Bakgrund: Vård vid livets slutskede är ett område som ställer höga krav på vården, närstående och den sjuke. Sjuksköterskan har en betydande roll i bemötandet och omvårdnaden av den sjuke och närstående. Ofta ligger hälso- och sjukvårdens fokus på den som ska dö, men det är ofta lika viktigt att fokusera på de närstående.  Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att en nära person befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats.  Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet; Viljan att vara nära, En förändrad vardag och Vårdens makt. Totalt framkom nio olika tillhörande subteman. Anpassningen till en ny vardag var krävande för närstående och det var viktigt att de fick vara nära och hjälpa den sjuke under den sista tiden. Vården hade en inverkan på närståendes upplevelser av situationen. Slutsats: Närståendes upplevelser varierade och som sjuksköterska kan det vara en fördel att få en uppfattning om vad närstående upplever när en nära person befinner sig i livets slutskede. Det så att sjuksköterskan ska kunna bemöta de närstående med respekt och förståelse. / Background: End-of-life care is a demanding area for relatives, the patient and the healthcare system, where a significant role is played by nurses.  They meet and care not only for the dying person, but also their relatives and friends.  Although the focus is primarily on the dying person, importantly palliative care also extends to this wider circle of related people.  Aim: To describe the experiences of relatives when a loved one is reaching the end of their life.  Method: A literature review employing a qualitative design and an inductive approach.  Results: Three themes developed during this analysis, comprising nine subthemes.  Primary themes were: "The desire to be close", "Adapting daily life" and "The power exerted by the healthcare system". Adapting to a new daily life was demanding for relatives and it was important that they could be close and help their loved ones in the end of their life. The health care had an impact on relatives’ perceptions of the situation. Conclusion: The perspectives and experiences of relatives within end-of-life care will vary greatly. These experiences may be used by nurses in order to provide the level of support, respect and empathy each individual needs.

Bakgrund: På intensivvårdsavdelningen är patienterna ofta så sjuka att kommunikationen med vårdpersonalen kan vara svår. Närstående på intensivvårdsavdelningen har en viktig roll i omvårdnaden. I studierna framkommer att närstående har ett stort behov av information samt att kommunikation, skydd av patient, deltagande och stöd är viktigt men ingen av studierna har utgått från mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av närståendes möten med vårdpersonal på intensivvårdsavdelningen. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med nio närstående. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Huvudresultat: Det framkom fyra kategorier: Att känna trygghet som handlade om att få ett förtroende för vårdpersonalen, att vårdpersonalen visade omtanke, var tillmötesgående och professionella. Att känna otrygghet som handlade om att de upplevde otillräckligt förtroende för vårdpersonalen, att de kände ovisshet i mötet med dem och var oprofessionella. Att ha behov av information som syftar till att närstående önskade få information som var tydlig, förståelig, kontinuerlig, aktuell och ärlig. Att uppleva brist på information framkom då det förekom osäkerhet i informationen och en ovilja hos vårdpersonalen att ge information. Slutsatser: Vårdpersonalen bör få en ökad insikt om hur närståendes behov ska tillgodoses och att de får en ökad medvetenhet om att det framkommer både osäkerhet och brist på information. Det är viktigt att de gör något åt det för att öka tryggheten för de närstående. / Background: In the intensive care unit, patients are often so ill that communication with nursing staff can be difficult. Relatives in the intensive care unit have an important role in nursing care. The studies show that relatives have a large need for information and that communication, patient protection, participation and support are important, but none of the studies have been based on the meeting with nursing staff. Aim: The purpose of the study was to describe experiences of relatives' meetings with nursing staff at the intensive care unit. Method: A descriptive design with qualitative approaches and semi-structured interviews with nine relatives were conducted. Qualitative content analysis with inductive approaches was used. Main results: Four categories emerged: To feel secure was about gaining confidence in the nursing staff, that the nursing staff showed care, were courteous and professional. To feel insecure was about experiencing insufficient confidence in the nursing staff, feeling uncertainty when meeting and being unprofessional. Needing information aims to that relatives wished for information that was clear, understandable, continuous, current and honest. To experience lack of information emerged as uncertainty in the information and an unwillingness of the nursing staff to provide information existed. Conclusion: Nursing staff should gain insight into how to meet relatives' needs and to gain increased awareness that both uncertainty and lack of information exists. It is important that they do something about it to increase the safety of the relatives.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar både personen som drabbas och dennes anhöriga. Den drabbade har ofta svårt att leva ett normalt liv och behöver stor omsorg. Anhöriga som har rollen som primär vårdare kan behöva vara i ständig beredskap att ge stöd och hjälp. Ansvaret är ibland omfattande och kan resultera i att bli en börda i både subjektiv och objektiv bemärkelse. Syfte: Att undersöka anhörigas erfarenhet av att vårda personer med schizofreni och hur de hanterar den dagliga tillvaron för att bibehålla den egna hälsan. