Gallerian i Eskilstuna centrum genomgår förändringar i linje med den omvandlingsresa som dagens centrumhandel ofta står inför. Måste en galleria vara ägnad åt konsumtion? Liksom många städer är Eskilstuna drabbat av handelsförändringen, vilket lämnar stadskärnan ödslig med många igenbommade lokaler.  Utanför Eskilstuna drivs Retuna, som arbetar med upcycling och återbruk av saker som slängs på den intilliggande återvinningscentralen. Här råder platsbrist då det ständigt fylls på med spillmaterial från byggbranschen. Hit åker många eskilstunabor både för att slänga skräp och för att handla begagnade varor. Intill Retuna ligger Eskilstuna Folkhögskola som erbjuder kurser i återbruk och upcycling av materialet som lämnats in.  Smedjan är ett programförslag för en skaparverkstad i Eskilstunas citygalleria. Med byggspillet från återvinningscentralen vid Retuna, och med inspiration från Eskilstuna Folkhögskolas utbildning i upcycling och återbruk, innebär programförslaget en etablering av en ny kreativ mötesplats i centrum. Projektet syftar till att reaktivera Eskilstunas stadskärna och återuppliva gallerian genom att prioritera social hållbarhet framför handel. Idén är att här ska workshops och kurser hållas i en miljö där material från återvinningscentralen används både i utformningen av lokalen och som huvudmaterial under workshops. Smedjan ska både vara en mötesplats för gemensamt skapande, samt vara en plats för kursdeltagarna från Eskilstuna Folkhögskola att visa upp hur de arbetar med upcycling och återbruk på en tillgänglig och central plats i centrum som når ut till en bred publik. Smedjan ska främst vara för kursdeltagarna, men syftar även till att nå ut till personer som rör sig på torget, förhoppningen är att detta ska öka intresset för hantverk, återbruk och material, och på så sätt leda till fler kursdeltagare. Eskilstuna kommun stävar efter att vara en grön förebild och med Retuna har staden fått mycket uppmärksamhet ur ett miljöperspektiv. Med Smedjan som en kreativ mötesplats i stan främjas en mer livlig galleria i stadskärnan för eskilstunaborna och för folk som besöker staden. Eskilstuna kommun får ytterligare en verksamhet som går i hand med deras strävan efter att vara en grön förebild, samt rimmar med vad en galleria kan vara i vår samtid. För att realisera projektet och för att kunna utforma ett programförslag har jag använt olika metoder inom inredningsarkitekur och möbeldesign, såsom platsanalys av torg och gallerian, samt av Retuna och återvinningscentralen. Jag har utfört intervjuer med centrumledare för gallerian, Lennart Berg, samt VD för Retuna, Simon Glimtoft. Genom att identifiera och samla ihop material som är typiska för att bli överblivet efter byggen, och som riskerar att hamna på återvinningscentralen, har jag under workshops med ihopsamlat material undersökt vilka möjligheter som finns och vad man skulle kunna bygga under en workshop i Smedjan. Detta utforskas även digitalt i Rhino och moduleras upp till volymer utifrån de identifierade materialens standardmått för att få bredare kunskap i vad som är möjligt att bygga.  Baserat på stadsplaneringen och de geografiska förhållandena mellan Retuna och återvinningscentralen, beläget utanför stan, och gallerian i stadskärnan, har jag undersökt materialflödena mellan platserna. Genom att analysera ritningar av hela gallerian och ta hänsyn till det redan befintliga, och den logistik som finns i byggnaden idag, har jag avgränsat ytan för projektet Smedjan.  Ovannämnda metoder ligger till grund för konceptet kring program. Genom metoderna har jag utformat ett programförslag med funktioner och zonindelningar för Smedjan. Jag har tagit fram ett planförslag med möblerad planritning över verkstäderna, detta visas även i en fysisk modell av byggnaden.

