<p>Det finns flera studier idag som beskriver hur ohälsan inom vården har ökat. Fokus har länge legat på att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohälsa i arbetslivet. Istället för att enbart tänka preventivt är det även av betydelse att fokusera på friskfaktorerna och det som gör att människor bibehåller en god hälsa och vill stanna kvar på sin arbetsplats. Arbete och hälsa hänger ihop då människor tillbringar stor del av sina liv på sin arbetsplats. För att utvecklas på både det organisatoriska och individuella planet krävs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling. Syftet med studien var att undersöka hälsofrämjande och hälsobevarande faktorers betydelse för skapandet av en trivsam och utvecklande arbetsplats med personalen som målgrupp. Målsättningen var att genom att lyfta fram de salutogena faktorerna, göra det möjligt att skapa ett användbart underlag som skulle kunna bidra till ett mer hälsofrämjande arbetsliv hos de anställda inom äldrevården. En kvantitativ tvärtsnittsstudie genomfördes på cirka 1000 anställda inom äldreomsorgen och svarsfrekvensen blev 23 %. Datainsamlingen bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet, SPSS. Resultatet visade att medarbetare som var 40 år och äldre hade högre självskattad hälsa än den yngre åldersgruppen. Friskfaktorer i arbetslivet så som kunskap och utveckling, stödjande arbetsförhållanden, ledarskap, individuella upplevelser, självbestämmande var starkt relaterat till upplevelsen av hög självskattad hälsa. Arbetsplatser bör fokusera mer hälsofrämjande och lägga större vikt på kunskaps- och utvecklingsmöjligheter för de anställda.</p> / <p>There are several studies that describe how illness in health care has increased. The focus has long been on highlighting the factors that contribute to illness in the workplace. Instead of only thinking preventively, it is also important to focus on the health and the factors that contribute to maintain good health and make people stay at their workplaces. Work and health are related when people spend much of their lives at their workplace. In order to develop on both the organizational and individual level requires that the workplace contributes to supportive environments, participation, social support, health promoting leadership, personal skills and knowledge. The aim of this study was to investigate health promotion and maintaining factors in creating a pleasant and stimulating workplace with staff as target population. The aim was to highlight the salutogenic factors which would make it possible to create a useful base that could contribute to a more health-promoting work among employees in elderly care. A quantitative cross-sectional study was conducted on about 1000 employees in elderly care and the response rate was 23%. The data collection was processed and analyzed using statistical program, SPSS. The results showed that employees who were 40 years and older had higher self-rated health than the younger age group. Health factors in the workplace as knowledge and development, supportive working conditions, leadership, personal experiences, self-determination was strongly related to the perception of high self-rated health. Workplace health promotion should focus more on organization and personal skills and development opportunities for employees.</p>

