Socially (un)sustainable urban planning – concerning social sustainability as ideology in the discourse of urban planning. This thesis deals with the subject of social sustainability within the context of urban planning. The study is based on interviews with several participants that consist of public officials and politicians in the municipality of Norrköping, Sweden. The purpose of the study is to analyze and problematize social sustainability as a concept in relation to the modern post-industrial city and its role as a feature on the urban planning agenda. The analysis takes the methodological approach of Critical discourse analysis (CDA) in order to frame the ideas and opinions of the participants as parts of a discourse of urban planning, and how the discursive synthesis can be conceived in terms of ideology. The results describe a picture of Norrköping, with its industrial history and contemporary challenges, as a city in need of a new basis for economic growth in order to pave the way for the social dimension of sustainable development. This predicament serves as the discursive motive for the planning’s increased focus on place branding and urban attractiveness. Another discursive element emphasizes mixed forms of tenure on the housing market, as well as public spaces and venues as essential features in the socially sustainable city. The thesis concludes in highlighting the discourse’s role in reproducing a neoliberal ideology on the area of urban planning.

Syfte och forskningsfrågor:Syftet med studien är att undersöka hur platser arbetar med varumärkesbyggande i en konkurrenskraftig miljö. Med detta syfte som bakgrund formuleras följande tre forskningsfrågor med fokus på platsvarumärke: 1. Hur påverkar ledarskap och styrning ett varumärke för en plats? 2. Hur påverkar samverkan och partnerskap ett varumärke för en plats? 3. Vilka faktorer utmärker upprätthållandet av ett enhetligt varumärke för en plats? Metod:Uppsatsen är utformat utifrån en kvalitativ forskningsmetod och utgår ifrån en deduktiv ansats med induktiva inslag. Studiens empiriska data utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer. Urvalet av dessa respondenter grundas i deras erfarenhet och kunskap inom forskningsområdet vilket hjälper besvarandet av uppsatsens syfte. Slutsats: Under uppsatsens gång har vi kunnat utläsa att ledarskap, styrning, samverkan och partnerskap är av hög vikt för ett konkurrenskraftigt platsvarumärke. Vidare påvisar studien att platsvarumärken bör sträva efter att vara heterogena då platser kan visa på en rik och mångfacetterad bild. / Purpose and research question: The aim of this thesis is to research how places work with branding in a competitive environment. With this purpose as a background, the following three research questions are formulated with a focus on placebrand: 1. How does leadership and controlling effect the brand for a place? 2. How does cooperation and partnership effect the brand for a place? 3. What factors distinguish the managing of a coherent brand for a place? Method:Our thesis is based on a qualitative research method with a deduction approach with inductive elements. The empirical data comes from twelve semi- structured interviews. The selection of the respondents is based on their experience and knowledge about the research subjects, which also helps us answering the purpose of the study. Conclusion:During the course of the thesis we have been able to state that leadership, controlling, collaboration and partnerships are of great importance for a competitive place brand. Furthermore, the study shows that place brands should strive to be heterogeneous as places can show a rich multifaceted image.

The lack of highly educated medical personnel is increasing in small municipalities which therefore makes it interesting to investigate how Region Västerbotten takes into account that they have three hospitals in different municipalities to recruit for. The purpose of this study was to understand how the region communicate in their recruitment communication together with how this communication is decoded by nursing students and medical students. We also aimed to investigate how the students perceive the regions brand in general and therefore Reception Analysis was used in combination with Rhetorical Analysis. We have gathered the material for the analysis by interviewing students and by choosing recruitment material from the region's website and LinkedIn page. The theoretical framework has its point of departure in the field of promotional culture and focuses on the meaning of place branding, employer branding, decoding and the concept of reception. Previous research review communication in public sector and branding in public sector along with its difficulties. The study concludes the relevance of communicating the place brand in combination with the employer brand to create awareness and attractivity for a hospital in a smaller municipality. It was also shown that the communication for the university hospital, which is placed in a bigger municipality, did not include any place branding but instead was built up on authority and credibility. Another finding is also that the employment experience must be clearly stated in the recruitment ad for the student to gain interest in the workplace, they also appreciated when the communication addressed them by using words like you. Therefore, it is essential to incorporate PR and relationship-building communication throughout recruitment. Based on the results of this study we also draw the conclusion that there is a complexity in communicating a uniform brand for three hospitals situated in municipalities of different sizes.

