Syftet med studien är att analysera tre av Camilla Brincks böcker från Musse och Helium-serien ur ett ekokritiskt och ett feministiskt perspektiv med stöd i det ekofeministiska teoretiska perspektivet. I studien används två interdisciplinära teorier från ekokritik och feministiska perspektiv. Resultatet visar att kvinnliga karaktärer ofta beskrivs ha stereotypiskt kvinnliga och moderliga egenskaper, vilket enligt ekofeminismen är en parallell till jordens moderliga natur. Förutom att kvinnliga karaktärer oftare beskrivs vara närmare naturen så finner studien inte någon skillnad i hur manliga och kvinnliga karaktärer använder naturen i de tre böckerna. Analysen visar även en antropocentrisk hierarki i Djurriket, som majoriteten av böckerna utspelar sig i, där Musse och Helium står högst upp med sin kungliga rang.

I detta självständiga arbete undersöks nio barnböckers framställning av pojkar, flickor och icke-binära samt vilka effekter könsnormer i barnlitteratur kan ha på barns identitetsskapande. Studien utgår från en kvalitativ metodansats i form av en diskursanalys. Böckerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på normaliseringsprocesser. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för vilka budskap om könsnormer som framträder i barnlitteratur på förskolor och hur de kan påverka förskolebarn. För att analysera vilka egenskaper karaktärer tillskrivs i de valda böckerna har Nikolajevas (2004) genusschema använts som analysverktyg. Schemat ger en tydlig överblick på stereotypiska maskulina respektive feminina attribut som Nikolajeva (2004) menar ofta tilldelas pojkar och flickor i barnlitteratur. I resultatet framkommer en reproduktion av stereotypiska könsnormer i övervägande delen av böckerna. I böcker som visar sig inneha andra könsnormer än det heteronormativa finns mer könsneutrala karaktärer men det skymtas fortfarande en stor andel maskulina egenskaper och vissa stereotypiska inslag. Ett av studiens centrala resultat visar att äldre barnböcker visar sig ha starkare stereotypiska könsnormer än nya barnböcker. Dock visar tidigare forskning att det kan behövas barnlitteratur med en variation av könsnormer så att alla förskolebarn får möjligheten att finna meningsskapande i sitt läsande av barnböcker.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares erfarenheter och upplevelser av barns språkutveckling kopplat till digital och fysisk barnlitteratur samt hur dessa används som pedagogiskt verktyg. Det alltmer digitaliserade samhället formar hur vi lever vår vardag, både barn och vuxna. Efter den senaste revideringen av förskolans läroplan har digitalisering fått en helt ny betydelse i förskolan, vilket speglar förskollärares arbete med att träda detta i kraft. Genom kvalitativ- och kvantitativ metod har vi kunnat undersöka ämnet både på bredden och på djupet. Den insamlade empirin är satt i kontext till den sociokulturella teorin samt literacybegrepp för att underbygga analysen. För att kort sammanfatta slutsatsen av vår studie visade resultat att förskollärare använder läsverktygen på många olika sätt runt om i landet och att förskollärares syfte med aktiviteten är betydelsefull i valet av pedagogiskt verktyg för att främja barnens språkutveckling. Slutsatsen pekar på att många förskollärare upplever att valet av läsverktyg inte är avgörande för barnens språkutveckling, utan att det som är väsentligt är hur pedagogen använder sig av verktyget.

The purpose of this study is to investigate how children's literature used at preschool, focusing on social interaction between the children ́s and between the children and the educators. Through interviews and observations at four preschools, we studied the way in which teachers and children made use of children's literature.We propose the following questions: In wich way does the preschool teachers using the children’s literature at preschoolin a verbally interaction? What is the purpose when the educators using the childrens’s literature? How is the children using the literture that exist at the preschoolin a social interaction? This study is based on a qualitative method with interviews, observations and audio recordings. Our theoretical approach to this study is the socio -Cultural perspectiveLearning and development by Lev Vygotsky. We will also use John Dewey, highlight the concept of experience.