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohälsan inom vården har ökat. Fokus har länge legat på att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohälsa i arbetslivet. Istället för att enbart tänka preventivt är det även av betydelse att fokusera på friskfaktorerna och det som gör att människor bibehåller en god hälsa och vill stanna kvar på sin arbetsplats. Arbete och hälsa hänger ihop då människor tillbringar stor del av sina liv på sin arbetsplats. För att utvecklas på både det organisatoriska och individuella planet krävs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling. Syftet med studien var att undersöka hälsofrämjande och hälsobevarande faktorers betydelse för skapandet av en trivsam och utvecklande arbetsplats med personalen som målgrupp. Målsättningen var att genom att lyfta fram de salutogena faktorerna, göra det möjligt att skapa ett användbart underlag som skulle kunna bidra till ett mer hälsofrämjande arbetsliv hos de anställda inom äldrevården. En kvantitativ tvärtsnittsstudie genomfördes på cirka 1000 anställda inom äldreomsorgen och svarsfrekvensen blev 23 %. Datainsamlingen bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet, SPSS. Resultatet visade att medarbetare som var 40 år och äldre hade högre självskattad hälsa än den yngre åldersgruppen. Friskfaktorer i arbetslivet så som kunskap och utveckling, stödjande arbetsförhållanden, ledarskap, individuella upplevelser, självbestämmande var starkt relaterat till upplevelsen av hög självskattad hälsa. Arbetsplatser bör fokusera mer hälsofrämjande och lägga större vikt på kunskaps- och utvecklingsmöjligheter för de anställda. / There are several studies that describe how illness in health care has increased. The focus has long been on highlighting the factors that contribute to illness in the workplace. Instead of only thinking preventively, it is also important to focus on the health and the factors that contribute to maintain good health and make people stay at their workplaces. Work and health are related when people spend much of their lives at their workplace. In order to develop on both the organizational and individual level requires that the workplace contributes to supportive environments, participation, social support, health promoting leadership, personal skills and knowledge. The aim of this study was to investigate health promotion and maintaining factors in creating a pleasant and stimulating workplace with staff as target population. The aim was to highlight the salutogenic factors which would make it possible to create a useful base that could contribute to a more health-promoting work among employees in elderly care. A quantitative cross-sectional study was conducted on about 1000 employees in elderly care and the response rate was 23%. The data collection was processed and analyzed using statistical program, SPSS. The results showed that employees who were 40 years and older had higher self-rated health than the younger age group. Health factors in the workplace as knowledge and development, supportive working conditions, leadership, personal experiences, self-determination was strongly related to the perception of high self-rated health. Workplace health promotion should focus more on organization and personal skills and development opportunities for employees.

The purpose of this study was to understand how the concept of quality as an idea was spread to and translated in municipal elderly care. A central question was: How does literature, policy documents and key people describe the function and meaning of the concept of quality? The method of analysis was a qualitative case study with a critical discourse. The theoretical framework of the study is mainly what is known as institutional theory and a line of thought describing how ideas are transferred and spread. The theoretical focus is on how original ideas are interpreted and why they gain a foothold in new contexts. With the help of empirical material in the form of literature, documents and interviews the study shows how the idea of quality was spread from industry to elderly care.   An essential discovery is that the concept of quality has uncritically been implemented to the municipal care of the elderly, correlating to organizational changes, limited resources and the concept of quality becoming a part of the Social Services Act. The municipal care of the elderly tried to apply a quality control system not designed for a human service organization. In order to succeed it tried to make the idea concrete and intelligible by using various system and manuals. The results show that the process has created conservation rather than a change. There is a paradox between quality as a subjectively created value and quality as a quantitative instrument used to create efficiency.

The aim of this study is to understand first line managers experiences of the impact leadership have on the health of employees. The study focuses on leadership behaviours and actions, experienced by first line managers working in elderly care, with either positive or negative outcomes on the employees health. To answer the purpose of the study a qualitative method was used and the data was collected through seven individual interviews. The analyse was conducted using theories of transformational, transactional and laissez-faire leadership. To enable a broader dimension to the study the concept of health-promotion leadership was also used in the analysis. The first line managers experiences showed that communication, motivation and relationships were important parts of a leadership that could affect the employees health both positive and negative. Overall a leaders communication should be clear and meaningful, a leader should motivate the employees by showing interest in their work and a leader should build a relationship with the employees that are based on equality.

Syftet med denna uppsats är göra kommunikationen mellan kommun och medborgare mer lättillgänglig, genom att skapa en ny version av en redan befintlig hemtjänstbroschyr och sedan undersöka vad dess målgrupp anser om de två versionerna. Metoden består av en intervju med de ansvariga för den befintliga broschyren, två textanalyser, samt intervjuer med åtta målgruppsrepresentanter. Resultatet av undersökningen visar att fem av de åtta informanterna föredrog den nya broschyren på grund av dess mer lättlästa språk, luftigare layout och starkare rubricering. Många av informanterna saknade dock den befintliga broschyrens gruppbilder och tabeller. Något som de däremot ansåg var avskräckande var båda broschyrernas användning av kontinuitetsdata, samt statistik över de olika enheterna.