Turismens tillväxt är beroende av hur en destination kan uppfylla besökarnas behov. För att kunna tillfredsställa dessa behov krävs samarbeten mellan olika branscher på destinationen. Samarbetsnivån mellan kommun, privata aktörer och lokalinvånare är en avgörande faktor för utvecklingen på destinationen. Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie om destinationsutveckling på Nynäshamn som baseras på observationer samt intervjuer med kommunen, privata aktörer och lokalinvånare. Denna uppsats fokuserar på att få sig en uppfattning om vilka potentialer som finns för att främja en positiv destinationsutveckling i Nynäshamn. Vilka insatser som krävs för att utveckla destinationen och vilka resurser som finns på Nynäshamn, som är en småstad nära havet. Studien har visat att det finns potential för Nynäshamn att skapa en positiv destinationsutveckling. Detta är genom att skapa ett starkt platsvarumärke och genom platsmarknadsföring. Det krävs engagemang och finansiella resurser från kommunens sida att skapa möjligheter och samarbeten med privata aktörer mot gemensamma mål. Det krävs även att det finns samarbete med lokalbefolkningen då det är dem som är förmedlarna av destinationen. Dessa aspekter har identifierats som ledande för att åstadkomma en mer positiv utveckling i Nynäshamn. / The growth of tourism depends on how a destination can meet the needs of visitors. To be able to satisfy these needs, collaborations between different industries at the destination are required. The level of cooperation between the municipality, private actors and residents is a decisive factor for the development of the destination. This essay presents a qualitative study on destination development at Nynäshamn based on observations and interviews with the municipality, private actors and residents. This essay focuses on getting an idea of whatpotentials there are to promote a positive destination development in Nynäshamn. What efforts that are required to develop the destination and what resources are available at Nynäshamn, which is a small town near the sea. The study has shown that there is potential for Nynäshamn to create a positive destination development. This is by creating a strong placebranding and through destination marketing. Commitment and financial resources are required from the municipality to create opportunities and collaborations with private actors towards common goals. It is also required that there are collaborations with the local population as they are the mediators of the destination. These aspects have been identified as dominant to achieve a more positive development in Nynäshamn.

Utifrån situationen att befolkningen i Sveriges landsbygdskommuner minskar trots att landets befolkning i stort ökar (Erlingsson, Syssner & Ödalen, 2015), blir det allt svårare för dem att upprätthålla en tillfredsställande nivå av service och utveckling (Bjerke & Mellander, 2017; Stockdale, 2004). Attraktionen av intressenter blir därför en förutsättning för att kommunerna ska kunna bedriva sin verksamhet (Fredriksson, Färdigh & Törnberg, 2018). För att vända trenden arbetar allt fler kommuner med platsmarknadsföring (Niedomysl, 2004). Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pendlings- och landsbygdskommuner i Sverige återskapar sitt platsvarumärke i sociala medier med fokus på Instagram. Undersökningen har gjorts utifrån frågeställningarna: Hur återskapas kommunernas officiella bild via deras officiella Instagramkonton? Vilka likheter och skillnader kan ses mellan de olika kommunernas platsvarumärken och hur de återskapas?  Studiens teoretiska ramverk har satts samman i en modell för gemensamt platsskapande. I modellen visas hur platsen, kommunen och intressenterna samarbetar för att tillsammans skapa ett gemensamt platsvarumärke, vare sig kommunikationen är planerad eller inte. Modellen kompletteras med teorier kring dialogskapande mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med en semiotisk innehållsanalys för att ta reda på hur sex olika kommuner har formulerat sina erbjudanden i ett platsvarumärke eller en vision och hur detta varumärke återskapas via kommunens officiella Instagramkonto. Resultaten jämförs sedan utifrån referenspunkterna (1) kommungrupp och (2) befolkningssituation.   