Abstrakt Preschool teachers purpose, perceptions and attitudes on reading children´s books aloud in preschool.   Studien syftar till att belysa hur  några förskollärare talar om bokläsningens syfte och funktion i förskolans pedagogiska verksamhet. Frågeställningar kring förskollärares förhållningssätt till bokläsning fokuseras. Undersökningen vill även synliggöra hur förskollärarna talar om hur dessa läsaktiviteter bör organiseras samt eventuell intention de har med bokläsning i förskoleverksamheten och när det bör ske. Bokval, lässtrategier och barns lärandemiljöer behandlas också. För att samla in förskollärarnas åsikter har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av enskilda intervjuer med fyra verksamma förskollärare. En redogörelse av forskning kring ämnet presenteras och styrdokumentet Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tas upp. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.   Resultatet av undersökningen visar att bokläsningen har hög prioritet för informanterna och ses  av dem som en självklar aktivitet i förskolan. Alla förskollärarna i undersökningen ger uttryck för att det primära och allra viktigaste syftet med att läsa i förskolan är att ge barnen ett innehållsrikt språk och en ökad ordförståelse men de lyfter även andra syften med bokläsandet. Deras egna agerande och förhållningssätt ses som betydelsfullt  för huruvida lässtunderna kan bli till meningsfulla lärtillfällen för barnen och kommunikation individerna emellan under bokläsningen lyfts fram av informaterna.

Denna uppsats undersöker 10 regnbågsbilderböckers gestaltningar av alternativa reproduktionsprocesser och hur dessa representationer förhåller sig till normativa föreställningar om kön och sexualitet. Familjen är ett konstant närvarande element i barnlitteraturen och många människor drömmer om att en dag få bilda en familj. När det kommer till dess reproduktion finns det en uppsjö barnböcker som på ett pedagogiskt sätt förklarar för barn om hur barn blir till. Dessa böcker visar däremot nästan uteslutande det heterosexuella samlaget som det enda sättet att skapa en familj. Idag ses dock en ökning av de så kallade regnbågsböcker där man väljer att fokusera på andra former av familjebildande som alternativ till det heterosexuella samlagets reproduktion. Men hur mycket skiljer sig egentligen dessa regnbågsbildeböcker från de heteronormativa bilderböckerna? Med den heterosexuella matrisen som främsta verktyg undersöker uppsatsen regnbågsbilderböckerna utifrån tre olika kontexter. Med fokus på författarens tilltal, ikonotexten, verkets pedagogiska tendens, samt verkets paratexter når den ett resultat kring huruvida regnbågsbilderböckerna utmanar den heterosexuella normen eller om de kanske till och med i viss mån stärker den.

Syftet med detta arbete är att bidra till en ökad förståelse om hur normer som etnicitet ochhudfärg framställs i barnlitteratur och hur det påverkas ur ett postkolonialt perspektiv.Detta analyseras utifrån en innehållsanalys. Detta undersöktes genom att 13 kapitelböckerför barn i åldern 6–9 år som är utgivna under 2016 slumpades fram från cirka 290 titlaroch analyserades genom ett analysschema bestående av fyra frågor. Dessa fyrs frågoranvändes sedan för att svara på de tre frågeställningarna som studien har. Resultatenvisade på att det nästan alltid är vita, svenska karaktärer representerade i barnlitteraturenoch att de flesta författare kommer från Sverige.

Undersökningen synliggör hur vardagsteknik kommer till uttryck i barnlitteratur och specifikt i fem böckerna om Alfons Åberg. Metoden är bild- och textanalys. För att synliggöra hur framställningen av vardagsteknik sker i barnlitteratur skapas det fyra kategoriseringar; teknik som föremål, teknik som aktivitet, teknik som kunskap och teknik som viljekraft, kategoriseringarna är inspirerade av Carl Mitcham och utgör grundstommen i undersökningens resultat. Vad som framkommer i undersökningen är att bilderböckerna om Alfons Åberg synliggör olika vardagliga tekniska föremål, exempel är verktyg såsom sågen, men även köksutrustning och ficklampan. De tekniska föremålen är kopplade till hemmet. Tillverkningsprocessen när ett tekniskt föremål konstrueras beskrivs när Alfons Åberg bygger en helikopter samt när Alfons och Mållgan bygger ett tåg, bortsett från detta är inte tillverkningsprocessen av ett tekniskt föremål i fokus. Centralt i böckerna är istället kunskaper om hur tekniska föremål används av människan och att människan har ett osynligt/dolt behov av tekniska föremål. Det osynliga/dolda mänskliga behovet är ett underliggande budskap i böckerna om Alfons Åberg.

Studien som följer syftar till att analysera hur genus ”görs” i sex stycken olika Bamsetidningar utspridda över åren 1982–2016. En innehållsanalys av komparativ karaktär ur ett historiskt perspektiv har gjorts på både bild och text utifrån ett genusperspektiv där följande teman har aktualiserats: hur pojkar och flickor framställs samt rollindelning mellan könen.  Resultaten visar att genusrepresentationerna i tidningarna domineras av stereotypa könsroller, samtidigt som det förekommer enstaka utmaningar av dessa stereotypa könsroller i form av könsöverskridande karaktärer och ombytta roller.  Något som är väldigt tydligt är rollindelningen där pojkar är överrepresenterade i alla tidningar som studerats. Flickorna är varken lika många eller fler representerade i någon tidning.