Aldrig förr har det varit lika viktigt som nu, 2024, att fokusera på hållbarhet och att förvalta jordens resurser på ett bättre sätt. Nuförtiden cirkulerar det stora mängder material och produkter i byggsektorn, men det saknas ännu en hållbar och långsiktig strategi för ett mer cirkulärt byggande. Byggsektorn står årligen för 22 % av alla växthusgaser som släpps ut i Sverige. För att Sverige ska nå sina klimatmål är det nödvändigt att minska utsläppen. För att bidra till detta och främja ett mer cirkulärt samhälle krävs det att byggbranschen gör konkreta förändringar. En av dessa förändringar är att börja använda återbrukat material. Detta arbete har genomförts i samarbete med ByggDialog och det undersöker hur hanteringen av spillmaterial kan förbättras i byggbranschen samt vad effekterna av en förbättrad hanteringsprocess blir. Därtill ämnar även arbetet att besvara på hur beställaren, i detta fall, Karlstads kommun, ser på arbetet kring återbruk av spillmaterial. Målet med arbetet är ta fram en metod för att kunna hantera spillmaterial på ett sådant sätt att det går att återbruka. Vidare är målet, att ByggDialog genom metoden ska kunna redovisa i sin projektredovisning hur mycket koldioxidekvivalenter som har sparats. Arbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med projektledare, projektingenjörer, energiexperter och andra personer som enbart arbetar med byggåterbruk. Därtill har enklare beräkningar genomförts med syftet att redovisa resultatet på ett tydligt sätt. Ett förslag på en lösning för att öka återbruket av spillmaterial är att implementera en återbrukscontainer på byggarbetsplatserna. Effekterna av att implementera en återbrukscontainer är väldigt positiva, bland annat underlättar det hanteringsprocessen. Resultatet från beräkningar visar på att en återbrukscontainer kan bidra till att minska utsläppen av CO2-ekvivalenter och idén kan således göra stor påverkan om den implementeras storskaligt utav ByggDialog. Det finns både fördelar och nackdelar med en återbrukscontainer men ställs dessa mot varandra är det tydligt att fördelarna väger över. Dock finns det frågor som vidare behöver utredas för att få ut maximal effekt utav idén men slutsatsen är tydlig. En återbrukscontainer är en bra lösning för att öka återbruket av spillmaterial och idén medför flera positiva effekter, främst ur miljösynpunkt. Att implementera idén är högst aktuell idag och anses vara helt i linje med att främja ett cirkulärt samhälle. / Never before has sustainability and the prudent management of earth’s resources been as crucial as it is now, in 2024. The construction industry circulates large quantities of materials and products, yet a sustainable and long-term strategy for more circular construction practices is lacking. The construction sector is responsible for 22% of Sweden's annual greenhouse gas emissions. To achieve Sweden’s climate goals, it is imperative to reduce emissions. Contributing to this reduction and promoting a more circular society requires concrete changes in the construction industry, one of which is the increased use of recycled materials. This study, conducted in collaboration with ByggDialog, explores how the management of waste material in the construction industry can be improved, as well as the effects of an improved management process. Furthermore, the study seeks to understand how the client, in this case Karlstad Municipality, views the reuse of waste materials. The aim is to develop a method to handle waste materials in a way that facilitates their reuse. Additionally, ByggDialog aims to utilize this method to report on the carbon dioxide equivalents offset in their project reports. The study is based on qualitative interviews with project managers, project engineers, energy experts, and others solely involved in construction reuse. Simple calculations were also performed to clearly present the results. A proposed solution to increase the reuse of waste material is to implement a reuse container at construction sites. The effects of implementing such a container are very positive, simplifying the handling process. The results from the calculations indicate that a reuse container can contribute to reducing emissions of CO2-equivalents, and thus the idea could have a significant impact if implemented on a large scale by ByggDialog. While there are pros and cons to a reuse container, when compared, the benefits clearly outweigh the drawbacks. However, further investigation is needed to maximize the effectiveness of the idea. The conclusion is clear: a reuse container is an excellent solution for increasing the reuse of waste materials, and the concept has several positive effects, primarily from an environmental standpoint. Implementing this idea is highly relevant today and is considered completely in line with promoting a circular society.

För att kunna uppnå de högt uppsatta klimatmålen så står byggsektorn och fastighetsbranschen inför en omvälvande omställning där hänsyn till framförallt den cirkulära ekonomin kommer att stå i centrum. I dagsläget står bygg- och anläggningssektorn för cirka 20% av samtliga växthusgasutsläpp i Sverige och för att vända de linjära arbetsmetoderna till cirkulära så kommer återbruk av byggnadsmaterial att spela en tongivande roll. Att återbruka och att återanvända istället för att bara demontera och bygga nytt stärks av såväl ekonomiska som miljömässiga aspekter.I denna kandidatuppsats så har det undersökts vilka de juridiska aspekterna kopplade till återbruk är och vad relevant lagrum kan göra för att framtvinga såväl som underlätta för återbruk. Det har undersökts ifall återbruk med hjälp av lagen överhuvudtaget går att reglera och till hänsyn med vilka incitament det i så fall bör ske.Uppsatsens resultat visar att det i dagsläget går att styra mot återbruk men att det ej går att tvinga fram. Lagrum reglerar ett förberedande av återbruk men reglering gällande implementeringen är dessvärre bristfällig. För att nå de resultat som vi siktar mot och för att uppnå våra klimatmål så behöver lagrum justeras. / To achieve the ambitious climate goals, the construction sector and real estate industry are facing a transformative transition where consideration for the circular economy will be at the forefront. Currently, the construction and civil engineering sector account for approximately 20% of all greenhouse gas emissions in Sweden, and to shift from linear to circular work methods, the reuse of building materials will play a pivotal role. Reusing and repurposing instead of solely dismantling and constructing anew is reinforced by both economic and environmental aspects.This study examines the legal aspects associated with reuse and what relevant legal frameworks can do to both enforce and facilitate reuse. It investigates whether reuse can be regulated through the law at all, and considers what incentives, if any, should be in place to encourage it.The study's findings indicate that it is currently possible to steer towards reuse but not to enforce it. Legal provisions regulate preparation for reuse, but unfortunately, regulation regarding implementation is lacking. In order to achieve the results we aim for and to reach our climate goals, legal provisions need to be adjusted.