Undersökningen visar att de kommuner som skiljer sig mest åt i förutsättningar trots det har flest likheter i sin kommunikation. Positionering görs genom att visa att man gör rätt saker men på ett annorlunda sätt. Fokus ligger genomgående på att visa en god livskvalitet. Man kan också se att hållbarhet blir ett allt viktigare område. Undersökningen kan också se att kommunerna interagerar med sina intressenter på olika nivåer utifrån ett aktivt, reaktivt och passivt deltagande. De kommuner som lyckas bäst med att återskapa sin officiella bild via sitt Instagramkonto är de som har ett varierande innehåll som förstärker de delar man beskrivit i platsvarumärket. Förutom slutsatser utifrån referenspunkterna kan studien även visa på likheter ur ett geografiskt perspektiv. / Based on the situation that the population of Sweden's rural municipalities is declining despite the fact that the country's population is increasing at large (Erlingsson, Syssner & Ödalen, 2015), it becomes difficult for them to maintain a satisfactory level of service and development (Bjerke & Mellander, 2017; Stockdale, 2004). The attraction of stakeholders is therefore a prerequisite to be able to conduct their operations (Fredriksson, Färdigh & Törnberg, 2018). To reverse this trend, more and more municipalities are using place marketing (Niedomysl, 2004). The purpose of the study is to show how commuting and rural municipalities in Sweden recreate their place brands in social media focusing on Instagram. The survey is based on the questions: How are municipalities' official image recreated through their official Instagram accounts? What similarities and differences can be seen between the different municipalities' place brands and how they are recreated? The study's theoretical framework has been put together in a model for joint place making. The model shows how the place, the municipality and the stakeholders work together to create a joint place brand, whether the communication is planned or not. The model is complemented by theories about dialogue between organizations and their stakeholders. The survey is qualitative and was conducted with a semiotic content analysis to find out how six municipalities have formulated their offers in a place brand or vision and how this brand is recreated through the municipality's official Instagram account. The results are then compared based on the reference points (1) municipality group and (2) population situation. The survey shows that the municipalities that differ most in terms of conditions, have the most similarities in communication. Strategic positioning is made by showing that they are doing the right things but in a different way. There is a consistent focus on quality of life and you can also see that sustainability is becoming more important. The survey also shows that the municipalities interact with stakeholders at different levels of active, reactive and passive participation. The municipalities that are most successful in recreating their official image on Instagram have a varied content that reinforces the parts described in the place brand. In addition to conclusions based on the reference points, the study also shows similarities from a geographical perspective.

Denna studie har undersökt spårvägsprojektet i Lund utifrån fokuset platsmarknadsföring, tillgänglighet, tillväxt och hållbar utveckling. Den har även fokuserat på motiven bakom spårvägen. Studien gör detta genom en kvalitativ forskningsmetod, där en textanalys har utförts av Lunds kommuns planeringsdokument. Resultaten av textanalysen identifierar de ovan nämnda perspektiven och deras relation till spårvägen.  Studien drar slutsatsen att medan spårvägen främst agerar som ett transportmedel, används den även som ett verktyg för platsmarknadsföring och varumärkesbyggande för att skapa en attraktiv stadsmiljö. Den attraktiva stadsmiljön eftersträvas eftersom den attraherar människor och investeringar. Införandet av spårvägen innebär dock både positiva och negativa effekter. Även ifall spårvägen uppmuntrar markvärdeshöjningar och ekonomisk tillväxt, kan det även leda till försämrade sociala förutsättningar där bostäder blir mindre överkomliga. Den tidigare forskningen förtydligar att det finns avvägande intressen mellan ekonomiska vinster och allmännyttan. Därutöver föreställs perspektiven om tillgänglighet och platsmarknadsföring, med ett fokus på att förstärka varumärket snarare än att tillgodose invånarnas behov. Samtidigt är spårvägens potential att förbättra tillgänglighet och miljökvalitet erkänd, men farhågor kring social rättvisa lyfts fram. Studien bygger på begränsad information, det föreslås därför att alternativa metoder och perspektiv på Lunds spårväg används för att vidare bidra till en mer holistisk bild av ämnesområdet. För att återge en sammanfattande syn så belyser studien vikten av att planeringen av spårvägar balanserar ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. / From the vantage points of place marketing, accessibility, growth, and sustainable development, this study looked at the Lund tram project. It has also concentrated on the tramway's goals. The study used a qualitative research methodology, and planning documents from the municipality of Lund were subjected to text analysis. The text analysis's findings reveal the perspectives mentioned above and how they relate to the tramway.   