1. Svarbiausi rizikos šeimų kriterijai yra: nedarnios, asocialios, nepilnos šeimos, kuriuose nesugebama tinkamai spręsti susidariusias problemas, rūpintis vaikais, keisti gyvenimo būdą. Dažniausiai tokiuose šeimose poreikių tenkinimas vyksta socialiai nepriimtinais būdais. Socialinės rizikos šeimų atsiradimo priežastys: nestabili ekonominė padėtis Lietuvoje, skurdas, nedarbas, priklausomybė alkoholiui, narkotinėms medžiagoms, vaikų nepriežiūra, socialinių įgūdžių stoka, auklėjimo ypatumai šeimoje, konfliktai šeimoje, visuomenės informavimo priemonių poveikis, vertybių sistemos ypatumai. 2. Vilniaus miesto socialinės paramos centras vykdo šias svarbiausias veiklas: teikia kokybiškas socialines paslaugas ir išmokas Vilniaus miesto gyventojams, kurie negali savarankiškai rūpintis savo asmeniniu (šeimos) gyvenimu ir kuriems būtina pagalba, tenkinant jų būtinuosius poreikius bei sprendžiant socialines problemas. 3. Tyrimu nustatyta, kad: • Vilniaus miesto socialinės paramos centro socialiniai darbuotojai, dirbdami su socialinės rizikos šeimomis, nėra pajėgūs nusistatyti darbo prioritetų – apsiriboja buitinių sąlygų tikrinimu, neatkreipdami dėmesio į kitas esmines šeimų, atsidūrusių krizėje, problemas. • socialinių darbuotojų bendradarbiavimas su kitomis institucijomis, teikiant pagalbą socialinės rizikos šeimoms, vyksta nuolat. • dažniausiai socialiniai darbuotojai bendradarbiauja su Vaiko teisių apsaugos skyriaus vyriausiuoju inspektoriumi, su nepilnamečių reikalų... [toliau žr. visą tekstą] / The subject of social risk families is actual to many countries of the world, especially those which experience still essential social changes. Family is the most important in your life. It is important for your children, our parents and grand parents. It is important due to the fact that it is the foundation of the economy and our civilization. Urgent help is needed by social risk families and there are many of them in Lithuania. For social workers involved in the work with social risk families one of the most important highlights is the co-operation with other institutions. For the research of the co-operation a goal was set – to find out problems in co-operation between social workers working with social risk families and Children‘s Rights Protection Unit (further VTAS). Work tasks: • To analyze scientific literature and legal documents regulating children‘s rights and their protection in social risk families; • on the basis of scientific and methodological literature to define main criteria of social risk families and identify the roots of their appearance; • to disclose the activities of Vilnius social care center and the organization and execution of the help provided to social risk families; • to provide a list of social workers working with social risk families in order to evaluate the co-operation of social workers with other institutions in providing help to social risk families. Methods of work: • Theoretical: analysis of pedagogical and... [to full text]

The purpose of this study is to examine how social workers look at the importance of knowledge of culture in social work. A qualitative interview study was used in which five social workers were interviewed. The results were then analyzed based on previous research and culture as a theoretical framework. The study shows that social workers believe that knowledge of culture is of great importance in their practical social work. Knowledge of culture was seen as a contribute to a further understanding of different circumstances of the clients. Social workers were found to have different views on the extent of their knowledge of culture as some felt that their knowledge is sufficient to be able to perform good social work, while others thought that they are in need of more knowledge. The social workers own culture were seen by some as an important part in meeting with clients, while others were not at all aware of their own culture and its influence on their work. / Syftet med undersökningen är att undersöka hur socialsekreterare ser på betydelsen av kunskap om kulturer i socialt arbete. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts där fem socialsekreterare intervjuats. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning samt kultur som tolkningsram. Undersökningen visar att socialsekreterarna anser att kunskap om kultur har en stor betydelse i deras praktiska sociala arbete. Kunskapen om kultur sågs som något som kan bidra till en vidare förståelse av olika omständigheter kring klienterna. Socialsekreterarna visade sig ha olika uppfattning om i vilken grad de ansåg sig ha kunskap om kultur då vissa ansåg att deras kunskap är tillräcklig för att kunna genomföra ett bra socialt arbete medan andra menade att de är i behov av mer kunskap. Slutligen visas att vissa av socialsekreterarna såg sin egen kultur som en viktig del i mötet med klienter medan andra inte alls var medvetna om den egna kulturen och dess påverkan på deras arbete.