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematiska sökningar har utförts i databas CINAHL Complete och PsycINFO. Resultatet av översikt utformades på 13 originalartiklar. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman: förändringens början och vägen framåt. Förändringens början bestod av två underteman: chock och skuld samt ansvar och börda. Huvudtemat beskrev anhörigas erfarenheter av att vårda den drabbade. Vägen framåt bestod av två underteman: en anpassning samt ett sökande efter stöd, som i sin tur presenterade anhörigas självhantering av livsförändringar och erhållande av stöd. Diskussion: De väsentligaste punkterna i resultatet diskuterades utifrån Antonovskys teori om KASAM – känsla av sammanhang. Positiv föreställning utlöste acceptans som ledde vidare till en effektiv anpassning. Kulturella och religiösa aspekter visade sig förstärka anhörigas inre resurser, likaså stödgrupper som medförde känslan av samhörighet. / Background: Schizophrenia is a mental disease, which has effects on both the person and the relatives. A person suffering from schizophrenia has often difficulties in living a normal life and is in need of a great care from the relatives. The relative who takes the role as primary guardian can be in constant preparedness to provide support and help. Responsibilities sometimes become so extensive and may result being a burden in both the subjective and objective sense. Aim: The aim was to examine relatives’ experience of caring for persons who suffering from schizophrenia and how they managing daily life in order to maintain their own health. Method: A literature review in accordance with Friberg was conducted. Systematic searches have been performed in the database CINAHL Complete and PsycINFO. The result of the literature review is based on 13 original articles. Results: A literature review resulted in two main themes: the beginning of change and the way forward. The beginning of change consisted of two subthemes: shock and guilt and responsibility and burden. The main theme described the relatives' experiences of caring for the person who suffered from schizophrenia. The way forward consisted of two sub-themes: adaptation and a search for help, which in turn was presented to the relatives in order to help self-management of life changes and obtaining support. Discussion: The main findings of the literature review discussed by Antonovsky's theory sense of coherence (SOC). Positive performance contributes to acceptance that further leads to effective adaptation. Cultural and religious aspects proved to strengthen the inner resources of the relatives as well as support groups brought the feeling of solidarity.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är något som berör många och är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Förutom patientens förändrade tillvaro kan även närstående påverkas negativt såväl som positivt. Närstående till patienter med psykisk ohälsa kan uppleva en utmanande tillvaro med olika former av påfrestningar och det är vanligt att närstående själva får rollen som informella vårdare.                                                                                                                                                            Syfte: Att utifrån närståendes erfarenheter undersöka olika sätt att hantera livet tillsammans med någon med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt gjordes. Sökning av artiklar utfördes i tre olika databaser. Studien baseras på tolv artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad-metod design. Roys adaptionsmodell valdes som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Resultatet beskriver hur närstående hanterar och bearbetar deras tillvaro vilket beskrivs utifrån det övergripande huvudtemat anpassning med sina fem tillhörande underteman, acceptans, förändring och ökad kunskap, kontroll och balans, distansering samt ett sökande efter stöd. Ett sökande efter stöd och acceptans var mest framträdande vad gäller hur närstående hanterade deras tillvaro. Detta kunde innebära att acceptera hur den aktuella situationen såg ut eller att söka stöd hos familj och vänner. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Roys adaptionsmodell och de fyra funktionsområdena fysiologiska behov, självuppfattning, rollfunktion samt relation och samhörighet. / Background: Mental illness is something that affects many people and it is the most common reason for sick leave in Sweden. Except for changed life circumstances regarding the patient, it may also have negative or positive effects on relatives. Relatives to patients suffering from mental illness may experience challenging life circumstances and various kinds of burdens. It is also common for relatives to receive a role as an informal caregiver. Aim: Based on relative's experiences, the aim of this study was to explore how relatives manage life together with someone with mental illness. Method: A literature overview was conducted. In the search for articles three different databases were used. The work is based on twelve articles with qualitative, quantitative and mixed-method design. Roy's Adaptation Model was used as a theoretical framework. Results: The results describe how relatives manage and process their life, which is being described from the overall theme adaption along with the sub-themes acceptance, change and enhanced knowledge, control and balance, alienation and a search for support. A search for support and acceptance was most prominent regarding to how relatives managed their life. An example of this could be that relatives accepted the current situation as it was or searched for support within the family or from friends. Discussion: The results are being discussed on the basis of Roy's Adaptation Model and its four adaptive modes; physiologic-physical, self-concept, role function and interdependence.

