Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lärare som har genomfört sin lärarutbildning i Sverige och nu är verksamma på Åland. Inom Norden skall en treårig lärarutbildning vara likvärdig, vilket innebär att en lärarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lärare på Åland. På Åland finns i dagsläget ingen lärarutbildning och personer som avser utbilda sig till lärare tvingas göra det på annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland. Syftet med denna undersökning är att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslärare på Åland. Dessa klasslärare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan på Åland. Lärarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs. Denna undersökning avser även att beskriva lärarnas tankar kring på vilket sätt lärarutbildningen tillgodosett deras behov i sina yrkesroller. En intervjuundersökning har använts som metod för denna undersökning. I intervjuerna deltog fyra lärare verksamma i skolår 1-6 som genomfört sin lärarutbildning efter 2001. Deras arbetserfarenhet varierar mellan några månader till fyra terminer. Resultaten av denna undersökning visar att upplevelserna av den första tiden i yrket varierar från lärare till lärare. Gemensamt kan det dock sägas att elevkontakt, föräldrakontakt, konflikthantering, grupprocesser samt avgränsningen mellan arbete och fritid har upplevts som dilemman under den första tiden i läraryrket. De behov lärarna beskriver att de har är kunskaper kring utanförskap och sociala problem samt en bra kommunikation med kolleger. Detta är behov som de anser lärarutbildningen inte tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. De delar som lyftas fram som viktiga i lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, pedagogiken samt ämneskunskaper/ämnesdidaktik. Under den första tiden i yrket är det viktigt att lärarna har ett bra stöd då de annars upplever denna tidsperiod som arbetsam, tung och kan känna sig vilsna. Ingen av undersökningens lärare har haft något uttalat stöd under den första tiden i yrket. En övergripande slutsats är att den första tiden i yrket är varierande och erfarenheterna är personliga, det går dock att se både likheter och skillnader mellan de olika lärarnas upplevelser. Slutligen kan det sägas att det finns både positiva delar och brister i introduktionen av nya lärare i deras yrkesliv på Åland.

Syftet med uppsatsen är att diskutera hur lärare i idrottsämnet från Åland och Sverige förhåller sig till hälsa i undervisningen samt till ämnet i stort. En jämförelse kommer även att göras mellan styrdokumenten ur ett hälsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning där fyra åländska lärare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten. Resultatet visar att både lärarna i Sverige och på Åland främst kopplar hälsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hälsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som påverkar hälsan positivt. Lärarna arbetar i stort sett på samma sätt med hälsa i undervisningen, då främst genom den fysiska aktiviteten. Den svenska kursplanen och den åländska läroplanen tar upp samma innehåll i undervisningen i hälsa, men skillnaden finns i texterna som helhet. Den svenska kursplanen nämner hälsa genom hela texten medan den åländska läroplanen tar upp hälsa vid ett tillfälle som ett av alla moment som räknas upp. Den övergripande slutsatsen är att trots att styrdokumenten på Åland och i Sverige som helhet skiljer sig från varandra, i hur hälsa kommer till uttryck, så verkar inte lärarnas undervisning eller förhållningssätt till hälsa göra det. De svenska lärarnas undervisning i idrottsämnet borde genomsyras mer av hälsa än de åländska, om man ser till skillnaden i styrdokumenten, men så verkar inte fallet.

No description available.

Studien inbegriper en litteraturstudie av dokument från Åland, i detta fall den åländska läroplanen och några jämförelser ifrån finska fastlandets läroplan. Därtill har detta kompletterats med intervjuer från fem olika speciallärare från några av Ålands högstadieskolor. Syftet var att i relation till den svenska forskningsdiskursen undersöka den åländska skolans syn på differentiering och inkludering. Det som framkommit är att den medicinska och individuella diskursen är stark inom den åländska skolan och att det relationella perspektivet lyser med sin frånvaro till största delen. Man satsar mycket på individuella och differentierade lösningar inom det specialpedagogiska fältet där elever slussas till speciallärare för att få hjälp att antingen komma ikapp eller att få sin studiegång anpassad till det skolan uppfattar som elevens förmåga.