Opiatberoende är ett allvarligt och svårt tillstånd och narkotikadödligheten i Sverige är mycket hög. Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om och belysa hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten i Dalarna ser på sitt arbete med personer med opiatberoende i relation till att behandlingsformen LARO ligger hos en annan huvudman. En kvalitativ studie har genomförts där missbrukshandläggare från fem olika kommuner i Dalarna har intervjuats. Det empiriska materialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning inom området samt teorier om domäner och professioner. Slutsatsen av studien visar att missbrukshandläggare i Dalarna upplever en del svårigheter i sitt arbete med opiatberoende klienter utifrån att det är två aktörer inblandade i att hjälpa dessa. Bland annat är långa köer till LARO samt svårigheter att få igenom tvångsvård för klienter som står i kö till eller är inskrivna på LARO problem som kan innebära en risk för klienternas liv. / Opiate addiction is a serious and difficult condition and drug mortality in Sweden is very high. The purpose of this study is to acquire knowledge and illustrate how staff working with drug addiction in social services in Dalarna look at their work with people with opiate addiction in relation to the fact that MAT lies with another operator. A qualitative study has been carried out where social workers who works with drug addiction from five different municipalities in Dalarna have been interviewed. The empirical data were analyzed in relation to previous research on the area and the theories of domains and professions. The conclusion of the study shows that the social workers in Dalarna experiencing some obstacles in their work with clients with opioid dependence since it is two operators involved. For example, the long queues to MAT and difficulties to get through forced addiction care were issues that may be a risk for clients lives.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka föreställningar kring socialsekreterare som svensk dagspress reproducerar. Det empiriska materialet för studien består av 120 artiklar publicerade i morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan år 2015 och 2016. Metoden för studien är kvalitativ idé- och innehållsanalys och det analytiska ramverket som används är format av idéer och dimensioner som framkommit ur tidigare forskning. Analysen utgår i huvudsak från fyra idealtyper av socialsekreterare som media beskriver. I resultatet framgår det att socialsekreterare i huvudsak framställs som offer i sin yrkesroll på grund av problem i system och struktur. Beskrivningar av socialsekreterare som hjälpsamma och inkompetenta är i många fall relaterade till rollen som offer. Föreställningen om socialsekreterare som ovilliga och elaka förekommer i mindre utsträckning än andra roller och är begränsad till specifika områden av den mediala rapporteringen. / The aim of this study was to give understanding to the representations of social workers in the daily press in Sweden. The empirical material of this study consists of 120 articles published in the morning newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the years of 2015 and 2016. The method used were qualitative analysis of ideas and content analysis and the analytical framework used is based on ideas about social workers that has been identified in previous research. The analysis is based mainly on four ideas of social workers as the media describes the profession. From the results it appears that socials workers are mainly described as victims due to systematic and structural shortages. The descriptions of social workers as helpers and incompetent are often linked to the description of them as victims. The description of social workers as cruel and malicious are fewer than the other categories and are limited to specific areas presented in the news.

När en socialsekreterare ska handlägga ärenden enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur socialsekreterare upplever handläggning av LVM-ärenden samt vilka erfarenheter de har av en sådan process. Undersökningens material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare som alla har arbetat med LVM-handläggning. För att kunna tolka och analysera materialet användes gräsrotsbyråkrati, makt, etik i socialt arbete och handlingsutrymme som teoretisk referensram. Resultatet indikerar att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. De upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av den skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida eller skada sig själv och andra till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet med socialtjänsten riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. / When a social secretary has to investigate a client due to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM) he or she need to do so with consideration to many different perspectives. The purpose of this study is to provide knowledge about how social workers perceive handling LVM cases and also to find out what their experiences are when it comes to managing cases of this kind. The study is based on qualitative semi-structured interviews with six social secretaries who have all worked with LVM management. To interpret and analyze the material a theory about street-level bureaucrats, power, ethics in social work and “handlingsutrymme” were used as theoretical framework. The results seem to indicate that there are, according to the social secretaries, advantages as well as disadvantages to this approach. They experience the process of LVM as a bit of a dilemma. The social secretaries believe that the law is necessary for them so that they can act if needs be, in serious situations when clients are in danger and even risks death because of the addiction. They also believe that the law and the application of the same include quite a large restriction for the integrity of the client and that there is a risk for the client to be violated if the social worker does not show careful consideration on his/hers side. The result also show that the social secretaries wants to, as far as possible, show that they respect their clients’ autonomy. Although, this must be disregarded in a matter of life and death.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjeavdelningens utredningsenhet förhåller sig till situationer av hot och våld på arbetsplatsen och även till det förebyggande arbete som bedrivs för att undgå att hotfulla situationer uppstår. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av fem intervjuer. I intervjuerna sökte vi svar på frågeställningen: Vilka kunskaper om åtgärder har socialsekreterarna fått, om hur de ska agera utifall hot och våld uppstår i möten med klienter på arbetsplatsen? Vilka strategier använder socialsekreterarna sig av för att inte hotfulla och våldsamma situationer ska uppstå i möten med klienter? Det insamlande materialet har bearbetats genom inspiration utifrån en hermeneutisk ansats och analyserats utifrån KASAMteorin och de teoretiska begreppen mentalisering, organisationskultur samt coping. Studiens resultat visar att det förekommer få hotfulla situationer inom familjeavdelningens utredningsenhet. Det kan istället handla om kränkningar via telefon och mejl. Det framkommer att socialsekreterarna har en medvetenhet genom att de förbereder sig inför möten med klienter för att försöka sätta sig in i hur klienten kommer att uppleva mötet. Samtliga betonar vikten av att bemöta klienten med respekt. Resultatet visar även att intervjupersonerna anser att det finns ett bra stöd hos kollegor och chefer. Dock saknar de en bredare utbildning kring hur de ska agera om hot eller om en våldsam situation uppstår. Majoriteten av intervjupersonerna ansåg att ålder och arbetslivserfarenhet kan vara av betydelse för hur man upplever om man är med om otillåten påverkan. Det framkommer av intervjupersonerna att arbetslivserfarenhet är något som påverkar vilka försiktighetsåtgärder de tar i sitt privatliv, för att privatlivet inte ska påverkas av ens yrkesval. Just erfarenheten kan påverka att de upplever vissa situationer som mindre hotfulla. Även socialsekreterarnas ökade kunskaper påverkar hur de agerar i situationer som präglas av hot och våld. De får en viss acceptans för vilken situation klienten befinner sig i. / The aim of this study was to examine how social work professionals in child protection relate to situations of client related threats and violence, in the workplace, and also how they reason about the preventive work, in order to avoid threatening situations. In order to achieve the purpose, we used a qualitative approach, consisting of five individual interviews. In our semistructured interviews we looked for answers to the following questions: What knowledges about work-related measures did the social work professionals receive, on how to act when threats and violence arise in meetings with clients in the workplace? What strategies do the social work professionals use to avoid threatening or violent situations that can arise in meetings with their clients? We have, throughout our research process, been inspired by the hermeneutic method. The analysis was based upon Antonovskys KASAM (sense of coherence)-theory and theoretical concepts of mentalization, organizational culture and coping. The results show that only a few threatening situations occurred in the physical workplace of the five social work professionals. More common were threats expressed by phone and email. It appears that social workers have an awareness, preparing for meetings with clients to try to understand how the client will experience the meeting. All stresses the importance of responding to client with respect. The results also show that the interviewees believe that they receive good social support from colleagues and managers; they do, however, lack a broader perspective of education on how to act during threatening or violent situations. Majority of the interviewees felt that age and professional experience can be of importance in the interpretation of the situation. It is found by the interviewees that the work experience is something that affects what precautions they take in their private life, to private life should not be affected by one's choice of profession. They meant that these factors can affect the experience of threats and violence and how one interprets situations of violence and threats. The interviewees mentioned that they feel more confident in how to act when they need to diffuse a violent situation. They also meant that, as social work professionals working in child protection, you get a certain acceptance of the different kinds of situations your clients live through, the older you get.

In this dissertation, I explore a quite unique legal situation, namely administrative court hearings relating to coercive interventions: the Care of Young Persons Act (LVU), Care of Abusers (Special Provisions) Act (LVM), and the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT). There are three central participatory roles in the court hearings: The official party is the authority who files the application for coercive intervention – either a chief psychiatrist or a social welfare board (typically represented by a social worker or sometimes a lawyer assisted by a social worker), whereas the citizen party is the person about whom the application is brought. The citizen party is represented by a legal representative. The professionals represent two different logics: therapeutic and judicial. The purpose of this dissertation has been to study the tension between therapeutic and judicial logic in court hearings relating to compulsory care. With theoretical concepts from Scott (1995) and Wetherell & Potter (1998), it is possible to say that the therapeutic and judicial logics are built up by institutional elements that are communicated through interpretative repertoires. Three questions are central: 1. How do professional participators handle the different role expectations embedded in therapeutic and judicial logic? In this case, I am particularly interested in role conflicts faced by social workers and psychiatrists. 2. How do different institutional elements (regulative, normative/cognitive) play out in the court hearings? 3. To what extent can these court hearings be considered a scrutinizing order of discourse, where the arguments of official party are subjected to critical examination? In my analysis I am inspired by both critical discourse analysis and organizational theory, more precisely, new institutionalism. These two perspectives provide useful insights and make it possible to combine the micro- and macro levels in the analysis. Data for the analysis consist of 43 court hearings and 31 interviews, gathered from two different county administrative courts in Sweden. All written documents used and produced by the courts are also part of our data. The dissertation consists of five studies that indicate that the court hearings hardly can be described as a scrutinising order of discourse. In spite of this, the court constantly finds that the legal criteria for coercive intervention are satisfied. Neither the official party nor the legal representative argue according to a judicial logic. Instead, therapeutic logic dominates the order of discourse. When the arguments for compulsory care are therapeutic, they are not explicitly related to the criteria in the law. In my interpretation, the reason why the conflict between therapeutic and judicial logic is not realised can be found in the existence of a logic of normalisation. This ideological logic of normalisation can be found in most of the institutions in the Swedish society and are built on the idea of traditional welfare norms.