According to the study's findings, the tram serves primarily as a mode of transportation but is also employed as a tool for place marketing and branding to create a pleasing urban environment. A desirable urban environment appeals to both people and investments. However, the tramway's embodiment calls for both favourable and unfavourable outcomes. The tramway promotes economic growth and increases in real estate values, but it can also exacerbate social conditions by making houses more expensive. There are trade-offs between economic advantages and the public interest, according to earlier studies. In addition, rather than emphasizing resident requirements, the perspectives of accessibility and location marketing are envisioned as strengthening the brand. While acknowledging the tramway's potential to increase accessibility and environmental quality, social justice problems are also brought up. Since the study is based on limited data, it is advised that different approaches and viewpoints on Lund's tramway be taken to contribute to a more comprehensive understanding of the topic. The study emphasizes the significance of balancing economic, social, and environmental aspects in the planning of tramways in order to present a summarized view.

Sergels torg in Stockholm, Sweden, and the surrounding areas have possibly negative associations in the minds of individuals. To then influence and change a negative mindset related to a place can be a difficult task for real estate managers. This thesis report has studied whether place marketing and nudging could and has been applied by two large real estate owners regarding the ongoing place development of Sergels torg. Since certain similarities between place marketing and nudging has been determined, the problem within the report has been concluded to how the two concepts can relate. Therefore, the aim of the report has been to examine if place marketing can be gradated when combining theory behind nudging. Place marketing and nudging have not previously been studied as integrated concepts, resulting in the formulation of new aspects around these. In this study, the strategic market planning process as a theoretical model has been used to define the term place marketing. It has been used by means of deduction to investigate how it could be used in place development and how this model could contribute to an individual’s changed mindset to places. Another model has been used in the study to define which management control measures are included in nudging. Nudging, as a term, was named in 2008 and aims to nudge individuals in a desirable direction in which they otherwise would not have taken, without including incentives nor restrictions. This study has consisted of interviews with experienced professionals from two real estate owners involved in the development of Sergels torg. The conclusion that has been drawn from the interview study is that the respondents have been familiar with and in general used place marketing when developing the area surrounding Sergels torg. On the other hand, it was less than half of the respondents who were familiar with the concept of nudging, despite this, they have to a certain extent used some of the management control measures falling within the scope of nudging. By analyzing the thesis’ empirics and theory it has been concluded that if nudging is implemented in place marketing, several advantages can be drawn, such as increasing turnouts at places and a positive outlook in individuals. Thus, making it possible to increase the social and monetary sustainability in urban development.  Concluding, there are challenges regarding combining the two concepts place marketing and nudging. The challenge could briefly be described as how it previously has been defined and which interventions go under a nudge. Finally, the thesis presents a suggestion of a recommendation on how to implement nudging in the strategic market planning process. / Området kring Sergels torg i Stockholm, Sverige, är möjligtvis en plats med en negativ klang i människors medvetande. Att försöka påverka och förändra en negativ inställning till en plats kan emellertid vara svårt för fastighetsägare. Denna uppsats har studerat hur platsmarknadsföring och nudging kan och har använts av två stora fastighetsägare vid utvecklingen av Sergels torg. Då vissa likheter mellan platsmarknadsföring och nudging kunnat urskiljas har problemet i uppsatsen definierats till hur de två begreppen kan relateras till varandra. Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka om platsmarknadsföring kan nyanseras genom att kombinera teori bakom nudging. Platsmarknadsföring och nudging har tidigare inte studerats som begrepp tillsammans, vilket gör att denna studie belyser nya aspekter kring dessa. I studien har den strategiska marknadsplaneringsprocessen tillämpats som teoretisk modell inom platsmarknadsföring för att definiera begreppet. Den har genom härledning använts för att undersöka hur den kan användas vid platsutveckling och därmed hur den kan bidra med en förändrad uppfattning om platser hos individer. Ytterligare en modell har använts för att definiera vilka styrmedel som nudging inkluderar. Nudging som begrepp myntades 2008 och syftar till att puffa individer i en önskvärd riktning än vad de annars skulle tagit, utan att inkludera incitament eller restriktioner.  Studien har bestått av intervjuer med verksamma från två fastighetsägare involverade i utvecklingen av Sergels torg. Slutsatsen som har kunnat dras från denna intervjustudie är att respondenterna känt till och i stora drag använt sig av platsmarknadsföring vid utvecklingen av området kring Sergels torg. Däremot var det färre än hälften som var bekant med begreppet nudging, trots detta har de i olika utsträckning använt sig av vissa styrmedel som faller inom ramen för nudging. Vid analys av empiri och teori har det konkluderats att om nudging implementeras i platsmarknadsföring skulle flertalet fördelar kunna härledas, t.ex. genom ökade flöden på plaster och genom en positivare inställning gentemot dessa hos individer, vilket har möjlighet att leda till en ökad social och ekonomisk hållbarhet. För att knyta ihop uppsatsen har utmaningar med att sammanföra begreppen platsmarknadsföring och nudging specificerats. Utmaningen kan kortfattat beskrivas som att det ligger i hur nudging tidigare definierats och vad som krävs för att en åtgärd ska få kallas för en nudge. Uppsatsen mynnar slutligen ut i ett förslag på en rekommendation för hur nudging skulle kunna implementeras i den strategiska marknadsplaneringsprocessen.

Со второй половины XX века всё большую значимость получает неценовая конкуренция, которая стала постепенно вытеснять ценовую. В такой же ситуации оказались и регионы, которые тоже имеют свою конкуренцию с другими территориями за туристический поток, приток квалифицированных рабочих, ученых, деятелей культуры и прочих людей, которые могут стимулировать социально-экономический рост региона. Правильные коммуникации создают желательную репутацию, которая зачастую является сильным преимуществом перед другими конкурентами, повышая стоимость продукта или услуги, или помогая потребителю в принятии решения по поводу путешествия или переезда именно в этот регион, а не в другой. Одними из новых и быстро развивающихся технологий, которые всё чаще используются в качестве инструментов продвижения территории, являются виртуальная и дополненная реальности. Всё больше менеджеров по продвижению региона начинают их осваивать, но при этом они до сих пор не являются распространёнными для этой области. В представленной работе отражены особенности использования инструментов виртуальной и дополненной реальностей в продвижении территории, проанализированы практика и результаты научных исследований в этой области. Основываясь на результатах методологической и эмпирической базы исследований, разработана коммуникативная программа продвижения Пермского края как региона с использованием инструментов виртуальной и дополненной реальностей. / Since the second half of the 20th century, non-price competition has become increasingly important, gradually replacing price competition. In the same situation, regions have also found themselves in competition with other territories for tourist flows, influx of skilled workers, scientists, cultural figures and other people who can stimulate the socio-economic growth of the region. The right communications create a desirable reputation, which is often a strong advantage over other competitors, adding value to a product or service, or helping the consumer decide to travel or relocate to that particular region rather than another. Virtual and augmented reality are some of the new and rapidly evolving technologies that are increasingly being used as tools to promote a territory. More and more promotional managers are beginning to master them, but they are still not common for this area. This paper reflects the peculiarities of virtual and augmented reality tools in territory promotion, analyses the practice and research results in this field. Based on the results of the methodological and empirical research base, a communication programme for the promotion of the Perm Territory as a region using virtual and augmented reality tools has been developed.

