No description available.

Undersökningen i arbetet syftar på att jämföra de gällande styrdokument som skall efterföljas i förundervisningen i Finland och på Åland och motsvarande i Sveriges förskoleklass. Vidare vill jag genom e-intervjuer till personer med yrkeskompetens undersöka olikheter som finns gällande hur länderna arbetar inom verksamheterna där sexåringarna befinner sig i, faktorer som skiljer länderna åt inom daghemmets och förskolekassens värld samt få ta del av deras synpunkter och funderingar kring ländernas vision om vad just deras sexåringar skall befinna sig i för miljö året innan de börjar årskurs ett.   Jag har studerat styrdokumenten för länderna i fråga och jämfört de ämnen som jag anser vara relevanta i en jämförelse, värdegrund, uppdrag och mål, pedagogens roll och specialundervisning. Styrdokumenten har klara och tydliga mål, men hur mycket skiljer det sig mellan länderna för vad som exempelvis skall uppnås när barnet är sex år. Jag skulle önska att detta ämne var lite mer kontroversiellt, men tiden kanske hinner ikapp och vi får läsa mer om detta i framtiden. Vidare har PISAs undersökningar granskats, syftet med projektet PISA är att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att elever som snart skall avsluta den obligatoriska skolan är mogna och har de kunskaper som behövs för att möta framtiden.   Elektronisk intervju per e-post och en diskussion av styrdokumenten användes som datainsamlingsmetod för denna undersökning och frågorna utformades så att respondenten fritt kunde resonera i ämnet så ingående som hon eller han ville. Jag fick svar av 10 barnträdgårdslärare/daghemsföreståndare och tre svar av personer med en högre position som besitter kunskap i de frågor som jag bestämde mig för att fråga.   Resultaten visade på att respondenterna upplever att de har det väldigt bra som det är och att de anser att barnen har det bäst om de får gå kvar på daghemmet till det att de skall in i skolvärlden.

A partir de entrevistas cualitativas, este trabajo estudia las razones por las que alumnos de la educación secundaria en Åland eligen el español como lengua extranjera en el año seis y sus actitudes hacia el español como asignatura y lengua después de haber estudiado la lengua desde aproximadamente medio año. Los resultados demuestran que la mayoría de los alumnos eligieron el español porque no tenían interés en estudiar el francés o el alemán. Además, el español les pareció fácil y divertido de aprender. La mayor parte de los alumnos indican tener actitudes positivas hacia tanto el español como asignatura y como lengua. Aprender el idioma de una manera comunicativa les parece beneficioso y también escuchar y leer textos españoles. Los alumnos aclaman que pueden sacar provecho del inglés dado que hay semejanzas entre las dos lenguas. Además, los alumnos tienen actitudes positivas hacia el ambiente de las clases, el contenido y los materiales de la enseñanza. Sin embargo, también hay los que tienen opiniones negativas hacia la asignatura porque para algunos alumnos el nivel les  parecen demasiado fácil o difícil.

I samband med digitaliseringsprocessen av skolan blir lärarna tvungna att utveckla sitt arbete med skrivundervisningen i svenska. Lärarnas relationer med elever ändras då de använder digitala verktyg. För att upprätthålla relationen till eleverna krävs det att lärarna kan hantera digitala verktyg. Syftet med den här studien är att ur ett relationellt perspektiv genom Aspelins relationella kompetenser kartlägga åländska grundskolelärares användning av digitala verktyg för återkoppling i samband med skrivundervisning. En kvalitativ studie har gjorts med hjälp av åtta intervjuer, insamling av elevtexter med lärares återkoppling samt en enkät. Resultatet visar att digitaliseringen har ändrat arbetet med skrivprocessen genom att olika moment inte används på samma sätt som tidigare. Slutsatsen i studien är att synliggöra speciellt fyra aspekter av svensklärares digitala återkoppling i samband med elevers skrivprocesser. Det rör sig om betydelsen av tid, teknisk utrustning, lärares digitala kompetens och engagemang samt asynkron och synkron kommunikation.

I och med vår svenska lärarutbildning i relation till att vi bor i Finland respektive på Åland har vi fått en uppfattning av att boksamtal inte är en aktivitet som används i lika stor utsträckning i Finland och på Åland jämfört med i Sverige. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om och hur lärare i Finland och på Åland använder högläsning, tystläsning och boksamtal för att gynna elevers lärande i arbete med skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. För att besvara arbetets frågeställningar har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i Finland respektive på Åland i årskurs 3.  I resultatet kan vi se att samtliga lärare aktivt använder skönlitteratur i sin undervisning. I resultatet framkommer det även att lärarna i Finland främst använder sig av tystläsning, medan de åländska lärarna föredrar att använda högläsning. Vår slutsats är att samtliga lärare anser att de inte använder boksamtal, men beskriver ändå aktiviteter som de använder regelbundet, vilka kan ses som boksamtal.

The project aims to examine how an architectural experience can help to increase awareness and encourage solutions for the Baltic Sea issues. The essence of the project lies in the experience which will be embodied by an exhibition as well as a gathering space for the Baltic science community on a remote island called Lilla Båtskär, situated in the archipelago of Åland, Finland. The exhibition aims to explain the issue from different perspectives, categorized into three themes. The incisions, linked to the themes,  will serve as generators for creating awareness and understanding of the issue, while the The Science community function as a foundation to provide enhanced prerequisites for extended collaborations and exchange of expertise between the Baltic countries. The combination of these two faculties subsequently merges into a unique experience with a strong identity and attachment to the Baltic Sea.

En kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur fem informanter från högstadieskolor på Åland gick till väga för att hantera situationen då bildundervisningen var i behov av att kunna genomföras på distans. Studien granskade hur man lyckades behålla kreativiteten hos de unga under Covid19-pandemin. Empirin insamlades genom intervjuer med informanterna, antigen via personliga möten eller mailkontakt. Resultatet visade att perioden av distansundervisning varit oerhört svår och påfrestande, men även lärorik och utvecklande, för både lärare och elever. Det åländska skolsystemet hanterade situationen bra och trots både positiva och negativa erfarenheterfungerade bildundervisningen var slutresultatet lyckat. Elevernas ambitionsnivåer hölls stabila och kreativiteten utvecklades likvärdigt även då skolan använde sig av icke klassiska tillvägagångssätt.

Having a strong autonomy is about being able to fully govern yourself. In the case of the Åland Islands and its autonomy, this is not the case. Although Åland received its autonomy over a hundred years ago, little progress has been made towards “being as fully sovereign as possible without being independent” which was agreed upon by Finland, Sweden and the League of Nations in 1921. This study aims to identify and analyse the strategies Åland have used in recent years in its attempt to protect and strengthen its autonomy. I have done this by interviewing political actors from all corners of the political landscape on Åland, from prime ministers to political party leaders and others, to hear how they personally have been involved – or what they know on the subject.

Åland har ett av världens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra år på nacken är det inte alltid det går ihop med nyare konventioner om mänskliga rättigheter. Denna uppsats undersöker hur det åländska nationalitetsskyddet har kommenterats av Europarådets rådgivande kommitté i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den åländska utvecklingen granskas i förhållande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frångå en främlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad på etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som är öppen och välkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestämmelser, där framför allt de senare utgör en viktig del av det åländska nationalitetsskyddet. Med hjälp av idéanalys har den åländska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gått från att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag. Den åländska behörigheten gällande immigration och integration samt den rådgivande kommitténs övervakning har även kartlagts, vilket visar att kommittén hittills har kommit både med förslag som vid förverkligande skulle stärka det åländska nationalitetsskyddet och sådana som skulle försvaga det. / The Åland Islands enjoy one of the world’s most extensive systems of cultural and linguistic safeguards. It was, however, created almost one hundred years ago, which often makes its compliance with more recent human rights treaties complicated. This thesis examines how the Advisory Committee of the European Council has commented on the cultural and linguistic safeguards of the Åland Islands in its monitoring work regarding the Framework Convention for the Protection of National Minorities. These comments and the Ålandic developments are analysed in relation to Will Kymlicka’s theory on minority nationalism, which states that national minorities, like majority populations, can leave a xenophobic and exclusionary nationalism based on ethnicity and adapt an inclusive civic nationalism that is open and welcoming towards immigration. Kymlicka argues that this requires that the minority exercise some control over the volume of immigration and over the terms of integration, where particularly the latter form an integral part of Åland’s cultural and linguistic safeguards. Ålandic nationalism has been analysed using an analysis of ideas, and the results show that it has gone from having ethnic features to showing clear civic characteristics. The competences of the Åland Islands in the areas of immigration and integration and the monitoring of the Advisory Committee have also been examined, which shows that the Committee so far has brought forward proposals that would strengthen the Ålandic safeguards as well as proposals that would weaken them.

Folkhälsoarbete innebär att främja hälsan och förebygga sjukdom genom olika insatser i samhället. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå kännetecknas av intersektoriellt arbete, tillämpning av hälsofrämjande insatser och påverkan genom lagstiftning, styrning och policyarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma inom hälsoarbete uppfattar det hälsofrämjande folkhälsoarbetet på Åland, samverkan mellan olika aktörer samt vilka utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande arbetet som finns på Åland. En kvalitativ metod valdes, där fyra yrkesverksamma inom Ålands landskapsregering och Ålands hälso- och sjukvård intervjuades. Till intervjuerna användes en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Materialet från genomförda intervjuer transkriberades och analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att folkhälsoarbetet på Åland uppfattas ske både genom lokala föreningar och organisationer, men även efter arbete som är lagstadgat. Det upplevs även finnas vissa brister inom samverkan i folkhälsoarbetet, men att det är överlag bra. Vidare ansågs det finnas goda utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande arbetet på Åland, däribland fysisk aktivitet, alkohol, narkotika och de äldres hälsa ansågs vara prioriterade områden att arbeta med. Slutsatsen är att samarbete och samverkan mellan andra organisationer, myndigheter och sektorer i samhället borde bli bättre för att upprätthålla befolkningens hälsa på Åland, samt att Ålands självstyrelse kunde utgöra en grund till att styra folkhälsoarbete genom lagar. / Health promotion is to promote healthy living, preventing diseases and change the determinants of health through various strategies. Public health work at community level associates with intersectoral, health promoting efforts and influence by legislation, governance and policy work. The purpose of this study is to examine how health professionals perceive health promotion in Aland Islands, cooperation between different actors and the development of health promotion work in Aland Islands. A qualitative method was chosen, where four professionals from Aland Government and the Aland healthcare participated in interviews. A semi-structured interview guide where used for the interviews. A manifest content analysis method was used for analysing the material from the interviews. The results show that public health work in Åland is done both by local associations and organizations, but also by law based work. The results also indicate shortcomings in the cooperation for health promotion, but the corporation is overall good. Furthermore, the opportunities for development of health promotion and public health in Aland Islands were perceived as good. Questions like physical activity, alcohol use, drugs and the health of the elderly were considered as prioritized areas to work with. The conclusion of this study is that cooperation and collaboration between other organizations, authorities and sectors of the society should be improved to maintain the health of the population in Aland Islands, and the Aland Islands autonomy could provide a basis for guiding health promotion through laws.