In the theoretical part of this thesis, the theory of social policy, the social policy of the Czech Republic, the structure and importance of the Labor Office in the fight against social exclusion and the current legislation on benefits of material need and the role of social workers were examined. The practical part presented and analyzed the results of a questionnaire survey conducted among social workers of the Labor Office of the Czech Republic. The aim of the questionnaire survey was to obtain information on the state of administrative burdens, obstacles to effective work, threats at the workplace and opinions of social workers on the issue of payment of benefits of material need and their abuse. The results of the questionnaire survey are as follows: there is excessive staff turnover at the Labor Office of the Czech Republic, which does not benefit the functioning of this institution. Too much administrative burden, poor communication with other institutions or low financial rewards contribute to this issue. Social workers often face client aggression and, in their opinion, are often misused by material need.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetares arbete med klienter som harmissbruksproblematik ser ut. I studien används kvalitativ metod för att uppnå syftet genom attintervjua sju verksamma socialarbetare med hjälp av semistrukturerade intervjuer.Socialarbetare berättar om sina upplevelser av arbetet och beskriver bland annat hur detformella arbetet ser ut, men redogör även för samverkan med andra aktörer samt deras syn påmissbruk, förhållningssätt gentemot klienter med mera. Intervjuerna har transkriberats ochanalyserats med hjälp av relevant forskning och teorier. Teorierna som tillämpas är Honnethsteori om erkännande, nyinstitutionell teori samt Goffmans teori om intrycksstyrning. Studiensresultat visar att de organisatoriska förutsättningarna och villkoren ser liknande ut försocialarbetare mellan de ingående kommuner. Det förekommer dock skillnader gällandeuppföljning och utvärdering av insatser. Vidare har majoriteten av intervjuade socialarbetareen bred och nyanserad bild av missbruksproblematiken och dess orsaker. Majoriteten menaratt psykisk ohälsa kan vara den största orsaken till missbruk. Det påpekas även brister isamverkan, vilket socialarbetare menar behöver åtgärdas. Vidare påvisar studiens resultat ettvisst mönster gällande kommunernas storlek och styrningen av arbetet. I de mindrekommunerna förekommer det tätare kontakt med klienter och det administrativa arbetetdominerar inte det dagliga arbetet i samma utsträckning som i den kommunen som är störsttill storlek. / The aim of this study is to examine how social workers' work with clients with substanceabuse. Qualitative methods are used to achieve the purpose of the study, by interviewingseven active social workers with the help of semi-structured interviews. Social workers talkabout their experiences of the work and describe for instance how the formal work looks like,but also report on cooperation with other authorities, their views on alcohol and-drug abuse,their attitudes towards the client etcetera. The interviews have been transcribed and analysedusing Honneths theory of recognition, the New Institutional theory and Goffman's theory ofimpression management. The conclusion of the study is for example that the organizationalconditions are similar in all municipalities. However, there are differences regardingmonitoring and evaluation of interventions. Furthermore, the majority of interviewed socialworkers have extended view of the substance abuse problem and its causes. The majoritybelieve that mental illness can be the main cause of alcohol and-drug abuse. Weaknesses incooperation with other authorities are also pointed out, which social workers mean need to beimproved. The study's results demonstrate a certain pattern regarding the size of themunicipalities and the prevailing work management. In the smaller municipalities, there ismore frequent contact with clients and the administrative work does not dominate the dailywork to the same extent as in the municipality that is the largest in size.

The aim of this essay was to identify how social workers experience and handle work related stress in order to understand how stress can be handled on an individual level. The study was based on a qualitative study and used semi-structured interviews. Interviews with professionals showed that stress mainly occur in absence of control. Social workers use social support and structure their work to reduce demands, to handle stress. The professionals also believe that limits and distance in work is key. Social workers use these different strategies to handle stress, yet some of the issues is adjusted within the organisation. Various organizational factors may contribute or prevent a burnout. In conclusion although the professionals can form their work situation by using these techniques to reduce stress, some problems will remain because it is controlled within the organisation. Keywords: Social worker, work related stress, burnout, social services, work situation.