The purpose of this study is to discuss the use of social media by the Swedish Police for democratic purposes. The idea of citizen empowerment is closely related to the development of new communication technologies such as social media. Yet many studies indicate that governmental institutions rarely make use of the assumed potentials of social media. In this study, the democratic potential of social media is derived from Habermas normative concept of deliberative participation. Operational definitions emphasize discursive equality, interactive reciprocity and external impact. The analytical framework is combined with qualitative text analysis to highlight the conditions of interaction between representatives of the Police and citizens. In conclusion: the democratic potential of social media, from a Habermasian point of view, is to a significant extent neglected at the expense of its strategic advantages. In fact, the promise of interactive reciprocity obscures the passivisation and disempowerment of citizens. However, the study is limited to a specific sphere of influence and does not account for other forms of citizen participation made possible with social media or modern ICT.

Kandidatuppsats inom Marknadsföring Titel: Kommunen och Facebook – En studie om kommunens närvaro samt uppfattning på och om Facebook. Datum: 20140610 Författare: Erik Lindgren och Filip Elfberg Handledare: Jonas Kågström Utbildning: Ekonomprogrammet Söktermer och nyckelbegrepp: Sociala medier, Sociala nätverk, Facebook, Kommun, Marknadskommunikation, Relationsmarknadsföring, Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie har varit att finna anledningen till kommunens närvaro på Facebook samt undersöka kommunens uppfattning om varför en medborgare väljer att integrera med dem. Syftet har även varit att belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron på Facebook. Uppsatsens syfte lyder: Syftet med studierna är att undersöka anledningen till kommunernas närvaro på Facebook och utvärdera kommunernas uppfattningar om varför en medborgare väljer att integrera med dem. I studien vill författarna dessutom belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron. Metod: Studien genomfördes genom att samla in svar via enkätundersökningar riktade mot både kommunen samt invånarna. Den data vi samlat in har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studien visade att kommunen har en delvis god uppfattning om varför invånarna integrerar med dem. Men kommunen undervärderar samtidigt vissa publikationer som information om lediga jobb samt tävlingar och erbjudanden. Studien visade även att kommunerna sätter medborgarna i fokus och vill finnas tillgängliga för dem. Vidare tyder denna studie på att det finns risker för kommunen med att använda sociala medier. Uppsatsens bidrag: Författarna till denna studie har en förhoppning med att bidra med kunskap kring hur kommuner och organisationer ska arbeta med kommunikation på sociala medier.

No description available.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter? För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser. Vi har även använt oss av Agenda-Setteing och Narcotizing Dysfunction för att närmare kunna förklara motiv, urval och vad resultatet av delningar blir. Resultatet visar att informanterna främst delar för att påverka andra och bidra till samhällsdebatten. Samtidigt så anser de att de inte själva blir påverkade av vad andra delar.

Förr fanns det en bild av IT och internet som en gräddfil till rikedomar och att om man som företag inte hade en hemsida så var man inte med på marknaden. Idag finns samma bild fast för Facebook som är ett av världens största sociala nätverk med 727 miljoner dagliga användare. Men eftersom att Facebook är relativt nytt och förändras ofta så finns det inte mycket litteratur eller forskning på huruvida Facebook är en effektiv plattform för marknadskommunikation.   Denna studie ser på om Facebook verkligen är så effektivt och om man verkligen når så många människor. Detta genom att granska företaget Picards användning av Facebook som en plattform för marknadskommunikation, från lansering till idag, samt att se på huruvida de når sin målgrupp. Undersökningen görs genom kvalitativa samt kvantitativa intervjuer.   Resultatet visar att den tidigare forskning som finns, är aktuell än idag. Facebook är en effektiv plattform för marknadskommunikation om den sköts ordentligt och på rätt sätt. Det är viktigt att ha en strategi, ett kännande, ett engagemang och ett gensvar. Man bör även vara medveten om att det är en plattform som förändras.   Resultatet visar även att Picard delvis når sin målgrupp på Facebook men att kunderna i butiken är äldre än målgruppen och har förmodligen inte ett Facebook-konto och därmed inte nås av stora delar av marknadskommunikationen. Även detta är viktigt att ha i åtanke. Även bland fansen på Facebook visade sig är de flesta vara äldre än målgruppen.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har använts i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende. Resultat: Facebook användes främst som ett marknadsföringsverktyg av bägge företagen. Innehållet i en viss del av inläggen som lades upp tydde på en vilja att bjuda in till dialog. Lidl och ICA verkade dock vara selektiva angående vilka inlägg de besvarade. Negativa kommentarer fick i flera fall inget svar Rent retoriskt präglades både ICA och Lidl:s språk främst av logos. Utifrån urvalet som studerades gick det inte att säga att de bedrev symmetrisk tvåvägskommunikation. Intentionerna finns dock där till viss del – men i sådana fall behöver både ICA och Lidl ställa fler öppna frågor till läsarna och även bemöta de mer negativa kommentarerna mer konsekvent. Dålig eller utebliven respons ökar risken för negativ word-of-mouth – vilket potentiellt kan försämra relationen med deras kunder.