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning. / <p>Svenska</p>

Denna uppsats handlar om klarspråk på Åland. Syftet med undersökningen var att undersöka hur åländska myndighetstexter överensstämmer med den sverigesvenska klarspråksnormen så som den ser i Språkrådets Klarspråkstest. Frågeställningarna är: hur fungerar de åländska texterna i Klarspråkstestet, och om det finns ett behov av ett utökat klarspråksarbete på Åland. Undersökningen utfördes på 14 texter från tre olika avdelningar inom Ålands landskapsregering. Texterna är beslut om bidrag eller tillstånd. Analysmetoden var att besvara Klarspråkstestets frågor utgående från en text i taget. Undersökningen utfördes på ett litet material, men resultatet visar att de åländska myndighetstexterna avviker från den svenska klarspråksnormen så som den framställs i Klarspråkstestet på flera områden, främst i mottagaranpassningen. Detta ger slutsatsen att det behövs ett utökat klarspråksarbete på Åland.

Åland är en autonom del av Finland, där omkring hälften av lärarna utbildats i Sverige och hälften i Finland. Den lilla regionen har skördat stora framgångar inom matematik i internationella kunskapsmätningar de senaste åren. Denna studie syftar till att undersöka hur åländska lågstadielärare förhåller sig till tre aspekter av skillnad mellan svensk och finsk matematikundervisning, samt hur detta tar sig uttryck och påverkar undervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med sju lågstadielärare, samtliga verksamma på Åland, framträder berättelser om matematikundervisning som i viss mån kan härledas till vad som kan betraktas som en finsk undervisningspraktik. Resultatet är dock inte entydigt. Istället åskådliggörs att lärarna baserar sina didaktiska val på en tydlig medvetenhet om olika sätt att förhålla sig till matematikundervisningen. Detta gör att undervisningen, oavsett karaktär, formas och omformas på välmotiverade didaktiska val, vilket skapar en trygghet och en tilltro till dem som lärare. / The Aland Islands is an autonomous part of Finland, where approximately half of the teachers has been educated in Sweden whereas the other half has been educated in Finland. The small region has been successful in international knowledge-measuring studies monitoring mathematics in the last couple of years. The aim of this study is to explore how primary school teachers on The Aland Islands relates to three aspects of difference between Swedish and Finnis mathematics tuition, and how this shows and influences the tuition. Via qualitative interviews with seven primary school teachers, all active on The Aland Islands, tales emerge showing a mathematics tuition practice that to a certain extent is eligible to derive to what is perceived to be Finnish tuition practice. However the results are not unambiguous. Instead it appears that the teachers base their didactic choices on significant awareness of different ways to approach mathematics tuition. This leads to the tuition being shaped and re-shaped based upon insightful didactic choices, which creates confidence and belief in them as teachers.

Åland är ett svenskspråkigt, självstyrt örike med fler och fler elever med annat modersmål än svenska. Elever med annat modersmål läser stödundervisning i svenska i grundskolan, för att tillgodogöra sig svenskan. Uppsatsen handlar om stödundervisning i svenska på Åland, som undervisas i grundskolorna och saknar styrdokument.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stödundervisning i svenska utformas, då det är ett ämne som officiellt inte finns i skollagstiftningen, samt analysera det utifrån en ramteoretisk ansats. Syftet är även att undersöka vilka de största utmaningarna är, med att bedriva och utforma undervisningen, i ett ämne som officiellt inte finns. Frågeställningarnabesvaras genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i fem grundskolor, som undervisar i stödundervisning i svenska. På intervjuerna har en innehållsanalys gjorts utifrån ramfaktorer. De ramfaktorer som har framkommit är styrdokument, tid, gruppstorlek, modersmål, organisation av undervisningen och lärare. (Se tabell 3).Resultaten av undersökningen visar att lärarna använder sig av styrdokument från Finland och Sverige i andra ämnen, för att skapa sitt eget pedagogiska ramsystem i stödundervisning i svenska. Vidare visar resultatet att alla skolor i undersökningen har olika namn på stödundervisning i svenska. Resultatet visar även att undervisningen i skolorna i undersökningen organiseras genom differentiering enligt elevernas behov, samt att få elever gör att interaktiviteten blir lidande i undervisningen. Modersmålsundervisning är inte tillåtet på Åland, men lärarna använder sig ändå av elevernas modersmål i undervisningen, för att underlätta inlärningen. Slutsatsen av undersökning är att alla lärare måste utforma sitt egetämne stödundervisning i svenska, när det inte finns ett pedagogiskt ramsystem. Slutsatsen är även att de största utmaningarna med att skapa ett ämne som officiellt inte finns är att göra undervisningen likvärdig, utifrån dessa premisser.

