Detta är en intervjustudie med lärare i årskurs F-3, som undervisar i matematik. Materialet har samlats in genom intervjuer med lärare som är verksamma på lågstadiet samt en matematikhandledare. Syftet med denna studie är att belysa lärares upplevelser av deras egen undervisning för att leda elevers kunskapsutveckling i matematisk förståelse och matematiskt tänkande. Studien tittar också på hur elevernas utveckling ter sig enligt lärares uppfattning. Vidare undersöker studien vad som kan tänkas påverka lärares arbete och elevers kunskapsutveckling. Begrepp som lyfts i studien i tidigare forskning är: matematikspråk, matematisk diskussion (Eriksson, 2021; Riesbeck, 2000; 2008), undervisningsmetodik (Björklund, 2007; Karlsson, 2019), översättningsled, ämnesdidaktik (Eriksson, 2021; Høines, 2000), matematikängslan och kognitiv förmåga (Karlsson, 2019; Taflin, 2008). Ytterligare begrepp som lyfts i studien i teoretiska utgångspunkter är: utvecklingsstadier (Hwang & Nilsson, 2019), abstrakt matematik (Björklund, 2007; Hwang & Nilsson, 2019; Riesbeck, 2008), proximala utvecklingszonen, scaffolding (Hwang & Nilsson, 2019; Høines, 2000; Eriksson, 2021; Taflin, 2007; Karlsson, 2019; Riesbeck, 2000) och ramfaktorer (Lindström & Pennlert, 2019). Samtliga begrepp har skapat studiens syfte och frågeställningar: Hur lägger lärare upp undervisningen i förhållande till läroplaner, läromedel, övriga inslag och vilka undervisningsmetoder används? I vilken ålder eller årskurs upplever lärare att elever generellt utvecklar matematiskt tänkande och sker utvecklingen vanligen gradvis eller mer oregelbundet? Vilka omständigheter upplever lärare kan främja respektive hindra enskilda elevers kunskapsutveckling inom matematikämnet samt påverka deras attityder till ämnet? Vilka ramfaktorer utgör enligt lärare möjligheter eller begränsningar i deras arbete i matematikämnet? Resultaten har analyserats i en tematisk analys utifrån frågeställningarna. För att få en förståelse om hur elevers kognitiva matematiska förmågor utvecklas utgår studien ifrån Vygotskijs och Piagets teorier om kognitiv utveckling, samt de ramfaktorer som kan påverka lärares arbete.    Studiens resultat visar att det finns samband mellan antalet år som lärare varit verksamma och deras val av undervisningsmetoder, samt förhållningssätt till läromedlen. Bland annat framkom det i resultaten att lärare påverkas, i sitt arbete, av läromedlens utformning, kraven i Lgr 11 och kursplanen i matematik. Elevers utveckling i matematikämnet sker oregelbundet, anser lärarna. Det som främjar eller hindrar elevers kunskapsutveckling i matematik är bland annat lärarens attityd till ämnet. De ramfaktorer som främst påverkar lärares arbete i matematik är timplan och resurser, eftersom det är faktorer som läraren själv inte kan styra över. Överlag visar studien att matematik är ett abstrakt ämne där elever behöver lärare med goda ämnesdidaktiska kunskaper och pedagogisk förmåga. Detta för att elever ska kunna utveckla matematisk förståelse och matematiskt tänkande, samt deras matematiska förmågor. Den didaktiska slutsatsen som kan dras av studien är att lärare behöver utrymme i sitt arbete, för att kunna styra den egna undervisningen utifrån vad elever behöver.

I denna studie genomfördes en läromedelsanalys av en läsebok. Läseboken Nyckeln tillskatten ingår i en serie läromedel för årskurs 1 till 3, den specifika läseboken som valtsut till denna studie används i årskurs 3. För analysen valdes tre frågor (”Hur serfördelningen mellan manliga och kvinnliga karaktärer ut i läromedlets bilder?”, ”Hurbeskrivs manliga och kvinnliga karaktärer i texten?” och ”Hur samverkar bild och text iläromedlet med varandra ur ett genusperspektiv?”) och syftet med undersökningen är attanalysera läromedlet Nyckeln till skatten ur ett genusperspektiv. Studien utgår frånkönsrollsteorin som bygger på att män och kvinnor har kompletterande och olika roller isamhället. Den andra teorin som studien utgår från är den sociosemiotiska teorin somgrundades av språkforskaren Micheal Halliday. Utifrån den sociosemiotiska teorinstuderas hur bild och text används för att skapa betydelse i läromedlet. De analysmetodersom använts för att analysera läromedlet är kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys,vilket innebär att två olika analyser har genomförts: samverkan mellan bild och text samtendast bild. Resultatet visar att det finns skillnad bland fördelningen mellan manliga ochkvinnliga karaktärer i läromedlet. När det gäller samverkan mellan bild och text iläromedlet visar resultatet att det som finns på bild stämmer överens med texten utifrånpronomen han och hon. Det som avviker i läromedlet framkom av texten, då vissakaraktärer beskrivs ha både manliga och kvinnliga egenskaper. Både manliga ochkvinnliga namn framkom i texten. Männens sysslor framkom tydligt i läromedlet.Exempel på deras sysslor var att laga mat, trädgårdsarbete och att handla, medankvinnornas sysselsättning inte lika tydligt framkom i texten. Exempel på de sysslor sompresenteras i texten är väcka till skolan och servera frukost. Slutsatsen visar att vissakaraktärer i läromedlet presenteras som personer som är både stereotypiska ochnormbrytande. Det har förekommit att vissa karaktärer endast har presenterats somstereotypiska och vissa har endast presenterats som normbrytande.

