Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovisningslagen baseras på den kvantitativakvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efteratt revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visaratt revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité iårsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvudargumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument förlagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska varareviderade. Det beror på att årsredovisningarna får högre kvalité och större trovärdighet om enrevisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inomämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem förbedömning av kvalité i spanska årsredovisningar. Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, somhade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningaroch förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju medtvå revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare.Resultatet visade att reviderade årsredovisningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander(2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister.Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Further more, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitative characteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International AccountingStandards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have asignificant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for abookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung &Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports gethigher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee andYohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for this study. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annualreports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, whichhad opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year whenthey had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between thequality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we appliedour developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from GrantThornton in Sundsvall. There after the model developed further. The results showed that theaudited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unaudited financial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The short coming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- andformal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén i mikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för att bedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömas som kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativa egenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningen enligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovis-ningslagen baseras på den kvantitativa kvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efter att revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visar att revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité i årsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvud-argumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument för lagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska vara reviderade. Det beror på att årsredovis-ningarna får högre kvalité och större trovärdighet om en revisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inom ämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem för bedömning av kvalité i spanska årsredovisningar.Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, som hade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningar och förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju med två revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare. Resultatet visade att reviderade årsredo-visningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander (2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister. Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Furthermore, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitativecharacteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International Accounting Standards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have a significant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for a bookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung & Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports get higher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee and Yohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for thisstudy. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annual reports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, which had opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year when they had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between the quality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we applied our developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from Grant Thornton in Sundsvall. Thereafter the model developed further. The results showed that the audited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unauditedfinancial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The shortcoming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- and formal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Bakgrund: Enligt Kommunallagen (SFS 2017:725) ska kommunernas verksamhet bedrivas med god ekonomisk hushållning. Målet med kommunernas verksamhet är inte att uppnå finansiella resultat utan att genomföra de uppgifter kommunen måste enligt lagar och egna policyer med en ansvarsfull ekonomihantering (Prop. 1990/91:117). Kommunernas goda ekonomiska hushållning står inför utmaningar bland annat i form av en åldrande befolkning där skatteintäkterna kommer minska i förhållande till ökade kostnader för flera av kommunernas verksamheter. Den komplexa situationen kommunerna står inför gör det intressant att undersöka hur kommunerna redovisar den goda ekonomiska hushållningen idag.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kommunernas redovisning av god ekonomisk hushållning och utmaningen med att upprätthålla den när ekonomi och verksamhet sätts på prov. Kommunerna har formellt ansvar för den goda ekonomiska hushållningen men fokus för studien är hur de redovisar det.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats för att kunna ge detaljerade beskrivningar av hur kommunerna redovisar. För att uppfylla studiens syfte har tolkningar av årsredovisningar från fem kommuner gjorts. Studien framför ett resonemang kring hur kommunerna redovisar och tar sitt ansvar för den goda ekonomiska hushållningen genom att undersöka och tolka kommunernas vilja att förklara och redogöra för vad som gjorts.Slutsats: De slutsatser studien kan dra är att det finns kvalitativa skillnader i hur kommunerna redovisar. De redovisar kring kommande utmaningar men genomgående brister de i utvärdering och analys vilket även resulterar i en brist på redovisning av hur de ska klara av att möta utmaningarna. Kommunerna visar dock ett långsiktigt helhetstänk genom sitt arbete med målstyrning via visioner vilket ger en bra grund för en god strategi för kommunal hushållning. Det som upplevs saknas i årsredovisningarna kan eventuell finnas i andra dokument men för att öka tillgängligheten till information för invånarna bör dessa inkluderas i utvärderingen. / Background: According to Kommunallagen (SFS 2017:725) municipal activities must be conducted with good financial management. The goal of municipal activity is not to reach financial results but to implement the tasks the municipalities are obliged to according to law and own policies with a responsible financial management (Prop. 1990/91:117). The municipal good financial management stand before challenges, for example the effect of an ageing population with lower tax revenue relatively to the increase of costs. The complex situation the municipalities stand before making it interesting to examine how the municipality account for the good financial management today.Purpose: The purpose of this study is to examine the municipalities accounting of good financial management and the challenge of maintaining it when the economy and activity is put to test. Municipalities have the formal responsibility for good financial management, but the focus of this study is how they account for it.Methods: This study used a qualitive approach to enable the possibility to give detailed descriptions of how the municipalities account. To fulfill the purpose of this study interpretations of five municipalities’ annual reports have been completed. This study forwards a reasoning about how the municipals account for and display accountability for their good financial management through examining and interpreting the municipalities will to explain and describe what has been done.Conclusion: The conclusions of this study are that there are qualitative differences in how the municipalities account. They account for future challenges but throughout lack in evaluation and analysis which also result in lack of accounting of future plans of how they intend to deal with the challenges. The municipalities does however show a long-term holistic view through their work with goals according to visions which provide a foundation for a good approach to municipal management. What lacks from the annual reports might be found in other documents but for higher accessibility to information for the citizens this should be included in the evaluation.

Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning. / Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’ annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure. This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.

SyfteSyftet med studien är att mäta hur mycket upplysningar banker listade på Nasdaq OMX Stockholm lämnar om riskfaktorer i sin årsredovisning enligt IFRS 7 riktlinjer och anvisningar. Avsikten är att få en uppfattning om svenska bankers regelefterlevnad. Studien avser även att undersöka om riskupplysningen har förändrats över tid. (År 2010, 2017 och 2023) MetodStudien antar en kvantitativ forskningsstrategi för att svara på studiens syfte. Innehållsanalysen ger studien inslag av kvalitativ forskning på grund av den subjektivitet som uppstår när varje årsredovisning ska gås igenom, analyseras och poängsättas med 1 eller 0. Forskningsunderlaget bygger på 12 bankers årsredovisningar. Resultat och slutsatserDenna studies resultat visar på att det finns brister i riskupplysningarna som svenska banker redovisar. År 2010 var medelvärdet för regelefterlevnad bland alla undersökta banker 49 procent, år 2017- 57 procent och år 2023 - 66 procent. Flest punkter uppfyllda med riskupplysningar lämnar de större bankerna men även hos dessa menar vi att förbättringspotential finns. Generellt är det högst regelefterlevnad för kreditrisk och likviditetsrisk medan punkterna som handlar om marknadsrisker har varit lägst regelefterlevnad inom. Examensarbetets bidragStudien ger kunskap till olika intressenter som vill kunna ta genomtänkta beslut där information om risk är relevant. De kan genom denna studie erhålla ökad förståelse och kunskap om IFRS 7. Denna studie är så vitt vi vet den enda studien som studerar svenska banker noterade på Nasdaq OMX i Sverige och är därför en viktig byggsten i det vetenskapliga fältet. Förslag till fortsatt forskningFör framtida forskare föreslår vi djupare analyser i ett bredare underlag, fler företag, fler punkter och fler årtal är exempel på hur vidare forskning skulle kunna läggas upp. Fortsatt forskning bör söka efter mer tydligt definierade mått på riskupplysningar som ger jämförbara resultat. / AimThe purpose of the study is to measure how much information banks listed on Nasdaq OMX Stockholm provide about risk factors in their annual report according to IFRS 7 guidelines and instructions. The purpose is to get an idea of Swedish banks' compliance. The study also intends to investigate whether risk disclosure has changed over time (in 2010, 2017 and 2023). MethodThe study adopts a quantitative research strategy to answer the study's purpose. The content analysis gives the study elements of qualitative research due to the subjectivity involved in reviewing, analyzing and scoring each annual report with 1 or 0. The research data is based on the annual reports of 12 banks. Results and conclusionsThe results of this study show that there are shortcomings in the risk disclosures reported by Swedish banks. In 2010, the average compliance rate among all banks surveyed was 49 per cent, in 2017 - 57 per cent and in 2023 - 66 per cent. The largest banks report the highest levels of compliance with risk disclosures, but we also believe that there is potential for improvement among these banks. In general, compliance is highest for credit risk and liquidity risk, while the items dealing with market risks have been the least complied with. Contribution of the thesisThe study provides knowledge to various stakeholders who want to make informed decisions where information about risk is relevant. They can through this study gain increased understanding and knowledge of IFRS 7. This study is to our knowledge the only study that studies Swedish banks listed on Nasdaq OMX in Sweden and is therefore an important building block in the scientific field. Suggestions for further researchFor future researchers, we suggest deeper analyses on a broader material; more companies, more items and more years are examples of how further research could be organized. Further research should look for more clearly defined measures of risk disclosure that can provide comparable results.

