion is that norms from for example politics affect the respondents at Folksam, since the politics requires them to be equal, but also because their customers want it. It is also a profitability question as well as a human right and therefore they want to change the current norm. They are trying to do that internally through, for instance, a competency-based recruitment, a diversity plan and by trusting that everyone is trying to work with it within Folksam. And by trying to influence other corporations through external corporate governance. This may also be difficult to do according to gender- and the new institutionalism theory, because of the existing institutional norms in society that is working against it. Norms can also be shown in the Swedish culture, which can be explained with the Hofstede's Cultural Dimensions Theory.

Abstract Title: DREAMING OF A UNITED ‘NORDEN’ (The North) – Four central Nordic actors about the progress and extent of Nordic cooperation The Nordic cooperation are often spoken as in terms of a peaceful international cooperation that is built upon a wide range of similarities among its members, such as a common culture, language similarities and a related kind of political system etc. But in spite of the fact that these so called propitious factors are present, many of the attempts that has been made trying to bring the states of the North (Norden) closer together has turned out unsuccessfully. Therefore no far-reaching Nordic cooperation has come to be implemented. The aim of this essay is to find out what the main reasons could be why this has been the case. I have chosen to take a closer look at the motives given by the former Nordic Prime ministers Tage Erlander (Sweden), Karl August Fagerholm (Finland), Einar Gerardsen (Norway) and Mauno Koivisto (Finland). To find out their thoughts on this subject I have studied their (political) memoirs. The reason I have chosen these actors is because they have been personally involved in the attempts to deepen the Nordic cooperation, for example in such fields as economics and military defence. When trying to find out what can explain the extent of the Nordic cooperation I’m also interested in finding out if there is a certain kind of motives that are more dominant then others. Is it common culture, interests or leadership which is the most dominant category of motives? These three mentioned categories are taken from arguments given by different schools of international relations theories such as realism, liberalism etc. After analysing the memoirs I have been able to come to the conclusion that it according to Erlander, Fagerholm, Gerhardsen and Koivosto are motives concerning interests that have been the most determining factor when talking about motives that can explain the extent of the Nordic cooperation. Further we can conclude that these interests have been of both domestic as well as of international nature. But it also seems like we can’t ignore the case specific conditions when we’re trying to understand international relations, such as the Nordic cooperation.

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly’s and PGU’s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions: 1. Which principles should be applied to development and international development cooperation? 2. Which are the central actors in development and international development cooperation and what should their roles be in the development process? 3. Between which levels in society should the international development cooperation take place? The result shows that Easterly and PGU agree that the receiving society should be responsible for the development process and that the poor are important actors in this process. In spite of their common view on the importance of national ownership their strategies and views on development and international development cooperation differ from one another. The main differences are based on their different views on how social changes should be done. Easterly suggests a piecemeal social engineering in contrast to PGU who suggests a holistic social engineering.