With new goals and directives, the Swedish construction industry is undergoing a major transition from linear to circular building practices. To adopt more circularly practices, organizations have started using reuse as a solution to reduce their climate impact. Finding profitability through reuse is a relatively unexplored area. Therefore, it is important to examine the economic and environmental aspects that affect organizations both positively and negatively. These conditions form the foundation for the use of reuse. The study was conducted in collaboration with Lejonfastigheter AB, a subsidiary of Linköpings Stadshus AB. Their vision is to build a sustainable future to ensure Linköping’s municipality environmental goals. As a result, reuse has become an important strategy. The purpose of the study is to explore how reuse affects the economic and environmental aspects of new constructions. Therefore, it aims to identify recurring obstacles that affect organizations when using reuse in the context of circular building practices. The work is based on quantitative calculations for estimating carbon emissions and costs, as well as qualitative data collection to identify recurring reuse obstacles. The study resulted in tables that visualize the impact of reuse on economic and environmental aspects. To produce these tables, a real project and a reference project were used. To identify recurring reuse obstacles, all literary sources were compiled in tabular form. The study shows that the economic aspect is negatively affected, with higher costs associated with economic incentives for reuse. From an environmental perspective, there is a significant reduction in carbon footprint, with substantial saving in carbon equivalents possible through reuse. Furthermore, the study identifies three different recurring barriers to reuse. / Med nya mål och direktiv står den svenska byggindustrin inför en stor omställning, från linjärt till cirkulärt byggande. För att jobba mer cirkulärt har organisationer börjat använda återbruk som en lösning, för att minska klimatavtrycket. Att hitta lönsamhet genom återbruk är ett outforskat område. Därför är det viktigt att undersöka de ekonomiska och miljömässiga aspekter som påverkar organisationer både positivt och negativt. Förutsättningarna utgör grunden för användningen av återbruk. Studien genomfördes tillsammans med Lejonfastigheter AB, som är ett dotterbolag till Linköpings stadshus AB. Deras vision är att bygga en hållbar framtid för att säkerställa Linköpings kommuns miljömål. Därför har återbruk blivit en viktig strategi. Syftet med studien är att utforska hur återbruk påverkar den ekonomiska och miljömässiga aspekten vid nybyggnation. Därför detektera repetitiva hinder som påverkar organisationer vid användning av återbruk, i sammanhang med cirkulärt byggande. Arbetet baseras på kvantitativa beräkningar av koldioxidutsläpp och kostnader, samt kvalitativ informationsinsamling för att identifiera återkommande hinder för återbruket. Studien resulterade i tabeller som visualiserar återbrukets påverkan på ekonomiska- och miljömässiga aspekter. För att få fram tabellerna användes ett verkligt- och referensprojekt. För att identifiera återkommande återbrukshinder samanställdes alla litterära källor i tabellform för att identifiera mönster. Studien visar att den ekonomiska aspekten påverkas negativt, med högre kostnader för ekonomiska incitament vid användning av återbruk. Utifrån ett miljömässigt perspektiv finns en betydande minskning av koldioxidavtryck, där en stor besparing av koldioxidekvivalenter är möjligt genom användning av återbruk. Vidare identifierar studien tre olika återkommande hinder för återbruk.