Paraplybegreppet intellectual capital (IC) innefattar alla former av tillgångar som saknar fysisk substans och som utgör skillnaden mellan ett företags redovisade värde och deras marknadsvärde. Två noterade företag med identiska tillgångar på balansräkningen kan alltså värderas till helt olika priser. Anledningen är att det finns mer abstrakta former av tillgångar som är svåra att kvantifiera och redovisa. I en årsredovisning finns det utrymme för företag att delge information som de anser viktig. Syftet med studien är att redogöra hur svenska företag inom olika branscher rapporterar och kommunicerar förekomsten av IC genom årsredovisningar. Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys. Utifrån resultatet gör vi en ansats att identifiera eventuella mönster inom branscherna och diskuterar om dessa mönster kan förklaras av branschernas olika egenskaper. Den teoretiska modell som används i denna studie utvecklades av James Guthrie. Med hjälp av Guthries kodschema och definitioner för IC identifierar vi skillnader mellan fyra olika branscher inom Sverige. Dessa branscher är läkemedel, IT-konsult, bank samt fastighetsbranschen. IC delas in i tre huvudkategorier, internal capital, external capital och human capital, vilka i sin tur består av ett antal underkategorier. Kategorierna används som begrepp för att representera de tillgångar i verksamheten som inte kan fångas av den traditionella redovisningen. Insamlingen av data gör vi genom en tvärsnittsstudie bestående av ett teoretiskt urval, där vi analyserar fyra företag inom respektive bransch med högst P/B-tal. Resultatet av vår studie leder till slutsatsen att det finns skillnader mellan branscher vid rapporteringen av IC, genom fördelningen mellan olika underkategorier och framförallt i omfattningen av rapporteringen - skillnader som inte alltid är självklara eller uppenbara. Dessa skillnader framträder inte om fokus ligger på antal och fördelningen av de olika kategorier av IC, utan uppkommer vid en djupare nyanserad analys av hur företagen kommunicerar sitt IC. Därför har vi i vår studie presenterat materialet med citat från de olika företagens årsredovisningar, för att belysa hur IC uttrycks samt för att få med dess kontext. Resultatet visar på att svenska företag inom läkemedelsbranschen kommunicerar mest om internal capital och att bank-, It-konsult- samt fastighetsbranschen kommunicerar mest om external capital. Läkemedelsbranschen rapporterar relativt mycket om IC, jämfört med de resterande branscherna. Det största företaget inom respektive bransch är också det som rapporterade mest IC. / The generic term intellectual capital (IC) contains all forms of assets that lacks the aspect of a physical substance and makes the difference between a company’s book value and market value. Two stock-listed companies with identical assets on the balance sheet can thus be valued at notably different share-price. The reason for this is the presence of more abstract forms of assets that are more difficult to quantify and account for. An annual report contains given space for companies to communicate information that they consider important and relevant. The purpose of this paper is to examine how Swedish companies in different sectors report and communicate the occurrence of intellectual capital by analyzing annual reports. The study is based on a qualitative content analysis. Based on the result, we have made an effort to identify any patterns within the sectors and discuss whether these patterns can be explained by the different characteristics of the sectors. The theoretical model used in this study is developed by James Guthrie. With help of Guthrie’s code scheme and definitions for intellectual capital, we examine differences between four different sectors in Sweden. These sectors are pharmaceuticals, IT consultants, banks and the real estate sector. IC is divided into three main categories, which in turn consist of a number of subcategories. The categories are used as a concept to represent the assets in the business that cannot be seized by the traditional accounting. We have collected the data through a cross-sectional study consisting of a theoretical sample, where we analyze four companies within each sector with the highest price to book value. The results from our research lead us to the conclusion differences exists in between the different sectors when it comes to their reporting of intellectual capital, differences regarding the distribution between different subcategories and particularly in the magnitude of the reports. Differences that sometimes do not come across as obvious or self-evident. These differences will not show if one only focuses on how many numbers there are and allocation of the different categories of IC, but arises from a deeper nuanced analysis of how companies communicate their IC. Therefore, in our study, we have presented the material with quotes from the various companies’ deductions, in order to illustrate how IC is expressed and to capture its context. The result shows that Swedish companies in the pharmaceutical sector communicate mostly about internal capital and that the banking, IT consultancy and real estate sector communicates mostly about external capital. The pharmaceutical sector reports relatively much about IC, compared to the remaining sectors. The largest company in each sector is also the one that reported the most IC.

