Working as first line manager in elderly care means to meet business needs and at the same time relate to the political guidelines and decisions available. In order to perform their daily work and at the same time feel good working conditions requires that managers are given the right conditions. The purpose of this study is to increase the understanding of how the first line management in elderly care experience their work situation and the conditions they receive from the organization's management to perform their daily work. The aim is also to study what the first line managers believe are the most important prerequisites for achieving a sustainable work. The study is based on qualitative semi-structured interviews performed with seven first line managers in municipal elderly care. The collected material is analyzed from Granheim and Lundmans (2012) qualitative content analysis. The result shows that the economic conditions that managers have available in their operations is scarce and it is a challenge for managers to find enough time to their daily work, partly because all the administrative work is burdensome. Anyway, it shows that the managers who have learned to prioritize their time and have a long working experience, they can more easily manage their work situation. It appears that the most essential conditions that all managers feel that they receive from the organizations management is good management support and good educational opportunities. The result also shows that good management support is seen by all managers as one of the most important conditions to be able to create a sustainable work. The study do not differ in any significant way to the earlier research available in the field, and we can with our study further strengthen the organizations management needs to get a better insight in elderly operations and work to improve first line managers work situation and their prospects. / Att arbeta som första linjechef inom äldreomsorgen innebär att tillgodose verksamhetens behov och samtidigt förhålla sig till de poliska riktlinjer och beslut som finns. För att kunna utföra sitt dagliga arbete och samtidigt känna goda arbetsförhållanden krävs det att linjecheferna ges rätt förutsättningar. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur första linjechefer inom äldreomsorgen upplever sin arbetssituation och de förutsättningar de får ifrån organisationens ledning för att kunna utföra sitt dagliga arbete. Syftet är även att studera vad första linjecheferna anser är de viktigaste förutsättningarna för att uppnå ett hållbart arbete. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med sju första linjechefer inom den kommunala äldreomsorgen. Det insamlade materialet analyseras utifrån Graneheim och Lundman (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visar att de ekonomiska förutsättningarna som linjecheferna har att tillgå i sin verksamhet är knappa och det är en utmaning för linjecheferna att få tiden att räcka till i det dagliga arbetet, vilket bland annat beror på att allt det administrativa arbetet är betungande. Däremot visar resultatet att de linjechefer som har lärt sig att prioritera sin tid och har en lång arbetslivserfarenhet upplever att de lättare kan hantera sin arbetssituation De mest centrala förutsättningarna som samtliga linjechefer upplever att de får ifrån organisationens ledning är ett gott chefsstöd och goda utbildningsmöjligheter. Resultatet visar också att ett gott chefsstöd ses av samtliga linjechefer som en av de viktigaste förutsättningarna till att kunna uppnå ett hållbart arbete. Resultatet skiljer sig inte från tidigare forskning som finns inom området. Studien stärker därmed att organisationens ledning behöver få en bättre inblick i äldreomsorgens verksamheter och arbeta för att förbättra första linjechefernas arbetssituation och deras förutsättningar.