Syftet med studien är att undersöka hur positiv psykologi skulle kunna främja arbetsmiljön och den psykiska hälsan hos personalen inom äldreomsorgen genom en ökad känsla av sammanhang, välbefinnande och mening. Via en enkät har personalen själva fått skatta sitt eget och arbetsplatsens värde. Resultatet visar på att denna arbetsgrupp känner mening och arbetsglädje, vilket kan vara en bra grund för att bygga vidare på en arbetsmiljö och arbetsgrupp som innehåller positivt klimat, positiva relationer, positiv kommunikation och positiv mening – något som skapar engagemang, förståelse och en frisk arbetsgrupp som har en positiv psykisk hälsa.

Föreliggande studie undersökte personalens upplevelse inom äldreomsorgen om möjligheten till påverkan av minskad smittspridning av Covid-19. Deltagarna i studien var fyra personer mellan 47 och 65 år som intervjuades individuellt i en kvalitativ undersökning om upplevelsen kring smittspridning av Covid-19 inom äldreomsorgen.               Resultatet visade att de viktigaste aspekterna när det kom till möjlighet till påverkan av minskad smittspridning var genom engagemang och driv, att aktivt kunna påverka genom kommunikation och samarbete, genom innovativt nytänkande och anpassning till nya utmaningar.               Studien använde sig av en tematisk analys som resulterade i tre teman; Drivkraft, aktiv påverkan samt anpassning till utmaningar.

The following study aims to investigate how Covid-19 has a affected nurses´ motivation to work in elderly care in south of Sweden. Further on, it also aims to study nurses´ experience of working during a pandemic and with restrictions. To fulfill the purpose of this paper, a qualitative research method was used, followed by semi-structured interviews. A total of four interviews were conducted with seven respondents in total, who worked in one communal residence. The empirical material was examined with a hermeneutic approach and a thematic analysis. The result was analyzed with Maslow´s behavior theory and the requirements-control-support model. In addition, the result showed that Covid-19 has had a negative impact on nurses work motivation. However, the main cause that kept them motivated are the social support they´ve received from one another during the pandemic. The team spirit and comfort they´ve received in their working group has kept them motivated. The result also shows that the amount of work has increased, which gives them far less time to spend with the elders, and therefore they believe that the quality of the care has decreased.

This study aim to investigate the implementation and utilization of welfare technology in elderly care, focusing on its benefits and risks by identifying knowledge gaps and challenges through previous research and our own data collection. By interviewing caregivers we tried to capture their perspective of both benefits and challenges to find out the optimal way to use welfare technology. The study also aimed to contribute to a better understanding of how welfare technology can be effectively and safely integrated to improve the quality of life for the elderly and facilitate caregivers’ work.   The findings of this study demonstrate that the use of welfare technology is advantageous for both care recipients and caregivers when used with care. These technologies enhance the safety and independence of care recipients while enabling efficient resource usage for caregivers. Increased independence for caretakers reduces the daily visits for medication and supervision, freeing up resources to provide care and support where it is most needed. Combined with the use of technical aids, such as cameras and sensors, it enables caregivers to streamline their work.   However, it is crucial not to view welfare technology as a solution to the caregiver shortage but rather as a complement to provide the best possible care while ensuring that the caregiver personnel are sufficient.

Denna uppsats handlar om hur en bra chef är och hur en bra chef inomäldreomsorgen kan definieras.Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Är det personlig mognad eller braegenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra medkarriärtänkande, intresse, makt eller är det personlig utveckling? Vad är det somdriver en människa att arbeta som chef?För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, därvi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inomäldreomsorgen. I vår resultatredovisning har vi bearbetat våra intervjuer genom atttematisera enligt grund teorin. Vår analys är sammankopplad med ett humanistiskt synsätt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap. / This essay is about how a good boss is, and how a good boss in care of the elderlycan be defined.The questions that this essay is built on are: Is it personal maturity or goodcharacteristics that make a person a good boss? Is it about making a career,interest, power or personal development? What drives a person to work as a boss?To answer our questions, we used a qualitative method. We conducted sixinterviews with different directors in care of the elderly. In our result, we haveworked up our interviews according to the Ground Theory. Our analysis isconnected to a humanistic approach and a situational and developmental focused leadership.