Detta arbete fokuserar på platser som är möjliga att beskriva som mellanrum staden. Det är platser och ytor som ofta definieras som okontrollerade och oplanerade till skillnad från stadens i övrigt planerade och kontrollerade rum. De är svåra att tydligt beskriva då de befinner sig mellan andra mer tydligt definierade urbana rum samt att de inte går att läsa av som offentliga rum utan istället blir ett slags tomrum i stadslandskapet. Planerare och arkitekter har en tendens att se dessa mellanrum som överblivna ytor och som en framtida markreserv för kommande utveckling och tillbyggnad. Utifrån tidigare forskning ska begreppet mellanrum med tillhörandebenämningar fördjupas och förtydligas. Vidare avser arbetet undersöka vilka möjligheter och potential mellanrum kan ha för utvecklandet av nya offentliga mötesplatser och särskilt hur mellanrum i relation till varandra kan aktiveras och utvecklas för att bidra till en stadsdels utveckling. Fallstudiehar valts som forskningsdesign och angreppsätt och används för att fokuseraundersökningen till ett särskilt område i Hagalund, Solna, med inrymmandemellanrum. En platsbeskrivning, inventering och tidshistorisk-analys i kombination med olika analys- och karaktäriseringsverktyg ligger till grund för arbetets gestaltningsförslag. Förslaget presenterar en möjlig utformning av tre valda platser inom området utifrån framtagna designprinciper och visar hur dessa kan aktiveras till tillgängliga och dynamiska offentliga rum som erbjuder möjligheter till olika aktiviteter och möten samt bidrar tillstadsdelens behov och utveckling.

Den här uppsatsen ska undersöka de exkluderande faktorerna i Stockholms offentliga rum med Stockholm central, som ägs av det statliga bolaget Jernhusen, som utgångspunkt. I en alltmer globaliserad värld blir visionen om attraktivitet med följd av trygghet viktiga faktorer i det offentliga rummet. Här städas potentiella hot mot den bilden undan för att städer ska kunna bibehålla en framstående roll. Målet blir därför att se hur skapandet av det attraktiva och trygga rummet kan verka exkluderande för bland annat socialt utsatta människor. Platsinventering och observation av Stockholm central har använts för att identifiera exkluderande barriärer. Dessutom har kvalitativ analys av plandokument använts för att förstå hur Jernhusen och Stockholms stad arbetar med attraktivitet och trygghet som kan verka exkluderande. Resultatet visar att det finns indikationer på exkludering på Stockholm central. Både den fysiska utformningen och Jernhusens bemötande kunde verka exkluderande mot särskilt socialt utsatta. Den politiska diskursen som förts inom ämnet har även granskats för att förstå fenomenets vidd och vilka åtgärder som planeras.

This paper examines the different components and usage of today’s urban public spaces. During the process I have used three different methods. First I made some studies of how public spaces have been used from a historical perspective. The aim was to get a better, broader understanding of the basics. Then, to examine the usage of a public space, Uppsala Central Railroad Station was chosen as the specific area of interest. The railroad station has then been observed and the result thoroughly analysed. The study has then been complemented by quantitative interviews with three key individuals that has been, or are active in the shaping of Uppsala Central Station as a public space.By doing this research of this public space I ́ve come to the conclusion that public spaces are full of complexity and that its formations can vary in many different ways. When studying Uppsala Central Railroad Station I ́ve come to the conclusion that it is a public space with many different usages and components such as a place for commerce, integration and a foundation for expressing democracy. A major conclusion from the study is that to keep a public space open to use from all different aspects, it takes common planning and corporation from all involved parties from the very beginning when planning and constructing a public space.

This essay provides a study of the plans for the spaces that is used to integrate newly arrived immigrants that occurs within the society of Kalmar. A qualitative analysis consisting of two official documents provided by the local authorities of Kalmar have been used, to examine what kind of strategy the local government use, when it comes to creating space to host and integrate newly arrived immigrants to the local society. Recent researches in the field of human geography and immigrants have shown that previously focus has been with the immigrants travel and what occurs at the borders. Recently the focus has shifted towards what happens on a regional scale when the immigrants settle down. This study provides results that show the desired spaces are constructed as places for integration both in action and in thought. Although many of the spaces that are constructed are with the intention to both integrate the new immigrants and create a multicultural society that benefits from the many cultures that flourish in it. The focus is not only on integration but also on a perspective of growth to be able to use the immigrants as work resources. And by doing so, the local government assure not only an integrated city but also makes the immigrants fill the gap in an economic and growth perspective. Conclusions that are drawn from this study shows that most spaces that is planned to be created will indeed help to bring different groups closer and bond to each other, but some of the plans may backfire and create segregation instead of integration.

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi förskolans framväxt med betoning påinomhusmiljön. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning förklararvi hur rum och material, tid och rutiner, påverkar barns aktiviteter.SYFTE: Vårt syfte är att studera hur barn och pedagoger agerar i förskolansmiljö, samt hur pedagoger talar om detta.METOD: Undersökningen omfattar fyra kvalitativa intervjuer med fyrapedagoger på två förskolor där även observationer har genomförts vidfyra olika tillfällen. Datainsamlingen har bearbetats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har trångt och att endel rum inte fyller sitt syfte, och att de saknar resurser. Resultatet visaräven att barnen ofta blir avbrutna i sin aktivitet och att de inte har fritillgång till förskolans alla rum. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia. En viktig fråga som ofta berörts i materialet, dock mer sällan inom den rent religiösa diskursen, har varit den om välsignelseakt för homosexuella partnerskap. De analyserade texterna har ofta främjat en positiv syn på denna rit.</p>

<p>Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd. Avbrotten under dagen har blivit färre, vilket har lett till att barnen får leka färdigt. Att barngruppen fördubblats märks inte på grund av att ytorna blivit större. Läroplanen är djupt förankrad i verksamheten.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia. En viktig fråga som ofta berörts i materialet, dock mer sällan inom den rent religiösa diskursen, har varit den om välsignelseakt för homosexuella partnerskap. De analyserade texterna har ofta främjat en positiv syn på denna rit.

No description available.