This thesis explores how social networking sites are changing the way individuals socialize in everyday life, and how users mediate this social media. The hypothesis explored is that Facebook user’s perception of risk, when using the site, is related to how they frame the technology. Drawing on conceptual and theoretical tools from science studies and the sociologies of friendship, risk and surveillance, interview data is collected and analysed in order to identify the dynamics that structure Facebook use. It is concluded not only that, as hypothesized, participant’s awareness and perception of risk is based upon their framing of the social networking technology, but also that the framing processes arise from the technosocial hybrid nature of Facebook. That is to say, it is not exclusively based on technological possibility or on existing social practices but instead by a constant balance between the two.

Social media had an impactful role in the 2011 Egyptian Revolution. Facebook as a public sphere space was used as a powerful tool to enhance communicative action among Egyptians, dissidents, and global observers. Drawing on the philosophical and theoretical notions of individuality and the responsibilities of the state of John Locke (1689; 1690), Jean Jacques Rousseau (1762); the public sphere and communicative action of Jürgen Habermas (1981; 1989); and Manuel Castells network society and new public sphere (2004; 2006; 2008), this thesis empirically investigates the role of social media, specifically Facebook, during the 2011 Egyptian Revolution. Theories and concepts including the strength of weak ties, social movement theory, and Internet and organizational theory, a discussion of recent writings from both sides of the spectrum—those believing social media to hold power and those with the opposite view—inform the theoretical foundation of this thesis. The primary purpose of this thesis is to better understand what power lies in Facebook as used during the Egyptian Revolution. Using a qualitative approach, a methodological frame is employed to examine both the form and content of Facebook posts. This study concludes three major findings regarding the social power of Facebook during the 2011 Egyptian Revolution: the power of attention and momentum, the power of cooperation, and the creation of a repository of information and communication.

Studenter har ofta som mål att få ett arbete efter avslutade studier och med hög konkurrens på arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varumärkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hjälpmedel för att få ett arbete. Men hur många utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte är att belysa denna kombination. Frågeställningen handlar om hur studenter inom olika yrkesområden upplever och hanterar presentationen av sig själva i sociala medier. Vi undersökte också hur studenter reflekterade över olika publiker och roller på sina sociala medier och hur de tänkte kring det de publicerade. Vi var också intresserade av hur de såg på den påverkan som innehållet på deras sociala medier kunde ha på eventuella framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk utgår från Erving Goffmans teori om självpresentation, också kallad impression management. Teorin handlar om hur man genom olika handlingar försöker påverka vilken bild som andra ska få av en själv. Vi presenterade också de teorier som finns om personal branding. Impression management och personal branding jämfördes sedan för att undersöka skillnader och likheter. Impression management visade sig vara mer eller mindre omedvetna och vardagliga handlingar för att påverka den bild som presenteras av en själv. Personal branding är medvetna strategier för att nå olika mål, ofta karriärmässiga. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 16 studenter från fyra olika ämnesområden på Karlstads universitet. Studenterna från de olika ämnesområdena kommer troligtvis att söka arbete på arbets- marknader med olika hög konkurrens och var därför extra intressanta att jämföra. Utifrån resultatet av denna studie delade vi in respondenterna i tre olika grupper utifrån hur stor benägenheten var att bygga sitt eget varumärke på sociala medier. De slutsatser som vi kom fram till var att studenter tycker det är viktigt att visa upp en fördelaktig bild av sig själv på sociala medier, något de ofta gör omedvetet. De reflekterar heller inte så hög grad kring de olika publiker som finns på deras sociala medier. Till sist tror många att en potentiell arbetsgi- vare undersöker deras sociala medier i rekryteringssyfte. För en del studenter innebär detta att de i framtiden kommer att ändra innehållet på deras sociala medier för att förbättra sina chanser för en anställning.

Title: Facebook – a false utopia? Authors: Anton Furuland & Dominic Chennaya Principal research question: Is the political polarization increasing on and through Facebook? Theoretical frame: Identification theory, selective exposure theory, spiral of silence Method/Material: Semi-structured interviews which provided our material Main Results: Our research has shown a tendency for increased political polarization on Facebook. Number of pages: 58 Course: Media and communication studies C Department: Department of informatics University: Uppsala University Period: HT 2014 Tutor: Amelie Hössjer Keywords: Political polarization, Facebook, political debate, selective exposure, identification