Bakgrund: I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år. Majoriteten av dessa är förväntade dödsfall relaterat till ålder och sjukdomar. Plötslig död innefattar mord, suicid, olycksfall eller akut sjukdom. I mötet med anhöriga efter plötslig död har sjuksköterskan till uppgift att delge stöd och information. Det finns många studier gjorda på hur anhöriga upplever bemötandet i vården men desto mindre forskning om hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga vid plötslig död. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta anhöriga vid plötslig död på sjukhus. Metod: Kvalitativ intervjustudie där 10 sjuksköterskor, från två olika avdelningar från ett sjukhus i södra delen av Sverige, har intervjuats.  Intervjuerna bearbetades och har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; Kräver professionalitet, Anhörigas reaktioner påverkar och Behöver vara personlig. Slutsats: Hur sjuksköterskan möter och bemöter anhöriga är ett viktigt moment i vården och för den familjecentrerade omvårdnaden. Sjuksköterskor som påträffar plötsliga dödsfall i sitt yrke upplever att det är komplext att möta anhöriga vid dessa situationer. / Background: Approximately 90 000 people die each year in hospitals throughout Sweden. The majority of these are expected deaths related to age and disease. The causes of sudden death include homicide, suicide, accidental or acute illness. When this occurs, nurses are responsible for sharing support and information with the relatives. There have been many studies conducted on the experience of family members and the treatment they receive in hospitals. However, there is less research present on the experiences of nurses when meeting families after sudden death. Aims: To describe nurses' experience of meeting relatives, when sudden death occurs in a hospital. Method: Qualitative interview study where a total of 10 nurses participated in the interviews, from two different departments of a hospital, in southern Sweden. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The study resulted in three main categories; Require professionalism, Relatives` reactions effects and Need to be personal. Conclusion: How the nurse meets and treats families is an important part of the care and the family-centered care. Nurses who encounters sudden death in the professional experience that it is complex to meet relatives after sudden death.

Syftet med denna studie har varit att belysa män och kvinnors egna upplevelser av medberoende. I studien har en kvalitativ ansats använts och det material som har studerats är åtta förinspelade samtal, podcastavsnitt, publicerade på internet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teori om familjeroller och ett genusperspektiv. Denna studies resultat visade att de som ingår i studien påverkats negativt av en uppväxtmiljö präglad av missbruk eller psykisk ohälsa och upplevde sig ha anammat en eller flera roller för att kunna hantera sin livssituation. Resultatet visade även att detta fått konsekvenser för deltagarna i det vuxna livet. Vidare visade resultatet att män och kvinnor i denna studie i lika hög grad utvecklar ett medberoende, dock fanns det skillnader i hur studiens män och kvinnor uttrycker sitt medberoende. Kvinnorna upplevde att de isolerade sig, blev tystlåtna och tillbakadragna och männen upplevde att de hade ett mer utagerande beteende. Studiens deltagare hade upplevelser av att i barn- och ungdomsåren behöva ta ett stort ansvar och att de egna behoven därför åsidosattes. Slutligen diskuterades de negativa konsekvenserna av medberoende och om detta hade en koppling till rådande könsnormer. / The aim of this study was to illustrate male and females own experiences of codependency. In this study has an qualitative approach been used and the material consists of eight pre-recorded conversations, podcast episodes, published on the Internet. The empirical material has been analyzed from a theory of family roles and a gender perspective. It showed that the participants in this study has been negatively affected by growing up in an environment characterized of abuse or mental illness and felt that they had embraced one or more roles to manage their life situation. The result also showed that the participants had experienced negative consequences in adult life. The result of this study also showed that developing codependency was equally common among both male and female in this study, though were there differences between how male and females express their codependency. The females experienced a feeling of isolation, became quiet and reclusive and the males experienced that they had a more externalizing behavior. The experience of taking a big responsibility in childhood and adolescence was equally common among the participants of this study and led to that their own needs were ignored. The negative consequences of codependency and their connection to the gender norms of today were also discussed.