With increasing intermittency from renewable energy production, such as solar and wind power, the need for increased flexibility is quickly arising. The Åland Islands have an ambitious energy transition agenda with the goal of having a 100 % renewable energy system. Since there is no possibility of hydropower acting as regulatory power on Åland, reaching the goal is a challenging task. Increasing flexibility can be achieved by either implementing energy storage in the system or by matching the demand with the production.   The purpose of this study was to estimate and evaluate the technical potential of demand response (DR) on Åland, both in 2019 and for a scenario in 2030 when domestic production of wind and solar have increased. Six areas of interest were identified; electric heating, refrigeration processes, lighting, ventilation and air conditioning, electric vehicles and industries. Electricity import from Sweden to Åland was examined since high import coincides with either low domestic renewable production or high consumption. Import is therefore a good indicator for when flexibility is most required.  The results show that the technical potential of DR on Åland can lower the maximum electricity import from Sweden by 18 % in 2019. 4.3 % of the total import can be moved to times when there is less stress on the grid. Electric heating is the biggest contributor, and can by itself lower the import with three fourths of the total reduction. The domestic renewable production for 2019 is too low for DR to have an effect on the self-sufficiency. In 2030, the self-sufficiency and utilization of domestic renewable production could be increased with 4.2-9.9 % and 5.4-12 % respectively when using DR, depending on if vehicle-to-grid is implemented on a large scale or not. The cost of implementing DR is still uncertain, and varies between different resources. Nonetheless, DR in electric heating is presumably a less expensive alternative in comparison to batteries, while providing a similar service.

Syftet med arbetet är att med ett mikrohistoriskt perspektiv undersöka organisering av arbete och ekonomi inom sjömanshushåll på Åland vid sekelskiftet 1900. Undersökningen fokuserar på hur fördelningen av arbetsuppgifter såg ut i hushållet samt på vilket sätt man respektive hustru bidrog till hushållets ekonomi. Källmaterialet som använts är brev, skrivna av sjömanshustrun Ida Eriksson (f. 1870 d. 1960) till hennes make Albin Eriksson (f. 1875 d. 1921), mellan åren 1899 – 1904.Undersökningen visar att fördelningen av arbetsuppgifter i stor utsträckning var könskodad, d.v.s. vissa uppgifter utfördes av mannen, andra av kvinnan, men under de perioder då Albin var ute till sjöss fick Ida även göra uppgifter som ansågs vara manliga. Ida axlade ett stort ansvar för såväl hushållet som gården under makens frånvaro. Beträffande hur man respektive hustru bidrog till hushållets ekonomi kan man påstå att båda parter hade en viktig roll. Även om Albin ansågs vara huvudförsörjaren i och med att han lyfte regelbunden lön, var Idas bidrag ingalunda sekundärt, utan snarare tvärtom. Kännetecknande för Idas arbete var i det här fallet mångsyssleri, vilket innebar att hon fick sitt levebröd från flera olika håll, dels genom sitt yrke som sömmerska dels genom småskalig försäljning av gårdens produkter.