No description available.

<p>Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lärares bemötande</p><p>av elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien på</p><p>lärarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta på elevens beteende,</p><p>men i bakgrunden belyser vi ändå vad som definierar begreppet</p><p>utagerande beteende. Vidare beskrivs framgångsrika strategier att</p><p>bemöta dessa elever. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod</p><p>där vi har gjort observationer och intervjuer av fem lärares</p><p>bemötande. Studien undersöker dels de observerade strategierna hos</p><p>lärarna, dels deras egna upplevda strategier. I resultatet kan man se</p><p>variation i val av strategier. Struktur och tydliga regler var strategier</p><p>som lärarna själva nämnde som framgångsrika, men även att ge beröm</p><p>och skapa motivation. Forskning visar att relationen mellan lärare och</p><p>elev har stor betydelse för beteendet, vilket även studien visade. Slutsatsen</p><p>av studien visade att lärarna anser sig ha fungerande strategier, men</p><p>att det såg olika ut för olika lärare.</p>

<p><strong>Inledning: </strong>Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. <strong>Syfte: </strong>Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. <strong>Resultat: </strong>Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. <strong>Diskussion: </strong>Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. <strong>Slutsats: </strong>Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> I Sverige drabbades år 2007 ca 180 tonåringar av cancersjukdom. Under tonårstiden sker stora psykiska och fysiska förändringar. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva tonåringars hantering och upplevelser i samband med omvårdnad och behandling av cancersjukdom. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie genomfördes där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar hittats med hjälp av sökord i databaser. Därefter granskades de, och en manifest innehållsanalys användes där två tydliga kategorier framträdde. <strong>Resultat:</strong> Cancersjuka tonåringar hade behov av att dölja kroppsliga förändringar som uppkom i samband med sjukdomen. De hade även en önskan om att vara normala och inte bli behandlade annorlunda. Relationer såsom familj och vänner var viktiga för att hantera sjukdomen. Tonåringarna hade behov av information och delaktighet i vården och de värdesatte närhet och respekt av personalen. <strong>Diskussion:</strong> Eftersom tonårstiden är en speciell tid att ha cancer då självständighet och identitet byggs upp behöver vården av denna patientgrupp förbättras. Sjuksköterskan har en viktig roll att anpassa vården efter varje individ.</p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Vilken betydelse har det hur lärare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet någon roll för hur eleverna värderar sig själva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie är att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lärares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger på bemötandets betydelse för självkänsla, motivation och lärande men även hur eleverna vill bli bemötta framkommer.</p><p> </p><p>Som teoretisk utgångspunkt presenteras dels en syn på hur självkänslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det är lärares förhållningssätt som styr elevers motivation.</p><p> </p><p>Metoden som använts är gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och därmed lättare kunde diskutera betydelsen av lärares bemötande.</p><p> </p><p>De slutsatser som dras i studien är att elever vill att lärare med sitt bemötande ska bekräfta dem på tämligen primära vis; genom att hälsa på dem även utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmärksamma dem och verkligen lyssna på dem. Nästan samtliga informanter föredrog lärare som har ett strängt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansågs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bättre. När det gäller bemötande som påverkar självkänslan framkom att den känsla beröm gav uppfattades som något bestående medan negativ kritik inte ansågs ha betydelse på lång sikt. Bemötanden som anses betydelsefulla för informanternas motivation och lärande är främst lärares kompetens i sitt ämne och i att lära ut den samt lärares beröm eller negativa kritik. Relationen nämns även den som främjande för lärande.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om och förståelse för elever med koncentrationssvårigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i och utanför undervisningssituationen.</p><p>Jag har studerat litteratur i ämnet och funnit att det finns en stor mängd att tillgå om man vill läsa om elever som har diagnos. Om man däremot vill läsa om elever med koncentrationssvårigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. Litteraturgenomgången är koncentrerad till en begränsad mängd av det material jag gått igenom.</p><p>Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrågor. Jag har valt att intervjua personer som är insatta i problematiken med elever med koncentrationssvårigheter på olika sätt. Intervjuerna spelades in för att sedan skrivas ut så noggrant som möjligt för ett tillfredställande resultat.</p><p>Min uppfattning är att jag har uppnått syftet med uppsatsen tillfredställande och att jag har fått svar på min frågeställning. Skolan måste göra det bästa möjliga för samtliga involverade med de begränsade resurser som faktiskt erbjuds i dag. Medvetenheten finns, medan kunskap och förståelse måste öka. Man måste lära sig att förebygga och hantera problemen.</p>

<p>Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig åt utifrån de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer som har gjorts på tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde låg huvudfokus på pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde även anteckningar. Vårt resultat visar på att pedagogernas bemötande av flickor respektive pojkar inte var så utpräglat enligt de traditionella könsmönstren, dock fann vi skillnader utifrån bemötandet av pedagogerna gentemot flickor och pojkar. Flickorna får till övervägande delen klara sig själva i tamburen då det gäller av- och påklädning. Vissa pojkar fick mer närhet samtidigt som flickorna i högre grad inte fick det. När det gäller tillsägelser fanns skillnader då pojkarna fick mer direkta tillsägelser, medan flickorna fick mer resonerande tillsägelser. Det förekom även tillfällen då pedagogerna utmanade tankarna om att det inte går att resonera med pojkar, då pedagogen vid en konfliktsituation löste den genom att resonera med både flickan och pojken utan att skuldbelägga någon av dem. Ett annat exempel var då en pedagog blev tillfrågad av barnen om utomhusaktiviteter. Pedagogen gjorde då ingen skillnad på barnen utifrån kön, utan föreslog att de kunde plocka fram grävskopan och öppna "byggen". Övervägande delen av resultatet visar på att det kan ha skett en förändring av pedagogernas bemötande när det gäller de tidigare fasta könsrollerna i samhället.</p>

<p>Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Den insamlade informationen har analyserats enligt den hermeneutiska spiralen. Resultatet visar att flertalet av nittonhundratalets pedagogiska modeller har sitt ursprung i en och samma modell och att modellen från 2006 återgår till samma grundtankar. Resultatet visar vidare att synen på bemötandet av konflikter har gått från att vara lärarcentrerad mot en mer elevcentrerad syn. Undersökningen ifrågasätter även lämpligheten av dagens lärarutbildning.</p>

<p>Abstract </p><p>Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. </p><p> I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. </p><p> Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten. </p><p> I analysdelen har vi analyserat resultatet utifrån våra teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att våra respondenter till stor del har dåliga erfarenheter av socialtjänsten. Där de ses som en grupp och inte som enskilda individer. Ungdomar är den grupp som har ökat mest hos socialtjänsten pga. att olika sociala problem har tvingat dem att ta denna kontakt.</p>

<p>Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.</p><p>I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. I våra underfrågor ville vi ta reda på vad bemötande innebär för mellancheferna, hur de bemöter personalen utifrån olika situationer, hur mellanchefernas bemötande av personalen kan förändras/förbättras, vilka roller mellancheferna intar i olika situationer och hur dessa påverkar bemötandet av personalen samt hur mellancheferna hanterar emotioner i bemötandesituationer.</p><p>Resultatet visar att bemötande för mellancheferna är viktigt både som offentlig och privatperson, dock upplever de att det kan vara svårt att särskilja rollerna de har och hantera känslor som uppstår back- och frontstage. En bra utgångspunkt är emellertid att hålla en öppen och tydlig kommunikation utifrån den sociala kontext som råder och tänka på att det alltid går att förbättra sitt bemötande på olika sätt.</p>