Från fattigvårdens kommandora där den starkaste styrde och ställde, till första linjens chef med krav på akademisk utbildning inom äldreomsorgen. Under det senaste seklet har ledarskapet inom vård av äldre förändrats i samma takt som äldreomsorgen. Högre krav från alla kringliggande instanser i samband med ett högre tryck på vård och omsorg leder till frågan vad dagens första linjens chefer behöver för att kunna lyckas. Syftet var att få en uppfattning om hur första linjens chefers ledarskap påverkas av erfarenheter, utbildning och yrkeskunskap som de har med sig, genomfördes en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med 8 stycken första linjens chefer inom äldreomsorgen. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att första linjens chefer har användning av deras tidigare erfarenheter från äldreomsorgen i deras ledarskapsutövande. Praktiska erfarenheter gav dem möjlighet till att inte enbart kunna identifiera behov av stöd bland medarbetarna, utan även att kunna ta till rätt åtgärder för att tillgodose medarbetarnas och brukarnas behov. Frågan om möjligheten till kompetensutveckling efter anställning är det mest relevanta för att kunna tillgodose första linjens chefer med rätt förutsättningar i de områden där deras ledarskap brister.

Vårt intresse för äldreomsorgen och psykisk ohälsa i samhället grundar idén till denna uppsats. Uppsatsen riktar sig till sjukfrånvaron och vilka faktorer som är hälsofrämjande på en arbetsplats inom äldreomsorgen. För att få fram ett rikt resultat valde vi etnografi och semistrukturerade intervjuer som forskningsmetoder. Urvalet gjordes efter att statistik jämfördes på olika enheter inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Vi genomförde observationer, enligt etnografisk metod, samt intervjuer på den valda enheten. Vi har valt att använda nya begrepp, osjuk och ofrisk eftersom de förklarar gråzonen mellan att vara sjuk och frisk och begreppen kan vara en del i att öka förståelsen för sjukfrånvaron inom äldreomsorgen. Studien visar att den mest betydande friskfaktorn på vår valda arbetsplats är trivsel i arbetsgruppen, samhörighet, teamkänsla samt de nya rutiner som införts angående sjukanmälan. Ledarskap som tidigare forskning visar är en stor bidragande del till sjukfrånvaro på en arbetsplats, visade sig inte vara lika betydelsefull som vi först trodde efter vår analys av vår studies resultat. / The idea for this bachelor thesis was founded by our interest in elderly care and psychiatric illness in the community. This paper addresses absenteeism and the factors that are health promoting in the workplace in elderly care. To obtain representative results, ethnography and semi-structured interviews were selected as research methods. The selection was made after we compered the statistics from different units within elderly care in the municipality. We made observations based on ethnographic methods and semi-structured interviews within the selected unit. We have chosen to introduce two new terms, ”unsick” and ”unhealthy”, because they both explain the grey area between being sick and being healthy and can be used for increasing the understanding of absenteeism in elderly care. The study shows that the most significant health determinants was appreciation of the work group, solidarity, team spirit along with new routines regarding reported sickness. Leadership, that previous research shows is a major contributing part of absenteeism in the workplace, proved in this study, not to be as significant as above mentioned factors.

<p>Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot äldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal äldreomsorg. Genomgående i studien är tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras på intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frågan om yrkesrelevans är mångfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart på kunskaper från utbildningen, utan också på personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsättningar i stöd och personalantal. Sociala omsorgsprogrammet som grundutbildning kanske inte enbart bör ses som tillräcklig för ett kvalificerat ledarskap. Utbildningen bör kanske i annat fall ändras så att den motsvarar de krav arbetsgivarna ställer på nyexaminerade enhetschefer. I denna uppsats framträder dock att arbetsgivarnas krav ibland kan uppfattas som orimliga. Att utöva ett bra ledarskap beror inte enbart på utbildning, utan förutsättningarna i verksamheten är minst lika viktigt.</p> / <p>This thesis The vocational relevance of the programme in Social Care has the intention to study how students with an examination from the programme in Social Care oriented towards Elderly and Disabled at Örebro University, describes the education concerning its ability to prepare them for a profession as manager in government organized elderly care. Throughout the study three conceptions are essential; vocational relevance, knowledge and leadership. The study’s empirical material is based on interviews with managers in elderly care. The main result in this essay is that the question on the vocational relevance of the programme in Social Care is ambiguous. The prospects of performing a good quality in the leadership among management in elderly care also depends on individual skills, earlier work experience and the organization according to number of employees and support. The programme in Social Care is a compulsory education and may not be viewed as sufficient enough in an advanced leadership. Otherwise the education perhaps should change according to these demands of the employer. However this study shows that this demands sometimes is incongruous. To perform a good leadership does not only depend on the education, the conditions in the organization is also as essential.</p>

Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot äldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal äldreomsorg. Genomgående i studien är tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras på intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frågan om yrkesrelevans är mångfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart på kunskaper från utbildningen, utan också på personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsättningar i stöd och personalantal. Sociala omsorgsprogrammet som grundutbildning kanske inte enbart bör ses som tillräcklig för ett kvalificerat ledarskap. Utbildningen bör kanske i annat fall ändras så att den motsvarar de krav arbetsgivarna ställer på nyexaminerade enhetschefer. I denna uppsats framträder dock att arbetsgivarnas krav ibland kan uppfattas som orimliga. Att utöva ett bra ledarskap beror inte enbart på utbildning, utan förutsättningarna i verksamheten är minst lika viktigt. / This thesis The vocational relevance of the programme in Social Care has the intention to study how students with an examination from the programme in Social Care oriented towards Elderly and Disabled at Örebro University, describes the education concerning its ability to prepare them for a profession as manager in government organized elderly care. Throughout the study three conceptions are essential; vocational relevance, knowledge and leadership. The study’s empirical material is based on interviews with managers in elderly care. The main result in this essay is that the question on the vocational relevance of the programme in Social Care is ambiguous. The prospects of performing a good quality in the leadership among management in elderly care also depends on individual skills, earlier work experience and the organization according to number of employees and support. The programme in Social Care is a compulsory education and may not be viewed as sufficient enough in an advanced leadership. Otherwise the education perhaps should change according to these demands of the employer. However this study shows that this demands sometimes is incongruous. To perform a good leadership does not only depend on the education, the conditions in the organization is also as essential.

The aim of this study was to understand how care managers in elderly care relate to self-determination when encountering older people with dementia. The study was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach. We interviewed eight care managers experienced in working with older people with dementia. While interviewing we used a semi-structured interview guide. The material from the interviews were then analyzed through a hermeneutic circle and then theoretically analyzed by the use of Kant’s duty ethics, Bentham’s consequence ethics (normative ethics) and Foucault’s definition of power. Our main conclusions were that older people's self-determination is important and a legal right that clarifies that the power shall lie with the older person. Self-determination is, despite being a legal right, difficult to interpret in practice when it comes to older people with dementia. Depending on which ethical duty care managers lean on and what consequences that might bring, the decisions may differ. Sometimes older people's self-determination is unconditional, but sometimes the municipality’s final responsibility for older people is more authorized than older person's right to self-determination. Power within the relationship between care managers and older people with dementia is dynamic and care managers sometimes have to use their power in order to prevent danger. Our conclusion is that care managers find it difficult motivating departures from self-determination, since there is no coercive in Swedish legislation towards older people with dementia. Self-determination is therefore difficult to handle and requires well-balanced assessments, sometimes on the verge of what is considered as coercive.

Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet. / The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.

