I denna litteraturstudie undersöks huruvida hemmet har en påverkan på läsutvecklingen och vikten av hemmets och skolans samarbete för elevernas läsutveckling kommer även att belysas. Litteraturstudiens syfte är att granska huruvida elevernas läsutveckling påverkas beroende av om de får stöd hemifrån. För att besvara syftet kommer följande frågeställningar att ligga till grund för studien: Påverkas elevernas läsutveckling av hemmet och i så fall hur och om vårdnadshavares och skolans samarbete har en betydande roll i elevernas läsutveckling. I bakgrunden får läsaren ta del av information om ämnet för att få en tydlig förförståelse för att lättare kunna ta del av det som presenteras och diskuteras i resultatet och diskussionen. I metodavsnittet kommer läsaren att få ta del av hur urvalet och insamling av vetenskapliga artiklar har gått till. Söktjänsterna samt databasen som har använts är Primo, SwePub och ERIC. Det valda artiklarna består av både nordisk och internationell forskning. Under resultatdelen redogörs det för tidigare forskning kring ämnet och läsaren får här ta del av olika studiers resultat. Studiens resultat visar att hemmet, familjernas olika rutiner och bakgrunder ofta har en påverkan på barns läsutveckling. De flesta forskare belyser vikten av hemmets engagemang i relation till läsutvecklingen. Engagemanget kan bestå av flera faktorer, exempelvis läsning kopplat till flyt i läsningen, ordförråd och ordförståelse, antal böcker i hemmet samt samarbetet med skolan. Resultat från forskningen menar också på att ett gott samarbete med skolan är väsentligt för elevernas läsutveckling. Går det tidigt att introducera barnen i hemmet till läsning kommer det med stor sannolikhet att ligga till grund för den framtida läsutvecklingen.

Matematik ses vara ett av skolans viktigaste ämnen och därmed krävs goda kunskaper för att människan ska förstå och ges möjligheter att förstå samhället vi lever i. Elever behöver se samband mellan begrepp och matematiska symboler för att utveckla en djupare förståelse för matematik. Litteraturstudien kommer att fokusera på hur elevers användning av representationsformer i multiplikationsundervisningen. Studien kommer även lyfta hur växling mellan representationsformer gynnar elevers förståelse för multiplikation. Syftet ska besvaras genom frågeställningarna: Vilka representationsformer används av elever enligt forskning i multiplikationsundervisningen? Hur kan förmågan att växla mellan olika representationsformer gynna elevers förståelse för multiplikation? Litteraturen samlades in i databasen ERIC. De artiklar som användes var internationella. Resultatet visar att det är viktigt att använda flera representationer i multiplikationsundervisning och att växla mellan dem för att elever ska ges möjlighet att utveckla förståelse för multiplikation. Flera studiers resultat menar på att den rektangulära representationsformen är att föredra för att elever ska utveckla kunskap för att multiplikation är två dimensionellt. Vidare visar resultatet att konkreta modeller hjälper elever att se kopplingar mellan det konkreta och matematiska symboler. Användning av modeller som är kopplat till elevens vardag skapar mer engagemang hos eleverna. Studien visar att användning av flera representationsformer parallellt hjälper elever att utveckla en djupare förståelse för multiplikation.

I denna kvalitativa studie undersöker jag lärares attityder och föreställningar av hur det kooperativa lärandet kan främja elevers lärande. Detta är avgränsat till lärare som arbetar med de samhällsorienterade ämnena i årskurs F-3. Studiens teoretiska ram utgår från det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på kommunikation och interaktion. Undersökningen är gjord med semistrukturerade intervjuer av fyra lärare från två olika skolor. Resultaten visade att respondenterna anser att kooperativt lärande bidrar till elevers lärande, både språkligt, kunskapsmässigt och relationellt. Inom de samhällsorienterade ämnena arbetar lärarna mycket med att utveckla elevernas begreppsförståelse med hjälp av kooperativa strukturer. Lärarens inställning till kooperativt lärande är avgörande för hur arbetsmetoden används. Läraren måste vara villig att utföra metoden och sätta sig in i teorin och strukturerna för att det ska gynna elevers lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur F-3 lärarna i studien beskriver sitt arbete med läsning och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019, s. 6 - 7). Samt undersöka om dessa lärare anser sig uppleva några hinder i arbetet med läsning och boksamtal. De forskningsfrågor som denna studie utgår från är: ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med läsning av skönlitteratur kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11 i sin undervisning? ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11?  ·       Uppger F-3 lärare att det finns några hinder i planeringen och genomförandet av skönlitteratursläsning och boksamtal i undervisningen?   Författarna till denna studie genomförde en webbaserad enkätundersökning och fick in 21 svar. Enkätundersökningen skickades ut till alla grundskolor med årskurserna F-3 i våra hemkommuner och närliggande kommuner samt delades via lärarforum på Facebook. Enkäten bestod av 15 frågor där lärarna fick beskriva hur de arbetar med skönlitteratur och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor samt att lärarna fick förklara vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Analysen utfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi har tagit stöd i Karin Jönsson och Aidan Chambers forskning och teorier som belyser hur läsning och boksamtal i skolan är en del av ett givande socialt samspel. Resultaten visade på att majoriteten av lärarna i denna studie arbetar kontinuerligt med skönlitteratur och boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor samt visade på en positiv attityd gentemot arbetet med skönlitteratur och boksamtal. Det största hindret som angavs i planeringen och utförandet av arbetet var tidsbrist. Samtidigt som resultaten visade att lärarna har en stor kunskap om varför denna typ av arbete är viktigt och vi utläste en glädje över att arbeta på detta sätt. Vi som genomförde studien är två grundlärarstuderande som går sjätte terminen på grundlärarutbildningen med inriktning F-3 vid Uppsala universitet. På grund av rådande pandemi så har författandet av denna studie skett dels via zoom, dels i ett delat dokument i Word. Litteraturen delades upp mellan oss och diskuterades under dagliga zoommöten. Enkäten och följebrevet skrev vi tillsammans. Arbetet med att analysera och gå igenom de svar vi fått in på enkäten genomfördes både gemensamt och individuellt.

