No description available.

This study examines how victims of trafficking, without residence, is handled by non-governmental organisations. The aim is to describe how much capacity non-governmental organisations have to give these victims the support they need. The empirical material is based on 7 qualitative interviews with people working at different non-governmental organisations. The people that we interviewed work either as coordinators in leading positions, or in direct contact with victims of trafficking for sexual exploitation, who don’t have residence. A qualitative thematic analysis is done and the analysis and discussion is based on the theoretical perspective of new institutionalism in organisation theory. Concepts on collaboration and professionalization are also used. Finally, the impact of globalization on social problems and social work is addressed. The results show the importance of collaboration between organisations, but also with the authorities in the society was identified by the results. Additionally, the effect of the globalization has formed new, complexed social problems for the societies to battle. This requires an international understanding of how social problems must be solved, where collaboration between countries becomes important as well. This result leads to a conclusion that non-governmental organisations take a great responsibility when it comes to these victims.

No description available.

AbstractIn this thesis, Sex trafficking as a security issue- an idea analysis of the Swedish government’sand the EU’s stance and if they adopt a traditional or feministic approach by me AmandaTörnblom, the aim is to examine the Swedish government’s and the EU’s stance on thematter. The purpose is furthermore to clarify if they adopt a traditional or feminist approach tosex trafficking as a security issue. The main question of issue is therefore “Do the Swedishgovernment and the EU adopt a traditional or feminist approach to sex trafficking as asecurity issue?”. The analysis is made in accordance to Jennifer Lobasz’s theoreticalframework and done trough an idea analysis in order to examine how the Swedishgovernment and EU outline the security referent, security threat and policy focus. Theconclusion of the research is therefore that neither of them assumes a pure traditional orfeminist approach. Their approaches are quite similar: they both express indications of bothapproaches in regards to security threat and policy focus. Regarding the security referent bothof them construct it to the individual although it is unclear the second mentionedsimultaneously construct the state as the referent also.

In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.

This study aims to examine how the EU constructs sex trafficking in its public policy, as well as the potential consequences of how sex trafficking is problematized. The following two policy documents presented by the Union, Directive 2011/36/EU and The EU Strategy on Combatting Trafficking in Human Beings 2021- 2025, were analyzed in order to meet the aim of this study. The method used for the analysis of the material is Carol Bacchis ‘What’s the problem represented to be?’, which will be studied within the framework of a case study. The results of the study showed that human trafficking for the purpose of sexual exploitation is framed as a problem of insufficient legal action, a violation of human rights, and a benefiting of gender inequality, as well as a lack of effective crime prevention measures within the European Union and its member states. Victims of human trafficking are frequently depicted as coerced participants, a notion that may not always correlate to reality. The EU's problem representation reinforces gender stereotypes while ignoring and marginalizing opposing viewpoints.