Syftet med uppsatsen är att göra en övergripande studie av nutida svenskspråkiga bilderböcker, exemplifierad genom Pija Lindenbaum och en genuin bilderbok av henne: Doris drar (2015). Uppsatsen diskuterar kring hur den nutida bilderboken har sin kontext i flera konstnärliga uttryck och successivt blivit alltmer estetiskt kvalificerad. Bilderboks-skaparna som debuterade under 1980- och 1990-talen, däribland Lindenbaum, fo-kuserade på nutida bildskapande, ord och bild i samverkan, barnrättsperspektivet, nedtonandet av pedagogiken samt ett kommersiellt tänkande. Barnlitteraturens grundmönster är handlingsförloppet: hem – uppbrott hemifrån – äventyr – hemkomst. Igenkänning, mönster och åtstramning är centralt. Detta är karakteristiskt för Lindenbaum och Doris drar. Den ingår i en följd av bilderböcker från 2000-talet där Lindenbaum utvecklat en egen stil i bild, text och upplägg. Det är psykologiska små dramer fyllda av hu-mor och fantasin är surrealistisk. Barnets perspektiv är uttalat i ord och bild. Barn-språkstexterna är dramatiska. Tilltalet är dubbelt. Doris är en nutida version av den klassiska sagohjälten.

Syftet med studien har varit att undersöka kvaliteten och kvantiteten på högläsningen i förskolan. Den fokuserar på hur ofta högläsningen sker och om den är planerad eller spontan, för att ta reda på högläsningens kvantitet. Samt vilka slags samtal som existerar i samband med högläsningen och hur ofta de förekommer, för att undersöka högläsningens kvalitet. För att undersöka detta genomfördes åtta observationer, under fyra förmiddagar och fyra eftermiddagar, på fyra olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att det sker mest planerade högläsningar och att det till större del är läsvila som sker efter lunchen varje dag. Detta indikerar att det inte är alla barn på förskolan som har möjlighet att ta del av högläsningen eftersom att en del av barnen sover vid denna tidpunkt på dagen. Syftet med läsvilan var först och främst att lugna ner barnen och att de skulle vila, vilket blev synligt i resultatet då antalen samtal var relativt låga. Läsvilans syfte och därmed låga antal samtal påverkan högläsningens kvalitet. De samtal i samband med de spontana högläsningstillfällena skedde inte i samma utsträckning som i de planerade högläsningarna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

<p>Explores the difference between the two versions of Virginia Woolfs short story about Nurse Lugton.</p>

Jag har valt att studera hur valet av barnlitteratur ser ut på tre förskolor. Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnlitteraturen kommer till förskolan. Den väg som jag inriktat mig på är pedagoger på förskolor som är verksamma som läsinspiratörer via biblioteket. Jag undersöker hur de påverkar urvalet av böcker som finns för barnen på förskolan. Genom att undersöka vägen som litteraturen tar innan den hamnar på förskolan vill jag synliggöra valet som biblioteket och pedagogerna gör av böcker och se hur anpassad litteratururvalet blir till barnen. Mitt resultat visar att samtliga läsinspiratörer uttryckte en vilja att erbjuda barnen ett anpassat bokurval men de menade samtidigt att kommunikationen mellan biblioteket och pedagogerna var relativt liten, vilket möjligen gör det svårt att anpassa bokurvalet till barnen. / I have studied how three preschools are choosing literature. The purpose of the study is to investigate how books come to the preschool. The path that I focus on is educators at the preschool which are acting as reading inspirers through the library. I investigate how they influence on selection of literature that is made available for children at the preschools. By examining the path that literature takes before it comes to the preschool. I want to make the libraries and educators selection process visible to understand how adapted the books becomes for the children. My results show that the educators expressed their willingness to choose good and adapted literature selections for the children, but in the same time they considered that communication between the library and the educators was relatively small, possible making it difficult to adapt literature selection for the children.

Vårt syfte med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex stycken förskollärares förhållningssätt till ett språkfrämjande arbete kring litteratur i förskoleverksamheter. Metoden vi valt är ostrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijs sociokulturella perspektiv där barnen lär i samspel med både förskollärare och andra barn i en språkfrämjande miljö i förskolan. Resultatet av vår studie visar att förskollärare strävar efter ett språkfrämjande förhållningssätt där litteraturen har en betydelsefull roll i barnens språkutveckling. Slutsatsen av studien är att förskollärarna ser många möjligheter kring arbetet med barnlitteratur i samspel med barnen.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka familjekonstellationer som representeras i två barnböcker och hur dessa konstellationer framställs. Två av de åtta mest lånade barnböckerna i åtta skolbibliotek ligger till grund för en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet, grundat i socialkonstruktivistisk teori och queerperspektiv, visar att barn som lever i andra familjekonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen eller med en ensamstående mamma inte får sin familjesituation bekräftad genom texterna. Resultatet visar även att det heteronormativa draget är starkt. Både mamma och pappa har centrala roller genom närvaro och delaktighet i barnets liv. Mamman framställs i högre utsträckning som den vårdande föräldern och pappan som den skyddande och ekonomiskt ansvarige. I diskussionen problematiseras resultatet kring vad det kan få för konsekvenser om representationen av andra familjekonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen inte är lika utbredd.