Denna litteraturstudie handlar om hur nyanlända elever kan utveckla det svenska språket i samband med lärarens roll och framgångsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur nyanländas språkutveckling behandlas i forskning i svenskämnet i årskurs F-3, med fokus på undervisning och framgångsfaktorer som påverkar språkutvecklingen. Studien har sin utgångpunkt i den sociokulturella teorin. Materialet som analyserats är vetenskapliga texter av olika publikationstyper. Vi har använt oss av nationella och internationella undersökningar. Resultatet av materialanalysen visar att nyanländas språkutveckling gynnas av att använda språket i olika sammanhang och genom att använda det svenska språket i hemmet. Lärarens undervisning och inställning har en avgörande roll i hur nyanlända elever utvecklar det svenska språket. Genom att läraren använder sig av användbara metoder och arbetssätt samt bjuder in eleverna till samtal gynnas deras språkliga förmåga. Detta påverkar i sin tur hur nyanlända elever lär sig nya kunskaper och utvecklas. Utöver vikten av lärarens undervisning, spelar andra faktorer en stor roll i nyanländas språkutveckling. Det har visat sig att förkunskaper och erfarenheter elever bär med sig som familjens bakgrund och förhållandet till modersmålet är några faktorer som påverkar språkutvecklingen. För att nyanlända elever ska lära sig och utveckla det svenska språket är det av stor vikt att läraren ser över sin undervisning, vilka strategier och arbetssätt som läraren använder sig av. Dessutom är det viktigt med ett gott samarbete mellan hemmet och skolan så att elevernas nivå följs upp och utvecklas.

Den här uppsatsen innefattar hur dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Uppsatsen belyser även lärarens syn på dialogisk högläsning i svenskundervisningen. En PISA undersökning som genomfördes 2012 i läsförståelse visade att elever i den svenska skolan hade ett sämre resultat än det internationella genomsnittet. Syftet med den här uppsatsen är att granska vad tidigare forskning skriver om hur dialogisk högläsning kan bidra till en ökad läsförståelse och ökat läsintresse hos elever i årskurs F-3. Dessutom granskas vad forskningen säger om lärares åsikter kring dialogisk högläsning. Analysens material grundar sig i den sociokulturella teorin. Materialet som har analyserats är vetenskapliga artiklar som både har varit nationella och internationella. Litteraturstudiens resultat visar att dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse positivt. Med hjälp av dialogisk högläsning får eleverna en utökad kunskap i att återberätta, sammanfatta, större ordförråd och kunna läsa mellan raderna. Genom samspel och kommunikation med andra får eleverna ett utökat läsintresse. Resultatet visar även att vissa lärare inte ser dialogisk högläsning som en undervisningsform utan använder det som en metod för att få eleverna att koppla av. För att dialogisk högläsning ska ha en positiv effekt på elevers läsförståelse och läsintresse behöver läraren ha ett tydligt syfte med undervisningen och vara väl förberedd.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärare i åk 1-3 upplever att det finns med undersökande arbetssätt för att främja elevernas lärande i biologi. Vidare är studiens syfte att söka svar på hur undervisningen i biologi påverkas av de möjligheter och utmaningar som enligt lärarna finns med undersökande arbetssätt. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av underlag från semistrukturella kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärarna tycker att undersökande arbetssätt kan bidra till att ny kunskap befästs i större utsträckning än om endast teoretiska lektioner hölls och att det skapar intresse för NO-ämnena. Lärarna vill använda mycket undersökande arbetssätt i biologiundervisningen men anger att tidsbrist kan vara ett stort problem. Enligt resultatet anger lärarna att eleverna genom undersökande arbete kan lära tillsammans samt att de utvecklas av att arbeta undersökande i grupper. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning med undantag för om elevers olika kunskapsnivåer ses som en utmaning eller möjlighet i det undersökande arbetssättet. Lärarna i denna studie ser möjligheter med elevers olika kunskapsnivåer medan tidigare studier visar att lärare upplever dessa som ett hinder och en utmaning. Studien kan därmed ses som ett komplement till tidigare forskning.