We are getting older and the health care needs to be developed to keep up with the demographical alterations. The proportion of elderly in Sweden above 80 years of age is expected to increase with 50 percent by 2028 and similar developments are also seen in Europe. Healthcare has many challenges and obstacles to expect, thus wants to use e-health as a tool to make healthcare more efficient. In accordance with sustainable development (Global goals 2030) the goal is to free up healthcare resources and enable and empower the caretakers. The purpose of this study has been to contribute with an increased comprehension of the change processes that can be identified in the implementations of the e-health in elderly care, how these processes are executed and the contextual circumstances that apply in the elderly care. To further understand these processes of change, the study uses a theoretical frame of reference comprised of Andrew Pettigrew's theory of process change and Roger Everett's Diffusion Theory. The study results in the following conclusions: 1) The introduction of e-health is crucial for future healthcare and elderly care.  2) E-health means better patient safety.  3) the demographic development with an older population structure is an important motivating factor for the development of e-health.  4) The public sector currently lacks the competence and expertise to successfully develop e-health.  5) Covid-19 is an important catalyst for accelerating the development of e-health.  6) Normal characteristics of digital tools are a decentralized process due to autonomy in the municipalities.  7) Due to misallocation, the municipalities are dependent on regions for the development of e-health.  E-health and digitalization are, in addition to efficiency aspects, important for delivering a good and preventive care that provides the opportunity for increased transparency and ownership of one’s own care situation. This study applies a qualitative methodology whereas semi-structured interviews have been conducted with four informants. By analyzing collected empirical data from eHälsomyndigheten, Teknikmarknad and ImagineCare AB. The study conclude that e-health is a complex phenomenon, with subprocesses and contextual circumstances, within the elderly care whereas various stakeholder´s interests meet and impacts the possibilities for development. / Vi blir äldre så sjukvård och äldreomsorg behöver utvecklas för att möta demografiska förändringar. Andelen äldre över 80 år i Sverige beräknas öka med 50 procent till år 2028. En liknande utveckling ses i Europa där äldreomsorgen står inför många utmaningar och hinder. E-hälsa är ett av flera tänkbara verktyg för att göra omsorgen effektivare. Enligt hållbarhetens dimensioner (globala mål 2030) är målet att frigöra resurser, skapa jämlikhet och delaktighet, där omsorgstagaren får större insyn och ägandeskap i sin omsorgsprocess. E-hälsa är ett nytt fenomen och studien identifierar implementeringsprocessens problem och de möjligheter som digitaliseringen skapar. Förändringsfaktorerna för utveckling av e-hälsa visas och analyseras. Studiens syfte är att öka förståelsen kring de förändringsprocesser som införandet av e-hälsa inom äldreomsorgen innebär, hur processerna går till och rådande kontextuella förhållanden.   För att förstå dessa förändringsprocesser tillämpas Pettigrews teori om förändringsprocesser samt Rogers diffusionsteori i den teoretiska referensramen. Studien ger följande slutsatser:   1) Införandet av e-hälsa är avgörande för den framtida sjukvården och äldreomsorgen. 2) E-hälsa innebär förbättrad patientsäkerhet. 3) Den demografiska utvecklingen med en äldre befolkningsstruktur är en viktig motivationsfaktor till e-hälsans utveckling. 4) Den offentliga sektorn saknar kompetens och expertis för att på egen hand utveckla e-hälsan framgångsrikt. 5) Covid-19 är en viktig katalysator för att påskynda e-hälsans utveckling. 6) Normala kännetecken för e-hälsans digitala verktyg är decentraliserade processer på grund av självstyre i kommunerna. 7) På grund av suboptimal resursallokering är kommunerna beroende av regioner för utveckling av e-hälsa. E-hälsa och digitalisering är viktiga för effektiviteten samt för att kunna leverera en god och förebyggande vård som möjliggör ökad insyn och ägandeskap för den egna vårdsituationen. I studien används en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter. Insamlad empiri från eHälsomyndigheten, Teknikmarknad och ImagineCare AB analyseras utifrån den teoretiska referensramen varvid en bättre förståelse fås för hur komplex e-hälsa som fenomen är, dess delprocesser och kontextuella förhållanden inom äldreomsorgen där olika intressegruppers mål ställs mot varandra och påverkar utvecklingsmöjligheterna.

This study is about the upcoming challenge Sweden face with a population that grows older and in need of elderly care. The challenge lies in that municipality, as it is today, won’t have the personnel to care for the elders. The study presents two problematic factors that need change for the municipality to be able to guarantee reasonable living standards according to social laws. The first factor is the decreasing profession attractiveness that makes it hard to employ personnel. The second factor, which the study focuses on, is the fact the caregivers are overrepresented in the social insurance office statistics of personnel on sick leave. We choose to focus on the caregiver’s work environment to get a perspective on the problem. To be more exact the study focuses on finding a covariance between experienced New Public Management and Sense of coherence. Our second focus is to see if there is an underlying relation between the experienced New Public Management reforms and the three parts of Sense of coherence; meaningfulness, comprehensibility and manageability. A third focus is to see if the relationship is influenced by the caregivers’ age and work experience. Our main findings are that experienced New Public Management has both positive but mainly negative effect on caregivers’ sense of coherence and therefore on caregiver’s health. Our conclusion is therefore that New Public Management can be seen as a factor for care givers high ratings in the social security offices statistics over sick leave from work.