Dans un contexte où la demande croissante pour les paysages ruraux québécois fragilise le maintien de leurs qualités paysagères, cette recherche exploratoire interroge la capacité d’une marque territoriale à encadrer la gestion des paysages habités. Les marques territoriales n’ont aucune portée législative. Il s’agit d’associations symboliques construites et diffusées afin de valoriser un lieu dans l’intention de favoriser son attractivité. Sur la base d’une recension théorique et conceptuelle, nous observons que lorsqu’elles promeuvent une identité paysagère, les marques territoriales poursuivent deux objectifs a priori paradoxaux : se développer grâce aux caractéristiques identitaires tout en cherchant à les préserver. Dans ce contexte, ces caractéristiques ne sont pas intrinsèques aux paysages, mais relèvent de l’interaction dynamique entre une communauté et son environnement. Dans une modélisation conceptuelle préliminaire, nous faisons le postulat que le processus de construction identitaire est concomitant au processus de gouvernance paysagère. À partir de cette prémisse, nous interrogeons la capacité de la marque territoriale à servir d’outil réflexif à la gouvernance paysagère. L’étude de cas de la marque Parc naturel habité de la municipalité de Saint-Donat-de-Montcalm (Lanaudière) est mobilisée pour explorer cette hypothèse. Des entretiens semi-dirigés avec des acteurs clés de l’aménagement du territoire, des observations non participantes ainsi qu’une recherche documentaire ont permis la rédaction du récit de la construction identitaire donatienne et celui de l’évolution de la démarche du Parc naturel habité. La lecture transversale de ces deux récits a confirmé la capacité de la marque territoriale à s’inscrire comme outil réflexif à la gouvernance d’un paysage commun. Dépassant la communication d’une identité statique, le modèle paysager véhiculé par l’appellation Parc naturel habité sert de marqueur identitaire dans un processus dialogique de négociation des valeurs partagées et des modes d’appropriation de la ressource commune qu’est le paysage habité. À la lumière de l’étude de cas, le mémoire propose des pistes de mise en œuvre des démarches de marketing territorial dans un contexte de transition des paysages ruraux québécois, de territoires d’exploitation à des territoires privilégiés comme cadre de vie, de villégiature et de tourisme. Nous concluons sur la proposition théorique du concept de marquage territorial. Ce concept permet de se détacher de la portée marketing traditionnellement associée aux marques territoriales afin de considérer leur portée pour l’auto-identification paysagère. / In a context where the growing demand for Quebec's rural landscapes have an adverse impact on the preservation of their qualities, this exploratory research questions the capacity of a place brand to manage the development of inhabited landscapes. Place brands are not legislative tools. They are symbolic associations built and diffused in order to promote a territory with the intention of increasing its attractiveness. On the basis of a theoretical and conceptual review, we observe that place brands which promote a landscape identity pursue two apparently paradoxical objectives: they base their development on the valorization of identity characteristics while seeking to preserve them. In this context, these characteristics are not intrinsic to landscapes, but result from the interaction between a community and its environment. In a preliminary conceptual model, we postulate that the processes of identity construction and landscape governance are concurrent. From this premise, we question the capacity of place brands to serve as a reflexive tool for landscape governance. The case study of the brand Parc naturel habité of the municipality of Saint-Donat-de-Montcalm (Lanaudière) is used to explore this hypothesis. Semi-directed interviews with key actors in land use planning, non-participant observations and documentary research were used to write the narratives of the construction of Saint-Donat’s identity and of the evolution of their place brand. The transversal reading of these two narratives confirmed the capacity of the place brand to become a reflexive tool for the governance of a common landscape. By acting beyond the communication of a static identity, the landscape model conveyed by the place brand serves as an identity marker in a dialogical process of negotiating shared values and appropriation modes of the common landscape resource. In light of the case study, the thesis proposes ways to implement place branding approaches in the context of the transition of Quebec's rural landscapes, from resource exploitation territories to territories intended for living, vacation and tourism. We conclude with the theoretical proposal of the concept of place marking. This concept allows to pull away from the marketing scope traditionally associated with place brands and consider their additional scope for landscape self-identification.

No description available.