The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about preschool teachers´ view of education about human reproduction in preschool. The purpose is also to highlight how reproduction is represented in childrens’ books and how preschool teachers’ experience that they can use the literature. The methods that were chosen and used was quantitive survey and qualitative literature analysis. The result shows that a majority of the preschool teachers consider childrens’ books to be a useful tool for conversing with children about human reproduction. It also shows that preschool teachers’ have a positive attitude to conversing with children about the subject. The result of the literature analysis show that the majority of childrens’ literature represent human reproduction factual, with a purpose to mediate knowledge about the phenomenon.

This study is about gender in children's literature and the purpose of the study is to discuss and problematise how gender is produced in illustrations and text, in a number of picture books. The study is performed in a smaller municipality where we compare the five most borrowed picture books among preschools, with five gender conscious books. Earlier research show that gender in children’s picture books is stereotypic and repressive to girls and women, and that this fact in the long run give the female gender less choices in matter of career and looks. We want to highlight how gender is produced by the characters through characteristics, interests and appearance etc. With this study we want to find out if this is still the case or if we can see more of a gender positive development in children picture books today.

Syftet med denna studie är att analysera framställningen av huvudkaraktären Lisa i den populära barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund, 2017, 2018) utifrån texten. Analysen utgår dels från ett genusperspektiv för att synliggöra kunskaper gällande genus. Studier vilka behandlar genusframställningar inom barnlitteratur blir vidare intressant då barn enligt ett sociokulturellt perspektiv, vilket är studiens andra utgångspunkt, utvecklar kunskaper utifrån sina tillgängliga kulturella redskap. I denna studie anses barnlitteratur vara ett redskap vilket utvecklar kunskaper gällande genus. Vidare blir det möjligtvis dessa kunskaper om genus som enligt ett sociokulturellt perspektiv förs vidare mellan individer. Den genusframställning vilken studeras är huvudkaraktären i barnboksserien Handbok för superhjältar. Genom användning av Nikolajevas (2017) könsstereotypa motsatsschema samt Hirdmans (1988, 2003) genusteori som analysverktyg, tydliggörs huvudkaraktärens genusframställning. Genom analys av de egenskaper, sysslor och platser vilka kopplas till huvudkaraktären så genusdefinieras egenskaperna, sysslorna och platserna för att vidare tolkas som antingen feminint eller maskulint. Studieresultaten förklarar hur framställningen av barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund 2017, 2018) är övervägande normbrytande och där med genusmedveten genom att huvudkaraktären framställs som övervägande normativt manlig trots att huvudkaraktären enligt texten är en kvinnlig karaktär. Resultaten tyder även på hur framställningen av huvudkaraktären till största del bryter mot det stereotypa genussystemet även fast det finns de tillfällen då genussystemet bekräftas genom att det stereotypa genuskontraktet gör sig påmind i analysen av huvudkaraktären.

The purpose of the study was to provide an insight into how a selection of preschool teachers believes that child literature can be used as a tool in the educational activity, to support older children in linguistic expression of their emotions and consideration for others. And how the preschool teachers reason about the revised assignment in the preschool curriculm Lpfö18, which deals whit empathy and care in realtion to the work with children´s literature. The method used in the study is qualitative interviews, in which six preschool teachers participated. The study´s results show that children´s literature is a valuable educational tool in the work towards the revised assignment, as many books highlight empathy, care and emotions. The children´s literature was used continuously through reading and conversations to give the children the opportunity to acquire words to be able to express themselves linguistically. The results show that the preschool teachers in this study are aware of how they can work whit children´s literature in relation to the revised assignment in order to support the children to express themselves linguistically. Finally, it emerges that the preschool teachers in this study are perceived to be aware of how they should work to provide the conditions for children to express their feelings linguistically.

Syftet med studien är att granska en kommunal lässatsnings läsfrämjandearbete och boktips gentemot F–3 ur ett genusperspektiv. Studien visar vad en kommunal lässatsnings styrdokument ger för riktlinjer till bibliotekskonsulenter samt hur de resonerar vid val av tipsböcker. Vidare visar studien hur olika karaktärer framställs i några utvalda tipsböcker och huruvida en kommunal lässatsnings lärarhandledningar inbjuder till samtal kring det. Metoderna vi valt att använda oss av är innehållsanalys, kvalitativ intervju och litteraturanalys. Genom innehållsanalyserna granskade vi vad den kommunala lässatsningens styrdokument samt lärarhandledningar uttrycker om genus. Den kvalitativa intervjun hjälpte oss att undersöka hur den kommunala lässatsningens bibliotekskonsulenter resonerar vid val av boktips. Litteraturanalysen gjordes på några utvalda böcker som den kommunala lässatsningen rekommenderar som högläsningsböcker för årskurserna 2–3. Resultatet vi kommit fram till visar att det är ett komplext arbete att arbeta läsfrämjande och samtidigt ta hänsyn till andra aspekter så som ett genuskritiskt perspektiv. Böckerna den kommunala lässatsningen förmedlar innehåller således både traditionella och brytande föreställningar av manligt och kvinnligt. Det är därför viktigt att som verksam lärare vara kritisk till material som används och noga värdera sina val.