Abstrakt Ambitionen i det här examensarbetet är att undersöka lågstadielärares reflektioner kring språkutvecklande arbetssätt i förhållande till andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena. Vi vill även undersöka vilka effekter de olika arbetssätten ger på lärandet hos andraspråkselever. Dessutom vill vi ta reda på hur och om lågstadielärare möter någon form av hinder i sitt arbete mot språkutveckling. Våra frågeställningar består av: Hur reflekterar lärare i årskurserna 1–3 över sina upplevelser av att arbeta språkutvecklande med andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena? Hur arbetar lärare i årskurserna 1–3 för att stärka andraspråkselevers ämnesspråk i de samhällsorienterande ämnena? De teorier vi använder för att besvara vår frågeställning är det sociokulturella teorin och systemisk-funktionell lingvistik teorin. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod som bestod av sex semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för datainsamling. En hög och lågindex skola valdes medvetet för att skapa variation i resultatet. Lärarnas erfarenheter och reflektioner visade att ett språkutvecklande arbetssätt är a och o. På högindexskolan arbetar lärare språkutvecklande med andraspråkselever då de utgör en majoritet på den typen av skolor och är mest i behov av att utveckla sitt ämnesspråk. På lågindexskolan arbetar man språkutvecklande med andra elever, nämligen de med dyslexi eller språkstörning men det visade sig att det även där finns andraspråkselever och därför behöver lärarna på lågindexskolan aktivt arbeta språkutvecklande på sin SO-undervisning. Enligt lärarnas erfarenheter använder de olika resurser för att tillgodose elevernas behov av språkutveckling.

Det är många faktorer som ingår i matematikundervisning för elever, och det är en utmaning att förbereda blivande lärare att lära sig om och använda lämpliga strategier och tillvägagångssätt för att undervisa i matematik. Lärarutbildningarna har som mål att förse blivande lärare med den kompetens som krävs för att alla barn, inte bara de elever som presterar på den förväntade nivån för sin ålder och klass, ska få den bästa möjliga undervisningen. 1994 kom Europarådet med en rekommendation som indikerar att även särskilt begåvade barn behöver stöd vilket kräver olika pedagogiska lösningar. De skriver att utbildning är en viktig mänsklig rättighet och den ska främja alla elevers lärande på bästa sätt så att de utvecklar sina förmågor. Denna studie syftar till att vägleda nyexaminerade lärare i hur matematikundervisningen kan differentieras för särskilt begåvade elever i årskurs F-3, genom att undersöka vilka metoder erfarna lärare använder för att differentiera matematikundervisningen för att stimulera dessa elever, samt hur de identifierar dem. Metoden som används i denna studie är kvalitativa intervjuer, där fem lärare från olika skolor i en mindre kommun har deltagit. Resultaten visar att de främsta metoderna erfarna lärare använder sig av är arbete i mindre grupper och mer avancerade uppgifter. Hur lärare identifierar särskilt begåvade elever i matematikundervisningen sker genom utvärdering av elevernas prestationer, bedömningar och observationer, hur eleverna resonerar och kommunicerar samt elevernas arbetstempo. Slutsatsen är att differentiering i matematikundervisning för särskilt begåvade elever främst handlar om att lära känna sina elever och vilka behov de har.