I kölvattnet av finanskrisen 2008 har regleringen på det finansiella området ökat markant. En del av den finansiella marknaden som varit nästintill oreglerad innan 2008 års finanskris är verksamheten för förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare). Sedan 2011 omfattas dock denna verksamhet av reglering på såväl unionsrättslig nivå, i och med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU, som på nationell nivå, i och med direktivets implementering i svensk rätt genom lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Motiven för reglering på det finansiella området i allmänhet och för AIF-förvaltare i synnerhet har varit flera, emellertid är säkerställande av stabilitet i det finansiella systemet det mest framträdande. I uppsatsen undersöks huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är ändamålsenlig. För att besvara frågeställningen om regleringens ändamålsenlighet identifieras LAIF:s övergripande såväl som underliggande ändamål och används som utvärderingsvariabel. Med hjälp av utvärderingsvariabeln undersöks i vilken utsträckning de övergripande ändamålen tillgodoses med regleringens utformning.  Regleringen av marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare skiljer sig åt. Dessa skillnader föranleds av motivet att skydda investerare, ty olika AIF-fonder har olika starkt investerarskydd. Investerarskyddet vid marknadsföring av AIF-fonder tar sig uttryck genom bestämmelser om informationsgivning och produktingripande åtgärder. Kraven på informationsgivning ämnar hjälpa investerare att fatta väl övervägda och kvalitativt bättre investeringsbeslut. I uppsatsen påvisas dock att omfattande informationsgivning, något som kraven på informationsgivning i LAIF föranleder, till stora delar är ett ineffektivt skydd emedan informationsgivningen inte sällan leder till informationsöverflöd. Anledningen härför är investerares, främst konsumenters, tillkortakommanden i form av bristande kognitiv förmåga. Vidare försvårar den befintliga investerarklassificeringen för investerare att erhålla ett adekvat skydd genom informationsgivning. Klassificeringen av investerare medför att även institutionella investerare faller in under kategorin ”icke-professionella investerare” trots att skyddsnivån i regleringen är anpassad efter konsumenters skyddsbehov. De produktingripande åtgärderna, å andra sidan, förhindrar marknadsföring av AIF-fonder, i form av riskkapitalfonder, till konsumenter med anledning av att dessa AIF-fonder bedöms för riskfyllda för konsumenter att investera i. Utformningen av de produktingripande åtgärderna i LAIF får dock följden att erhållet skydd beror på personlig status, eftersom det skydd konsumenterna erhåller utgörs av en miniminivå för investering.  I uppsatsen ifrågasätts således investerarskyddets utformning vid marknadsföring av AIF-fonder i LAIF och hur långt detta skydd kan sträcka sig i förhållande till andra i lagen beaktansvärda intressen. Till diskussionen är även gränsdragningen mellan investerares legitima skyddsbehov och överbeskydd, av vikt. Frågan om huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är adekvat utformad, besvaras i uppsatsen nekande. Därtill presenteras förslag på förändring av regleringens utformning de lege ferenda, i syfte att uppnå en mer ändamålsenlig reglering.

Det finns många situationer där anläggningar inte kan inrymmas på den egna fastigheten och där flera fastigheter har behov av att använda anläggningen. En gemensamhetsanläggningkan vara ett sätt att lösa situationen på. Det förekommer ofta att flera ändamål ingår i en och samma gemensamhetsanläggning, inte minst inom detaljplanerade områden.Det ska föreligga båtnad för att kunna inrätta en gemensamhetsanläggning, vilket betyder att fördelarna av ekonomisk eller "annan art" överväger de kostnader och olägenheter som åtgärden innebär. Båtnad kan anses vara uppenbar för vissa anläggningar, t ex tillfartsväg för fastigheter från allmän väg. Det kan anses vara mindre klart att båtnad uppnås för t ex lekplatser, vilket är anledningen till varför just detta ändamål är en förutsättning för studiens genomförande. Syftet med studien är att undersöka hur båtnaden prövas vid bildande av gemensamhetsanläggning. De centrala frågeställningarna är: Kan det i förrättningsprotokollet utläsas attförrättningslantmätaren prövat båtnaden? Om förrättningslantmätaren prövat båtnaden med en vidare motivering, nämns fördelar av "annan art" eller sociala fördelar i denna? Innehåller förrättningsakten någon båtnadskalkyl? Kan det utläsas att förrättningen berörs av en gällande detaljplan? Studien baseras på kvantitativ undersökning av förrättningsakter. För att få en fördjupad förståelse av det insamlade materialet används hermeneutisk (texttolkande) metod och intervjuer. Studien har kommit fram till att förrättningslantmätaren inte prövar båtnaden med en vidare motivering. "Annan art" nämns inte alls i de studerade akterna och endast en av akterna har en partiell båtnadskalkyl redovisad. Det är tydligt att båtnadsbedömningen genomförs schablonmässigt, oavsett om uppenbar båtnad föreligger eller inte. Det tillsynes enkla syftet att undersöka hur förrättningslantmätare formulerar båtnad i anläggningsbeslut kan besvaras på olika vis. Hinder föreligger ej enligt 6 § anläggningslagen, är det korta svaret. Det långa svaret handlar om att det korta svaret innefattar många påverkande faktorer. En av dem är att förrättningslantmätaren ska arbeta snabbt, kostnadseffektivt och ge en god service åt medborgarna, i egenskap av myndighetsperson. / There are many situations where facilities cannot be accommodated within the confines of the property itself and where several properties have the need to use the facility. A joint facility can be a solution to the situation. There are often several facility purposes within the same joint facility, in zoning planed areas not the least. There has to be advantage when forming a joint facility, which means that the economic advantage or advantage of"alternate nature" must weigh more than the costs and inconveniences. Advantage can be considered as apparent for some facilities, for example road-access for properties from a public road. It can be considered to be less clear that advantage can be attained for children's playgrounds for example, which is the reason why this particular purpose is a prerequisite for the implementation of this study. The aim of this study is to examine the trial of the advantage when forming a joint facility. The core questions are: Can the cadastral surveyors trial of the advantage be deduced in the document records? If the cadastral surveyors trial of the advantage is further justified, is advantage of "alternate nature" or social advantages then mentioned? Do the documentcontain a calculation regarding the advantage? Can it be deduced that the cadastral procedure is affected by an operative zoning plan. The study is based upon a quantitative examination of cadastral procedure documents. Hermeneutical method and interviews have been used to acquire a deeper understanding ofthe collected materials. The study concludes that the cadastral surveyors trial of the advantage is not further justified. "Alternate nature" is not mentioned at all in the studied documents and only one document has declared a partial calculation. It is clear that the judgement of the advantage has been implemented with some kind of "copy-paste" template, regardless of whether advantage is apparent or not. The seemingly simple aim to examine how cadastral surveyors, in their decision regarding the facility,formulate their judgement of the advantage can be answered in different ways. The short answer is: No obstacles exist, according to the 6 § of the Swedish equivalence to the jointfacilities act (1973:1149). The story of the long answer is that the short answer includes many influencing factors. One of them is that the cadastral surveyor should work quickly,cost effectively and provide good service to citizens, as a government official.