Med bakgrund till den tidigare forskningen som pekar på en ojämlik arbetsförutsättning och en stark underrepresentation av människor med utländsk bakgrund som intagit chefspositioner har intresset till denna studie väckts. Det är ett viktigt område att studera med tanke på den stora andelen människor som invandrar eller invandrat till Sverige och som ska ta del av det nya landet och samhället.   Syftet med studien har varit att undersöka personliga erfarenheter från första linjens chefer som arbetar inom kommunal äldreomsorgen och hur de upplever att deras utländska bakgrund kan ha betydelse i rollen som chef.   I föreliggande studie har antidiskriminering och intersektionalitet använts som teoretiska ramverk för denna uppsats. Antidiskriminerande arbete hjälper oss att förstå innebörden av diskriminering, inkludering och exkludering medan intersektionalitet hjälper oss att förstå sambanden i hur olika maktordningar samverkar i ett samhälle. Genom att kombinera dessa teorier får vi en bredare förståelse för uppsatsens frågeställning.   För att komma närmare syftet i studien har kvalitativ metod använts och det hermeneutiska perspektivet varit en utgångspunkt, där intervjuer varit förutsättningen för denna studie. Sex chefer med utländsk bakgrund har intervjuats.   Resultaten från studien visar att den utländska bakgrunden som chef har betydelse i vissa fall. Detta tar sig i uttryck i olika situationer som uppstår i relation till vårdtagarna, organisationen och i rollen som chef. Respondenterna lyfter fram faktorer som kommunens storlek, vilken nationalitet man har, kön samt vilket yrke man arbetar inom. Faktorer som dessa kan påverka och det är därför viktigt att väga in dessa faktorer i frågan; vad den utländska bakgrunden kan ha för betydelse i rollen som chef. / With the background of the previous research that points to an unequal working condition and a strong under-representation of people with a foreign background who has taken managerial positions, has the interest of this study been raised up. This is an important area to study, given the large proportion of people immigrating or immigrated to Sweden to take part in the new country and its society.   The purpose of the study has been to examine the personal experiences of first-line managers working in municipal elderly care and how they perceive whether their foreign background can have significance in the role of manager.   In the present study, anti-discrimination and intersectionality has been used as the theoretical framework for this paper. Anti-discriminatory work helps us to understand the meaning of discrimination, inclusion and exclusion while intersectionality helps us to understand the relationships of how various power structures interact in a society. By combining these theories, we gain a broader understanding of the research question.   In order to get closer to the purpose of the study, qualitative method has been used and the hermeneutic perspective been a starting point, where interviews have been the premise of this study. Six managers with a foreign background have been interviewed.   The study shows that the foreign background as a manager is important in some cases. This takes form based on different situations that arise in relation to care recipients, the organization and the role as manager. Respondents highlight factors such as municipality size, what nationality one have, gender, and what profession one is working. Factors such as these can affect and it is therefore important to take these factors into consideration in the question; what the foreign background can have for significance in the role as manager.

Studien ämnade söka förståelse och kunskap om biståndshandläggarnas yrkesroll inom äldreomsorgen. Utifrån detta fördjupade vi oss i de svårigheter som kan uppstå under handläggningsprocessen och vilka stödresurser som finns tillgängliga. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorg i olika kommuner i Stockholms län. Resultatet analyserades utifrån teoretiska referensramar som belyser olika typer av dilemman på både individuellt och strukturellt plan. Dessa teorier var Lipskys teori om Gräsrotsbyråkrati, konsekvensetik, dygdetik samt begreppen äkta dilemman och skendilemman.  Studien kom fram till att det finns ett flertal svårigheter som biståndshandläggare möter i arbetsvardagen. Vidare framkom att biståndshandläggarna upplever att de är alltför styrda av riktlinjer och lagar vilket minskar deras inflytande. Studien bekräftar tidigare forsknings resultat inom området. / The study aimed to seek understanding and knowledge about care managers professional role in elderly care. Whit that basis we went in-depth of the difficulties that can occur during the process of care managing and what kind of support resources that are available. We used qualitative research approach and performed six semi structured interviews with care managers in the elderly care in different municipalities in the county of Stockholm. The result was analyzed with the basis of theoretical reference frames that illustrate different kinds of dilemmas on both an individual and a structural level. The theories we used were Lipskys theory about street level bureaucrats, consequence ethics, virtue ethics and the concept of real dilemmas and deceptive dilemmas. The study shows that there are a number of difficulties that care managers face in their everyday work environment. Furthermore it emerged that care managers experience that they are too controlled by guidelines and laws which would therefore diminish their influence. The study is verifying of earlier research made in the same field.