Denna litteraturstudie syftar till att granska lärplattans användning i förhållande till att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3. Den lyfter vilka för- och nackdelar det finns med lärplattan utifrån tidigare forskning om digitala verktyg i skrivundervisningen. Genom att bearbeta vetenskapliga forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för att sammanställa forskningsresultatet. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna har det visat sig att det finns många fördelar med att använda lärplattor i skrivundervisningen i grundskolan. Lärplattan anses som motiverande för att engagera elever att lära sig skriva. Verktyget är ett bra hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter samt elever som lär sig ett andraspråk. Resultat visar också att varierad skrivundervisning ger ökad motivation. Dock har det visat sig att det finns utmaningar med användandet av lärplattor i skrivundervisningen. Det krävs både kunskap och kompetens från både lärare och elever för att lärplatta ska användas på ett utvecklande sätt. Sammanfattningsvis, behöver verktyget användas i klassrummet i olika sammanhang och på ett mer korrekt sätt för att utveckla elevers skrivinlärning i årskurs F-3.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilka arbetssätt och strategier F-3 lärare beskriver att de använder vid problemlösning i matematikundervisningen. Studiens första forskningsfråga lyder; vilka arbetssätt beskriver F-3 lärare att de använder vid problemlösning i matematikundervisningen? Den andra forskningsfrågan lyder; vilka strategier beskriver F-3 lärare som centrala vid problemlösning i matematikundervisningen? En kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och det sociokulturella perspektivet används för att besvara forskningsfrågorna. Slutsatsen är att lärarna beskriver en relativt gemensam syn på vilka arbetssätt de använder och vilka strategier de anser är centrala vid problemlösning i matematikundervisningen. Däremot anser lärarna att eftertanke kring vilka arbetssätt och strategier som är användbara behöver relateras till matematiskt innehåll och elevgrupp.

Studien utgår från en tidigare genomförd systematisk litteraturstudie där centrala aspekter för elevers möjlighet att utveckla kommunikationsförmågan i matematik genom ett kooperativt lärande lyfts fram. Denna studie syftar till att undersöka på vilka sätt två olika kooperativa strukturer ger möjligheter gällande elevers utveckling av kommunikationsförmågan i matematik. Den insamlade empirin och studiens resultat grundar sig på tio observationstillfällen på två olika skolor i årskurs F-3. Studiens resultat visar på fördelar och utmaningar med de kooperativa strukturerna mötas på mitten och kloka pennan. Resultatet visar att mötas på mitten är mest gynnsam av de två undersökta strukturer vad det gäller utveckling av elevers kommunikationsförmåga i matematik när de arbetar med en problemlösningsuppgift.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån forskning, synliggöra vilka förutsättningar som finns för att eleven ska få möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik genom ett kooperativt lärande. Studiens innehåll riktar sig till elever och lärare i grundskolans tidigare år, F-3. Denna systematiska litteraturstudie behandlar kommunikationsförmågan i matematik och arbetssättet kooperativt lärande. Med kommunikationsförmågan i matematik menas att eleven både skriftligt och muntligt med stöd av olika uttrycksformer redogör för matematiska idéer i utbyte med andra. Kooperativt lärande är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv är utgångspunkterna.    Studiens resultat utgår från tolv vetenskapliga artiklar som i analysprocessen kategoriserats i rubriker och underrubriker. Studiens resultat visar tre förutsättningar för att kommunikationsförmågan ska utvecklas i ett kooperativt klassrum. Den första förutsättningen är lärarens roll, både inför och under lektionsaktiviteter. Den andra förutsättningen visar att gruppsammansättningen är en viktig aspekt. Den tredje förutsättningen berör vilka kunskapsmål eleven kan utveckla i ett kooperativt klassrum, där studien synliggör att eleven bildas i både ämneskunskaper och sociala färdigheter.  Resultatet visar även, att matematisk kommunikation utvecklar begreppsförståelse, metodförståelse, problemlösningsförståelse, resonemangsförståelse och kommunikationsförståelse, vilka ä samtliga förmågor inom ämnet matematik.

This study investigates whether teachers working with children ages 6 – 9 are including an LGBTQ perspective in their teaching methods. The purpose is to critically examine sexuality and gender as part of the teaching methods in Swedish schools; whether teachers are working with LGBTQ questions in their classes, and if so, how. The following research questions are answered:  Are the teachers incorporating an LGBTQ perspective in their classes, and if so, in what sense? Are LGBTQ questions relevant and of interest in the education? Do teachers feel like they have gained the right tools in their pedagogical education and/or in their workplace to work with LGBTQ questions in their class room? And if so, in what way?  The method used is qualitative research in the form of interviews and observations. The conclusions reached are that in theory most teachers agree that an LGBTQ perspective is of importance in the classes; however in practice it is not that easy. Most teachers agree that is it difficult to incorporate this perspective. All teachers stress that their pedagogical education lacked in providing an LGBTQ perspective, but a couple teachers point out that they have received it from their workplace instead.

Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.