Syftet är att undersöka hur professioner och verksamheter inom socialt arbete arbetar med kvinnor utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Metoden är kvalitativa intervjuer med sex professionella inom olika verksamheter. Dessa består av en regionskoordinator, en kriminalinspektör, två socionomer inom olika kommunala verksamheter och två verksamma inom olika frivillighetsorganisationer. Resultaten visar att det är av stor vikt att de professionella har en kunskap och förståelse för kvinnornas livsvillkor. Hjälp- och stödinsatser varierar beroende på kommun och det finns en avsaknad av behandling över hela landet, därför har frivillighetsorganisationer en betydande roll. Hjälp- och stödinsatser måste anpassas och utformas utifrån de omständigheter och erfarenheter kvinnor har från tiden innan och under utsattheten i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det är avgörande att insatser riktas till männen som upprätthåller detta förtryck genom efterfrågan av sexuella tjänster. Det behövs mer forskning och resurser riktat till prostitution och människohandel för sexuella ändamål då fenomenet är ett stort samhällsproblem. Problematiken sträcker sig utöver vad endast socialt arbete har möjlighet att bidra med och det krävs även en förändring på samhällelig nivå. Endast genom jämställdhet är det möjligt uppnå ett samhälle fritt från prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Vi lever i en värld där slaveri har tagit en ny form. Den typen av slaveri vi lär oss om i historieböckerna har avskaffats ändå fortsätter slaveriet idag genom bland annat sexhandel. Denna studie är en kvalitativ informantundersökning som syftar till att ta reda på hur svenska ideella organisationer ger stöd och skydd till kvinnor som har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål, samt vilka förklaringsmodeller som finns till problemet människohandel för sexuella ändamål bland dessa organisationer. Studien har även undersökt vilka förbättringsområden som kan urskiljas i arbetet för stöd och skydd till offer för människohandel för sexuella ändamål. Studien baseras på semistrukturerade samtalsintervjuer från 4 olika svenska ideella organisationer som på olika sätt är aktiva aktörer i arbetet med människohandel för sexuella ändamål. Resultatet kastar ljus på att det finns en efterfrågan av sexuella tjänster som är en av orsakerna till att industrin av människohandel för sexuella ändamål finns idag. Brottsligheten kan även förklaras som en typ av könsbaserat våld som grundar sig i ett patriarkalt och ojämlikt samhälle. Civilsamhället har en viktigt och avgörande roll för att kunna bekämpa denna typ av brottslighet och inte minst bidra med stöd och skydd till människohandelsoffer. Ett människohandelsoffer har både akuta och långsiktiga behov som behöver mötas. Studien redogör för civilsamhällets stöd och skyddsinsatser som erbjuds till offer för människohandel för sexuella ändamål och vilka förutsättningar som finns i Sverige för att ta del av dem.