Syftet med studien har varit att undersöka medarbetarnas upplevelse av reflektion som arbetsmetod. Urvalet för studien har bestått av 16 medarbetare (kvinnor mellan 25-55 år) från fyra särskilda boende inom äldreomsorgen som regelbundet arbetar med reflektion som arbetsmetod. Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär som har inspirerats av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. Den empiri som samlats in har bestått av 16 bandade individuella semistrukturerade intervjuer. Frågorna som ställts har varit öppna för att ge respondenterna möjlighet till att utveckla sina synpunkter och tankar samt ge studien ett djup. Alla 16 intervjuer har sedan transkriberats och analyserats för att komma fram till ett resultat. Den teoretiska referensramen för denna studie innefattar litteratur och tidigare forskning om reflektionens betydelse för lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. I resultatet har tre övergripande teman framträtt; Lärande, Professionellt förhållningssätt och Kultur. Dessa teman sammanfattar de kategorier som har kommit fram i studien. Studien visar att reflektion som arbetsmetod ger arbetsgruppen en bättre samhörighet där de lär av varandra samt att de får ett respektfullt förhållningssätt gentemot varandra. För den enskilde personen ger metoden en större självinsikt, en bättre kommunikationsförmåga samt en ökad kompetens. Slutsatsen av studien visar att den reflekterande arbetsmetoden kan betraktas som arbetsredskap som lägger grund för ett gemensamt lärande där medarbetarna får möjlighet till att utveckla såväl omsorgsarbetet som de gemensamma värderingarna för att kunna stärka och utveckla kvalitén av vård och omsorg. / The aim of the study was to investigate the employees' experience of reflection as a work method. The sample for the study consisted of 16 employees (women aged 25-55 years) from four special housing care of the elderly who regularly work with the reflection as a work method. The methodology for this study was qualitative in nature, inspired by a phenomenological approach. The empirical data collected consisted of 16 banded individual semi-structured interviews. The asked questions have been open to give the respondents the opportunity to develop their views and thoughts and to give the study a depth. All 16 interviews were then transcribed and analyzed to arrive a result. The theoretical framework for this study includes literature and previous research about the importance of reflection for learning and skills development in the workplace. The result has three overarching themes emerged; Learning, professionally approach and Culture. These themes summarize the categories that have emerged in the study. The study shows that reflection as a work method provides the group with a better fellowship where they learn from each other and a respectful attitude towards each other. For the individual person, the method gives greater self-insight, improved communication skills and increased competence. The conclusion of the study show that the reflective work method can be considered as a tool that lays the foundation for a common learning where employees have the opportunity to develop both elderly care as common values in order to strengthen and develop the quality of health care.

2011 skrevs den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Med denna bestämmelse skulle det bli tydligare med de etiska normer och värden som skulle ligga till grund för vård-och omsorgen i Sverige. Värdegrundens innehåll handlar om att Sveriges äldreomsorg skall inriktas så att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella värdegrunden har nu varit aktiv i åtta år och frågan är om omvårdnadsarbetet genomsyras av dess innehåll gentemot brukaren? Syftet med studien var att undersöka om brukaren anser att beviljade insatser samt dess utförande genomsyras av den nationella värdegrunden. Analysen av framarbetat material har gjorts med kvalitativ innehållsanalys med grund i semistrukturerade intervjuer. I analysen framträdde tre huvudkategorier; välbefinnande, bemötande och självbestämmande. Med efterföljande nio underkategorier; trygghet, god vård, engagerad personal, attityd, kompentens, lyhörd, delaktighet, individanpassning och kontroll. Utifrån dessa kategorier påvisades att graden av delaktighet och självbestämmande hos brukarna varierade. Resultatet visar på att brukaren helst vill välja vilka av omvårdnadspersonalen som skall utföra insatserna. I diskussionen förs fram att respondenterna upplever att de inte alltid är delaktiga i hur och när insatser utförs.

The purpose of this study was to gain an understanding of how first-line managers in the elderly care experience and manage staff shortages. With the help of six different first-line managers, a qualitative study was conducted by collecting material with the help of interviews. Today, the work of first-line managers is an essential part of social work because they work near a large part of the welfare sector, the elderly care. Other studies show a decrease in care workers, and the forecast indicates that the future looks the same right now. Furthermore, research demonstrates that first-line managers have complex work situations where they balance different administrative tasks with staff responsibility. According to previous research, a significant factor in staff shortages is that elderly care is not an attractive profession enough. The conclusions with this study were that the first line managers experienced that the profession perceived like a low-status profession and not attractive enough to attract staff. Work tasks need to be distributed better, working conditions need to be improved, which include wages and working hours, and education requirements need to be increased to attract people to a more attractive workplace. Another outcome was that there was limited latitude since much of the time is spent on administrative work, which meant that the managers could not spend as much time on the staff as they wish. The first line managers are limited in their work with decisions they cannot influence. The last conclusion is that it needs to create an understanding that everyone has a responsibility in staff shortages, and the change must take place from political level to unit level.

Public healthcare is already suffering from a shortage of staff, and as the population gets older, the need for eldercare gets greater every year. As a part of solving this problem, public employers have given all of their employees the ‘right to full-time work’, as many workers in Swedish eldercare work part-time. Despite this opportunity, a lot of female employees still choose to work part-time. With qualitative interviews, focusing on the stories of female workers, we aim to increase the understanding of female part-time work in Swedish elderly care. The analysis puts weight on norms, barriers, opportunities, and preferences, as all playing a part in female workers attitudes and choices related to part-time work. Our essential conclusions are that the ‘part-time norm’ is reproduced within and outside the elderly care, as it is both workplace-specific and linked to societal norms. At the same time, the female workers show variation in their individual preferences when it comes to work-life balance, which seems to be related to the choices and attitudes towards part-time work. However, several of the female employees find that the work in elderly care makes it difficult to achieve their preferred work-life balance, and to them, part-time work is a solution to this problem. The actions of women are conditioned by the structures they have to relate to. Based on this, they do their best to live up to both the expectations that exist on them, but also to achieve their preferred lifestyles.

