Denna uppsats är en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och Färöarna. Frågeställningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och Färöarnas självstyrelser, för att se om Färöarnas typ av självstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen.

No description available.

<p>This essay is about how and why teachers use fiction litterature as a teaching method. It´s based on a study among eight teachers in year 4-6 at a school in Mariehamn in the Åland Islands. The results show the high importance of using fiction litterature in education. Fiction literature is highly valued in all subjects as it stimulates the students development of language, empathy and fantasy. The curriculum´s aim of using fiction litterature is to stimulate the pleasure of reading. This essay shows that the teachers are valueing the language develpoment as the most important reason.</p>

This essay is about how and why teachers use fiction litterature as a teaching method. It´s based on a study among eight teachers in year 4-6 at a school in Mariehamn in the Åland Islands. The results show the high importance of using fiction litterature in education. Fiction literature is highly valued in all subjects as it stimulates the students development of language, empathy and fantasy. The curriculum´s aim of using fiction litterature is to stimulate the pleasure of reading. This essay shows that the teachers are valueing the language develpoment as the most important reason.

Fornföreningen Fibula on the Aland Islands contacts the author because its members want to create a museum.The purpose of this two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies is to shed light on what a museum really is. The research question I have answered is “what is a museum and is this what Fibula really wants in their reconstructed Viking village?”. Based on interview material, ethnographic field studies, relevant research in the subject and documents from Fibula, I have answered the research question. My theory is grounded and the methods are qualitative.The result of the analysis is that a museum is a non-profit, permanent institution mediating knowledge. It is a heritage value protector and a museum is obligated to take care of and conserve its museum objects and to safeguard the heritage professionally. A museum has to respect and understand the heritage it manages. Research anddocumentation of the museum collections is the key to maintain professionalism. A museum is always active and it can be a participating museum where visitors are included in the museums democratic processes. Fibula is a heritage entrepreneur and the association will find it difficult to manage a museum professionally due to that reason. Fibulas members have an existing sense of place for the Viking village in Kvarnbo and its surroundings. To bring attention to this fact in the future a museum, a visitor center, a walking trail or a development of the Viking village into a living history museum or an (archaeological) open air museum could be relevant. At the moment it seems doubtful however that Fibula and its members got the time, the commitment, the resources and the knowledge it takes to run a museum. Perhaps a museum can be created in the future if respect and understanding of heritage value will come to pass. Entrepreneurship and the sense of place alone don’t lead all the way to a museum.

This study in military history provides a deeper explanation of the Swedish military’s proposed  counter-operations in case of a russian invasion against Åland in the 1930s. This purpose was fulfilled by answering the central question regarding how a cultural model could explain these proposed counter-operations. Through a qualitative text analysis of Swedish military documents from 1935, on which Keegan’s theory of culture as a vital aspect in the nature of war were applied, the question was answered. The moralic, intellectual and technichal elements that Keegan defines as characteristic in the Western culture, proved to be able to explain the Swedish military’s proposed counter-operations against an eventual russian invasion. To successfully protect Sweden and its democracy from the Soviet Union and thereby the greatly feared communism, the defence of the strategically important Åland was crucial. (Intellectual element) The majority of the Swedish military perceived this as their  duty and obligation, as well  as something they were willing to risk their lives for. By all possible means and technical systems, even if adaptations were necessary, everything would be done to protect Sweden and democracy. (moralic and technical element)

<p>Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.</p><p>I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.</p><p>Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.</p><p>Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra. Modell 2 är klart bättre än Modell 1 på att förklara de olika branschindexen. Prognosförmågan för båda modellerna är diskutabel. Modell 2 är bättre än Modell 1 på att prognostisera både Ålands omsättningsindex och dess branschindex.</p><p>Jag har visat att det går att ta fram en bra modell för att förklara Ålands omsättningsindex och dess branschindex med hjälp av ledande indikatorer från Sverige och Finland. </p>

<p>Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lärare som har genomfört sin lärarutbildning i Sverige och nu är verksamma på Åland. Inom Norden skall en treårig lärarutbildning vara likvärdig, vilket innebär att en lärarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lärare på Åland. På Åland finns i dagsläget ingen lärarutbildning och personer som avser utbilda sig till lärare tvingas göra det på annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland.</p><p>Syftet med denna undersökning är att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslärare på Åland. Dessa klasslärare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan på Åland. Lärarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs. Denna undersökning avser även att beskriva lärarnas tankar kring på vilket sätt lärarutbildningen tillgodosett deras behov i sina yrkesroller.</p><p>En intervjuundersökning har använts som metod för denna undersökning. I intervjuerna deltog fyra lärare verksamma i skolår 1-6 som genomfört sin lärarutbildning efter 2001. Deras arbetserfarenhet varierar mellan några månader till fyra terminer.</p><p>Resultaten av denna undersökning visar att upplevelserna av den första tiden i yrket varierar från lärare till lärare. Gemensamt kan det dock sägas att elevkontakt, föräldrakontakt, konflikthantering, grupprocesser samt avgränsningen mellan arbete och fritid har upplevts som dilemman under den första tiden i läraryrket. De behov lärarna beskriver att de har är kunskaper kring utanförskap och sociala problem samt en bra kommunikation med kolleger. Detta är behov som de anser lärarutbildningen inte tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. De delar som lyftas fram som viktiga i lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, pedagogiken samt ämneskunskaper/ämnesdidaktik. Under den första tiden i yrket är det viktigt att lärarna har ett bra stöd då de annars upplever denna tidsperiod som arbetsam, tung och kan känna sig vilsna. Ingen av undersökningens lärare har haft något uttalat stöd under den första tiden i yrket.</p><p>En övergripande slutsats är att den första tiden i yrket är varierande och erfarenheterna är personliga, det går dock att se både likheter och skillnader mellan de olika lärarnas upplevelser. Slutligen kan det sägas att det finns både positiva delar och brister i introduktionen av nya lärare i deras yrkesliv på Åland.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera hur lärare i idrottsämnet från Åland och Sverige förhåller sig till hälsa i undervisningen samt till ämnet i stort. En jämförelse kommer även att göras mellan styrdokumenten ur ett hälsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning där fyra åländska lärare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten.</p><p>Resultatet visar att både lärarna i Sverige och på Åland främst kopplar hälsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hälsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som påverkar hälsan positivt. Lärarna arbetar i stort sett på samma sätt med hälsa i undervisningen, då främst genom den fysiska aktiviteten. Den svenska kursplanen och den åländska läroplanen tar upp samma innehåll i undervisningen i hälsa, men skillnaden finns i texterna som helhet. Den svenska kursplanen nämner hälsa genom hela texten medan den åländska läroplanen tar upp hälsa vid ett tillfälle som ett av alla moment som räknas upp.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att trots att styrdokumenten på Åland och i Sverige som helhet skiljer sig från varandra, i hur hälsa kommer till uttryck, så verkar inte lärarnas undervisning eller förhållningssätt till hälsa göra det. De svenska lärarnas undervisning i idrottsämnet borde genomsyras mer av hälsa än de åländska, om man ser till skillnaden i styrdokumenten, men så verkar inte fallet.</p>

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden. I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland. Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall. Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra. Modell 2 är klart bättre än Modell 1 på att förklara de olika branschindexen. Prognosförmågan för båda modellerna är diskutabel. Modell 2 är bättre än Modell 1 på att prognostisera både Ålands omsättningsindex och dess branschindex. Jag har visat att det går att ta fram en bra modell för att förklara Ålands omsättningsindex och dess branschindex med hjälp av ledande indikatorer från Sverige och Finland.