<p><strong>Problemformulering </strong>Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?</p><p><strong>Syfte </strong>Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat?</p><p><strong>Metod </strong>För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år.</p><p><strong>Teoretisk referensram </strong>De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen.</p><p><strong>Slutsats </strong>Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar.</p> / <p><strong>Problem </strong>Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way.</p><p><strong>Purpose </strong>To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time?</p><p><strong>Method </strong>To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet.</p><p><strong>Theoretical frame of reference </strong>We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions.</p><p><strong>Conclusion </strong>Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.</p>

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden? Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat? Metod För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år. Teoretisk referensram De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen. Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar. / Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way. Purpose To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time? Method To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet. Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions. Conclusion Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.

Titel: Minskade upplysningskrav – En kostnadsbesparing ur ett företagsperspektiv? Problematisering: Den 1 januari 2016 uppdaterades årsredovisningslagen (SFS 1995: 1554) i syfte att förenkla redovisningen för mindre företag. Uppdateringen innebär bland annat sänkta upplysningskrav för mindre företag. Enligt lagändringens förarbeten var tidigare redovisningskrav betungade, särskilt för mikroföretagen. En reducerad upplysningsskyldighet ska därför bidra till att sänka mikroföretagens administrativa kostnader så att de står i proportion till sin nytta. Årsredovisningar utgör ett viktigt beslutsunderlag som ska möjliggöra välgrundade beslut för mikroföretagens intressenter, särskilt långivare. Årsredovisningsinformation är emellertid kostsam att ta fram och det gäller att finna en balans mellan kostnad och nytta. Syfte: Studien syftar till att undersöka effekterna av sänkta upplysningskrav för mikroföretag och huruvida dessa har införts på bekostnad av den nytta som årsredovisningen ska ge intressenterna. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ strategi med deduktiv ansats. Undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer med långivare och mikroföretagens redovisningskonsulter. Slutsats: Studiens resultat visar att redovisningens praktiska arbete inte är identiskt med hur det beskrivs i teorin och i lagens förarbeten. Studiens undersökningspersoner har vittnat om ingen eller liten besparingspotential för mikroföretagen utifrån sänkta upplysningskrav. Däremot bekräftar de att vissa implementeringskostnader har uppstått. Vad gäller intressentgruppen långivare indikerar studiens resultat att nyttan av mikroföretagens årsredovisningar efter lagändringen är tämligen oförändrad. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med att öka medvetenheten avseende hur de nya förenklingsreglerna för mikroföretag har implementerats samt vilken påverkan de utgör på berörda aktörer. / Thesis problem: On January 1st, 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was updated in order to simplify the accounting work in smaller companies. The update implies – amongst other things – reduced disclosure requirements for smaller companies. According to the legislative history, previous accounting requirements were very burdensome, in particular for micro-enterprises. A decreased disclosure obligation aims to reduce the administrative costs in micro-enterprises in order to make the costs proportionate to its usefulness. Annual reports provide an important basis for decision making in order to enable informed decisions for micro- enterprises stakeholders, especially lenders. Annual report information, however, is costly to achieve and it is crucial to find a balance between its costs and usefulness. Aim: The study aims to investigate the effects of reduced disclosure requirements for micro- enterprises and whether these have been introduced at the expense of the usefulness the annual reports should give the stakeholders. Method: The study has been conducted based on a qualitative strategy with a deductible approach. The investigation has been accomplished through interviews with lenders and accounting consultants of micro-enterprises. Conclusions: The study's result shows that the practical accounting work is not identical to how it is described in theory and in legislative history. The study's respondents have testified about no, or small savings potential for micro-enterprises based on reduced disclosure requirements. However, they confirm that some implementation costs have arisen. As far as the interest group lenders are concerned, the study indicates that the usefulness of micro- enterprises' annual reports after the law modification are quite unchanged. Contribution: The study has contributed to raising awareness of how the new simplification rules for micro-enterprises have been implemented and what impact they have amongst concerned groups.