Genom matematikundervisningen ska eleverna ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet i att använda sig av olika representationsformer. Representationsformer kan bestå av olika konkreta material. Med hjälp av dessa representationsformer ska de visa kunskap på att resonera och beskriva hur de löser matematiska problem. Guy Brousseau, en fransk matematikdidaktiker, visar i sin teori om didaktiska situationer på tre olika begrepp: didaktiska situationer, adidaktiska situationer och devolution. De didaktiska situationerna syftar till de undervisningstillfällen då läraren leder och eleverna följer. De adidaktiska situationerna syftar istället på de tillfällen som eleverna själva tar över och styr sitt eget lärande. Brousseau kallar detta delegerande för devolution som syftar på ett undersökande arbetssätt där eleverna själva tar kommandot för den givna uppgiften. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare i årskurserna F-3 använder sig av laborativ matematikundervisning. I studien har 19 lärare deltagit och besvarat den enkät som skickats till dem via en digital länk. Eftersom enkäten endast har besvarats av 19 respondenter går inte resultatet att generalisera utan vidare forskning krävs. Men av resultatet att döma överensstämmer respondenternas uppfattning av laborativ matematikundervisning till stor del med Brousseaus kriterier för ett undersökande arbetssätt. Slutsatsen man kan dra av studien, trots få respondenter, är att verksamma lärare i de lägre årskurserna använder sig av laborativ undervisning i matematik tillsammans med konkreta material.

Denna studie har undersökt vilken undervisning som elever i årskurserna F–3 möts av gällande det matematiska innehållet klocka och tid. Forskning visar på elevers svårigheter att få förståelse för tid genom att de varken kan se eller känna på tiden som de andra mätbara storheterna. Därtill på den analogklockan förväxlar elever tim- och minutvisaren samt har svårt att förstå dess rotation, vilket leder till att tidavläsningen försvåras. Studien utgår från ett övergripande ramverk som innefattar vad undervisningen bör behandla samt i vilken ordning, för att elever ska kunna utveckla full förståelse för klocka och tid. Studien är kvalitativ och innefattar analys av tre olika läromedels, läroböcker för årskurs F–3 samt intervjuer av sju lärare verksamma i lågstadiet. Resultatet visar att den undervisning som eleverna får i sina läroböcker inte täcker Skolverket (2019) kunskapskrav eller ger eleverna förutsättningar att klara Skolverkets nationella prov i årskurs tre. Undervisning gällande klocka och tid som de intervjuade lärarna kompletterar med är för att ge ytterligare övning samt konkretisera undervisningen. Studien visar att det lärarna undervisar gällande klocka och tid utanför matematiklektionerna och läromedlet under skoldagen är ytterst viktig. Denna undervisning täcker de delar som enligt det övergripande ramverket behöver ingå i undervisning om klocka och tid för att eleverna ska kunna få en förståelse för innehållet, och som saknas i läromedlen.

Motivation anses vara av stor betydelse för elevers läsutveckling, vilket därmed utgör ett intressant område att undersöka. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till läsning enligt sex svensklärare i årskurs F–3, samt att undersöka hur dessa lärare uppger att de stöttar omotiverade elever för att höja deras motivation i relation till deras läsutveckling. Studien präglas av den sociokulturella teorin där språket och det sociala sammanhanget är av stor betydelse. För att ge svar på studiens tre frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod, där sex svensklärare som arbetar i årskurs F–3 intervjuats.Enligt studiens resultat framgår det bland annat att läraren, hemmen och omgivningen anses vara av stor betydelse för elevers läsmotivation. Däremot uppges faktorer, såsom brist på läsande förebilder, ha en negativ inverkan på läsmotivationen. För att stötta omotiverade elever i deras läsutveckling framhålls bland annat vikten av en anpassad undervisning med elevnära innehåll. En slutsats baserad på studiens resultat är att det finns utvecklingspotential hos samtliga lärare gällande elevers läsmotivation. Denna slutsats grundar sig i det faktum att ingen av respondenterna nämner samtliga faktorer som aktuell forskning uppger höjer elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>