Den här uppsatsen utvecklar kunskapen om chefernas föreställningar om personals arbetsmiljö inom äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen. Eftersom en dålig arbetsmiljön kan leda till arbetsrelaterad ohälsa är problemområdet relevant för det sociala arbetet. Utifrån tidigare forskning identifieras i uppsatsen arbetssätt, medarbetarnas kompetens, relationer samt livspussel som viktiga områden i relation till personals arbetsmiljö. Som en teoretisk utgångspunkt använder sig uppsatsen av organisationsteori med två olika perspektiv: ett strukturellt perspektiv och ett HR-perspektiv. Uppsatsen bygger på kvalitativa metoder och datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade mejlintervjuer. Nio respondenter deltog i studien, fem från äldreomsorgen respektive fyra från funktionshinderomsorgen. Respondenterna arbetade som chefer inom äldre- och funktionshinderomsorgen i sex olika västsvenska kommuner. Datan från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Bland resultaten framkommer att enligt chefers föreställningar kan medarbetarnas arbetsmiljö påverkas av deras arbetssätt och påverkansmöjligheter, medarbetarnas kompetens, kommunikation, relationer samt av medarbetarnas livspussel. Dessa områden, som alltså speglar chefernas föreställningar, stämmer relativt väl överens med de områden som framhävts i tidigare forskning. / This essay develops the knowledge of managers’ perception of the work environment of staff in elderly care and disability care. Because a poor work environment can cause work-related ill health, the problem area is relevant to social work. In previous research, the essay identifies way of working, the competence of the staff, relations, and work-life balance as important areas in relation to the staff’s work environment. As a theoretical basis, the essay uses organisation theory with two different perspectives: a structural perspective and an HR perspective. The essay is based on qualitative methods and the data was collected by use of semi-structured email interviews. Nine respondents participated in the study, five from the elderly care and four from the disability care. The respondents worked as managers within the elderly care and disability care in six different municipalities in western Sweden. The data from the interviews was analysed according to a thematic analysis. A result is that according to the managers’ perceptions, the staff’s work environment can be affected by their way of working and their chance to make an impact, the competency of the staff, communication, relations, and by the work-life balance. These areas, which then mirror the managers’ perceptions, match the areas emphasised in previous research relatively well.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetsgrupper inom äldreomsorgen och därmed söka kunskapi eventuella faktorer som kan eller inte kan utgöra välfungerande arbetsgrupper. Kan samma gruppinneha fler faktorer? Den tidigare forskningen visar på hälsans aspekter för den välmåendemedarbetaren samt vad som kan skapa hållbar arbetsmiljö. Den lyfter även ledarskapets effekter för enarbetsgrupp samt kopplingar till maktstruktur och hur det ses vara mer lärande i anknytning till ettintersektionellt perspektiv. Tidigare forskning belyser likaså riktiga team och vad pseudo teamkarakteriseras genom olika faktorer inom grupper. Data som analyserats har tagits fram genom trefokusgruppssamtal med tre deltagare inom varje fokusgrupp där alla nio deltagare arbetade inomäldreomsorgen. Fokusgruppsträffarna hade som utgångspunkt deras arbetsvardag för att övergå tillgemensam diskussion gällande upplevelsen av faktorer att utgöra välfungerande arbetsgrupp. Därtilldiskuterades även upplevelsen av faktorer som kan inverka negativt på välfungerande arbetsgrupper.Materialet har analyserats i en tematisk analys samt inom teori i anslutning till teamperspektiv och fyragruppdefinitioner inom team samt med stöd av fyra dimensioner där team ställs emot pseudoteamperspektivet. Resultatet från studien indikerar på faktorer där gemensamma mål, tid för dialog ochkommunikation inom arbetsgrupper kan ses vara relevanta för en välfungerande arbetsgrupp, olikaledarskapsfaktorer ses också ha sin påverkan för en grupp. Studien pekar även på de faktorer som kananses vara avgörande kriterier kopplat till negativ inverkan för den välfungerande arbetsgruppen. / The purpose of this study is to investigate work groups in elderly care and thus seek knowledge ofpossible factors that may or may not constitute well-functioning work groups. Can the same groupcontain more factors? The previous research shows the health aspects of the healthy employee andwhat can create a sustainable work environment. It also highlights the effects of leadership on a workgroup and links to power structure and how it is seen to be more learning in relation to anintersectional perspective. Previous research also highlights real teams and what pseudo teams arecharacterized by different factors within groups. The data was analyzed through three focus groupdiscussions with three participants in each focus group, where all nine participants worked in elderlycare. The focus group meetings had as a starting point their everyday work life to move on to a jointdiscussion regarding the experience of factors to constitute a well-functioning work group. In addition,the experience of factors that can have a negative impact on well-functioning work groups was alsodiscussed. The material has been analyzed in a thematic analysis and in theory in connection with the2team perspective and four group definitions within teams and with the support of four dimensionswhere teams are set against the pseudo-team perspective. The results of the study indicate factorswhere common goals, time for dialog and communication within work groups can be seen to berelevant for a well-functioning work group, various leadership factors are also seen to have an impacton the team. The study also points to the factors that can be considered as decisive criteria linked to thenegative impact on the well-functioning work group.