Bakgrund: Demenssjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna idag. Beräknat finns det ca 47,5 miljoner människor världen över som har någon typ av demenssjukdom, varav 150 000 personer finns i Sverige. Syfte: Syftet är att beskriva hur anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom upplever sitt dagliga liv. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har använts där data har samlats in från kvalitativa studier som sedan analyserats induktivt. Resultat: Anhöriga upplever att det är många negativa känslor involverade i att vara anhörigvårdare, så som stress, depression och att uppleva börda. Dock anser anhöriga att inte allt är negativt. Trots att framtiden kan se mörk ut finns det ändå det som är positivt. Dessa känslor är oftast glädje, kärlek och att de växer som personer. Anhöriga använder sig även av en rad strategier för att underlätta vardagen såsom att göra olika aktiviteter. Slutsats: Det är väldigt påfrestande att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom. Flera negativa känslor kan uppstå men även positiva känslor kan upplevas. Det krävs kunskap om sig själv som anhörig men även om sjukdomen som personen har som vårdas. / Background: Dementia counts as one of the most common diseases today. Estimated, there are around 47.5 million people worldwide that has some kind of dementia, of which 150 000 persons are in Sweden. Purpose: The aim of the study is to describe relatives caring for persons with dementia are experiencing daily life. Method: A literature review has been used where data has been collected from qualitative studies and later been analyzed inductively. Results: Relatives experience that there are many negative emotions involved when they’re caring for someone with dementia. Emotions such as stress, depression and the feeling of carrying a burden. However, not everything is seen as negative. Although the future may not look so bright, there is still a lot of positive feelings involved. Some of the most common are joy, love, and the feeling of personal growth. Conclusion: It's highly stressful to be a family carer to a person with dementia. Several negative feelings may arise, but also positive emotions will be experienced. It requires knowledge of oneself as a relative but also about the disease that the person is being cared for.

No description available.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och många patienter som är i en palliativ fas väljer att vårdas hemma den sista tiden i livet. Detta lägger ett stort ansvar på närstående som får en essentiell roll inom den palliativa vården och får agera som närståendevårdare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendevårdares upplevelser av att vårda en palliativt sjuk person i hemmet. I litteraturstudien har även de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp beskrivits. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet inhämtades genom databassökningar i Cinahl och Pubmed. Resultat: Det framkom 3 huvudteman i resultatet; negativa upplevelser av att vara närståendevårdare i hemmet, Positiva upplevelser av att vara närståendevårdare i hemmet och Upplevelser av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. De negativa upplevelserna orsakades på grund av för stort ansvarstagande, ensamhet, påverkan på vardagslivet och brist på stöd. Positiva upplevelser var att de fick en fördjupad relation, att det var en meningsfull uppgift och att närståendevårdarna fick en förändrad syn på livet. Stöd från sjuksköterskan var viktigt för hur närstående upplevde situationen. Brist på stöd och kommunikation bidrog till en sämre upplevelse medan adekvat stöd och uppmärksamhet från sjuksköterskan underlättade situationen och gjorde upplevelsen mer positiv. Slutsats: Det är av stor betydelse att sjuksköterskan i den palliativa vården uppmärksammar och ger stöd till patienten och deras närstående. Genom adekvat stöd till närståendevårdare kan negativa upplevelser förminskas och fokus kan läggas på positiva aspekter av vårdgivarupplevelsen. / Background: The need of palliative care continues to increase due to the fact that the aging population is getting larger and many palliative patients choose to recieve care at home the final stages of life. This gives a major responsibility to the relatives that takes on an essential role in the palliative care and acts as an informal caregiver for the patient. Aim: The aim of this study was to describe relatives experiences of being a family caregiver for a person at the end of life. The included articles study sample is going to be analyzed in this study. Methodology: The present study is a descriptive literature study based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The material was gathered through searches of the databases Cinahl and MEDLINE. Results: Three major themes appeared in the result; negative experiences with being a family caregiver at home, positive experiences with being a family caregiver at home and experiences of support from health care professionals. The negative experiences were caused due to overwhelming responsibility, loneliness, the effect on every day life and the lack of support. Positive aspects was a deeper relationship and a meaningful experience and also a changed view on life. The support from the nurse was important to how family caregivers experienced the situation, a lack of support and poor communication contributed to a negative experience while adequate support and attention from the nurse relieved the situation and made the experience more positive. Conlusions: In palliative care it is important that the nurse gives support and attention to the patient and the relatives. The negative experienes can be reduced by giving the family caregiver adequate support and more focus can be placed on the positive aspects of the caregiver experience.