Syftet med rapporten är att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för medarbetarna och ledningen inom äldreomsorgen när deras verksamheter ska digitaliseras med ny teknik. Ledningen och medarbetarna är i behov av att få en bra förberedelse inför digitaliseringen. Digitaliseringen är en viktig del inom vård och omsorg eftersom den svenska befolkningen blir äldre och vården behöver klara av de utmaningar som uppstår. Ny teknik kan underlätta arbetsmetoder om medarbetarna får rätt förberedelser och ledningen vet vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att klara av digitaliseringen. Rapporten är en fallstudie med en kvalitativ inriktning. Metoder som användes för att samla in data intervjuades medarbetare, enhetschef och en verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen. Frågor som har använts är baserats på litteratur inom området. I fallstudiens resultat framgår det att majoriteten av de viktigaste framgångsfaktorerna för ett förändringsarbete inom digitalisering finns i verksamheten. Det som saknas är att medarbetarna inte är delaktiga under utvecklingsprocessen och att det brister med utbildningar kring digitalisering. En slutsats kan vara att ledningen behöver utöka kunskaper kring digitalisering och ny teknik.

Sauer and Ahnlund (2021) believe that the care manager who works in social work is described as complex because the role involves having an approach to various individual needs that the individuals have. The difficulty is to assemble politics, profession and organizational choices as they, based on this, must take a stand in situations of ethical sensitivity. Previous research shows that guidelines, knowledge and interaction affect the care managers room for maneuver, where it is described that these can provide security and benefits. However, it appears that difficulties may arise in these parts of the decision-making process that the care managers as a profession has the task of implementing (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). The purpose of the study is to investigate how the care managers in elderly care describe their role and how guidelines, knowledge and interaction affect the care managers in their decision-making. Semistructured interviews were conducted with seven care managers in elderly care. The study is alalyzed based on Lipsky´s (2010) theory of grassroots bureaucrats. The results show that the care managers are based on the individual´s needs at the center. However, the study shows that they describe guidelines, knowledge and interaction in different ways in relation to the decision-making process because they create different spaces for action. Our study shows that the role of care managers is contradictory which means that the elderly's need for help is treated in different ways, depending on which care manager they meet. / Sauer och Ahnlund (2021) menar att biståndshandläggare som arbetar inom det sociala arbetet beskrivs som en komplex roll då rollen innebär att ha ett förhållningssätt till olika individuella behov som individer har. Svårigheten är att knyta samman politik, profession samt organisatoriska val då de utifrån detta skall ta ställning kring situationer av etisk känslighet. Tidigare forskning visar att riktlinjer, kunskap och interaktion påverkar biståndshandläggares handlingsutrymme då det beskrivs att dessa kan ge trygghet och fördelar. Dock framkommer det att svårigheter kan uppstå inom dessa delar i beslutsprocessen som biståndshandläggare som profession har som uppgift att genomföra (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). Syftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen beskriver sin roll samt hur riktlinjer, kunskap och interaktion med klienterna och klienternas anhöriga påverkar biståndshandläggare i deras beslutsfattande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Studien analyseras utifrån Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att biståndshandläggarna utgår från den enskildes behov i centrum. Dock visar studien att de beskriver riktlinjer, kunskap och interaktion på olika sätt i förhållande till beslutsprocessen på grund av att de skapar olika handlingsutrymmen. Vår studie visar att rollen som biståndshandläggare är motstridig och innebär att äldres hjälpbehov behandlas på olika sätt, beroende på vilken biståndshandläggare de möter.

I denna fallstudie syftar jag se på hur sektionschefer, verksamma inomäldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuelllönesättning fungerar. De lönepolitiska förutsättningar som Malmö stadoch Kommunal representerar visar sig vara de förutsättningar som harstörst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten avverktyget. Frånvaro av möjligheten att påverka har därmed varit det sominformanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesättningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklatstrategier för att hantera problemområdena är de som ser mest positivt påverktyget. Arbetet belyser också varför verktyget kan ses som eninstitutionaliserat myt utifrån det rådande forskningsläge men också genomhur verktyget används av informanterna.