Einleitung: In Deutschland wird die steigende Zahl pflegebedürftiger Menschen zunehmend in stationären Einrichtungen versorgt. Dieser Zuwachs bringt neue Herausforderungen, nicht zuletzt für die medizinische Versorgung der Pflegebedürftigen, mit sich. Qualitative Interviews mit beteiligten Akteuren können Erkenntnisse zum „Status quo“ liefern. Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der Perspektive der Angehörigen, da diese häufig in die medizinische Versorgung eingebunden sind und einen differenzierten Blick auf die Versorgungsqualität haben. Fragestellung: Welche Erfahrungen haben Angehörige im Pflegeheim mit der medizinischen Versorgung gemacht und wie wird die Zusammenarbeit zwischen Ärzten und Pflegekräften wahrgenommen? Welche Aufgaben übernehmen Angehörige bei der medizinischen Versorgung? Methoden: Die Arbeit ist eingebettet in die qualitative, multizentrische Studie „INTERPROF - Interprofessionelle Zusammenarbeit und Kommunikation im Pflegeheim“. In drei Regionen Deutschlands wurden hier unter anderem 23 offene Leitfadeninterviews mit 27 privaten Bezugspersonen in 14 Pflegeheimen durchgeführt. Die Interviews wurden, angelehnt an die Methode der Grounded Theory, ausgewertet. Ergebnisse: Als zentrales Phänomen wurde das „Einbezogensein“ der Angehörigen in die medizinische Versorgung erarbeitet. Angehörige versuchen, aktiv auf die medizinische Versorgung der Bewohner Einfluss zu nehmen. So werden neben der aktiven Hilfe bei der Pflege und Medikamentenbeschaffung zum Teil Hausarztbesuche initialisiert, Facharzttermine ausgemacht und Bewohner bei deren Praxisbesuchen begleitet. Darüber hinaus zeigt sich Einbezogensein durch den Kontakt der Angehörigen zum Hausarzt. Die Gründe hierfür sind vielfältig und lassen sich etwa auf ein Verantwortungsgefühl für den Bewohner oder auch den Wunsch des Bewohners nach Beteiligung der Angehörigen zurückführen. Angehörige üben zum Teil eine gewisse „Kontrollfunktion“ aus, dies führt mitunter zu emotionaler und zeitlicher Belastung. Es vermittelt andererseits eine gewisse Sicherheit, über Vorgänge informiert zu sein und diese beeinflussen zu können. Angehörige sind jedoch weniger „einbezogen“ oder wollen weniger „einbezogen“ werden, wenn sie die medizinische Versorgung gewährleistet sehen oder die Bewohner noch selbstständig sind. Folglich fühlen sie sich durch die bewusste Verantwortungsabgabe an die Pflegeeinrichtung entlastet. Schlussfolgerungen: Angehörige von Pflegeheimbewohnern stellen eine wichtige Personengruppe im Pflegeheim dar und bringen sich häufig intensiv, auch hinsichtlich der medizinischen Versorgung, zum Wohle der Bewohner ein. Wesentliche Anliegen sind eine patientenzentrierte, regelmäßige medizinische Versorgung. Es erscheint erstrebenswert, die Akzeptanz und Einbeziehung der Angehörigen durch die beteiligten Akteure im Heim und die Politik zu fördern. Auch die Einrichtung von organisatorischen Strukturen im Heim, z. B. durch die selbstverständliche Aufstellung eines Angehörigenkreises und die zunehmende unaufgeforderte Berücksichtigung von Angehörigen in medizinischen Entscheidungen (bei Einverständnis des Bewohner) wäre wünschenswert. Zudem sollte ihre Position in Heimbeiräten gestärkt werden. Das übergeordnete Ziel wäre es, Angehörige so in die Heimarbeit einzubeziehen, dass letztlich der Bewohner hinsichtlich der medizinischen Versorgung profitiert.