Sustainable development has for a long time been a much spoken topic worldwide and so in Sweden. Sustainable development is about creating a social economic and cultural development and to ensure human well-being in balance with the earth´s ecological system. Nowadays sustainable consumption is also a much spoken topic. Sustainable consumption is about how humans consume, what humans consume and in what way. This means that we carefully need to choose what products to buy and use them as long as they are still alive. Because of human’s unsustainable way of using the resources from earth, we now need to stop using the linear economy and start using the circular economy. This will lower the environmental effect. This study aimed to investigate how AB Småland, a company in Malmö, can get customers to hand in furniture to the store for reusing. The company wants to expand their business by collecting second-hand furniture from costumers. In turn, they will sell these furniture at the company’s own auctions. The students' work was to help AB Småland to see what is required of them to get this process working, to get a flow with recycled furniture. The study included an investigation of the Miljönär-Vänlig labels’ options to facilitate consumers to make better choices for a more sustainable consumption in the future. To do research on how consumers think and act was relevant to understand why these behaviors occur in order to understand the value of marketing sustainability. The study also included previous research in the area. The study’s two issues: [1] How can AB Småland get customers to hand in furniture to the store for recycling? [2] Can a label like Miljönär-Vänlig help consumers to understand the concept for stores that work with sustainability? To answer the first issue of the study the students gathered data through interviews with companies that work with the durability to take note of how they solved it. To be able to answer the second issue of the study the students carried out a web survey in which the purpose was to gather information about consumers' attitudes to sustainability and their consequences of consuming. In order to underpin both issues, literatures were used and were carefully chosen to answer the purpose of the study. The report presents the results for the study’s two issues that both have all three data collection methods proving them. The result from the study’s’ first issue shows that AB Småland should focus a lot on the preparatory work and strategies that will be required to get their new part of the business to be profitable. They have got help with some parts through the proposal of a business model, SWOT analysis, competitive analysis, how to design the "Re-Mill tab" on the website, which the students produced. The result from the study’s’ second issue shows that Miljönär-Vänlig is a label that is not suitable for AB Småland in the current situation because it is for those operations where the main part of the business is about "fix, borrow and reuse" in order to minimize waste. It can be a good tool for stores, which work with environmental issues, in order to help the consumer make better choices. But AB Småland can create an own label that shows customers how the company works with sustainable products. To get AB Smålands new part of the business profitable, they should consider that it requires thorough preparation. Time is of essence and other resources are needed and the work should not be rushed. Before they start this process, AB Småland should establish and clearly review policies and their business model so everyone in the company can be initiated. The students have come to the conclusion that AB Småland has to work with their marketing in order to reach consumers and help them understand the company’s values and concepts. / Hållbar utveckling har varit ett omtalat ämne, internationellt men så även i Sverige, under en längre tid. Hållbar utveckling handlar om att skapa en fungerande samhällelig ekonomisk och kulturell utveckling samt att säkerställa mänskligt välbefinnande- i balans med jordens ekologiska system. Nu är även hållbar konsumtion ett mycket omtalat ämne. Med detta menas hur och vad vi konsumerar men också på vilket sätt, vilket innebär att vi måste välja rätt vara, som ska användas på rätt sätt under tillräckligt lång tid. Vi behöver övergå från de linjära materialflöden vi har idag, där produkter tillverkas för att användas och sedan kasseras, till cirkulära flöden där vi förlänger produkter livscykel och på så sätt minskar miljöpåverkan eftersom vi använder jordens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Den här undersökningen syftade till att undersöka hur AB Småland (hädan efter kallat ABS), ett företag med butik i Malmö, kan få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk. Företaget vill utöka sin verksamhet genom att ta in begagnade möbler från kunder, som de i sin tur ska sälja vidare på företagens auktionstillfällen. Det var här studenternas arbete blev relevant, att hjälpa ABS att se vad som krävs av dem för att få ett bra flöde med återvunna möbler. Att undersöka möjligheterna för hur en märkning som Miljönär-Vänlig påverkar konsumenters inställning till mer hållbara konsumtionsval, blev intressant för att se hur ett företag som ABS bör marknadsföra sig. Här blev det relevant att undersöka hur konsumenter tänker och agerar. Vad vet konsumenter om hållbarhet idag? Studiens två frågeställningar är: [1] Hur kan ABS få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk? [2] Kan en märkning som Miljönär-Vänlig hjälpa konsumenter att förstå konceptet hos butiker som arbetar med hållbarhet? För att besvara studiens första frågeställning samlade studenterna in data genom intervjuer, med företag som arbetar med återbruk, för att ta del av hur de arbetar med detta. Vidare genomfördes en webbenkätsundersökning där syftet var att samla information kring konsumenters inställning till hållbar konsumtion för att besvara frågeställning två. För att stärka båda frågeställningarna, användes även litteratur som var noga utvald för att besvara studiens syfte. I rapporten presenteras resultat under studiens två frågeställningar som båda har samtliga tre datainsamlingsmetoder, webbenkätundersökning, intervjuer och litteraturstudier som styrker dem. Resultat till frågeställning ett visar att ABS bör arbeta mycket med förarbete, så som SWOTanalys, konkurrensanalys, marknadsföring och strategier för att få deras nya del i verksamheten att bli lönsam. De har som hjälp fått ta del av förslag till en affärsmodell, där SWOT-analys och konkurrensanalys tagits fram som underlag till detta. Studenterna har även utformat ”Återbruks-fliken” som är tänkt att finnas på företagets hemsida. Detta för att visa på ett förslag hur ABS kan marknadsföra sitt arbete. Resultatet under frågeställning två visar att Miljönär-Vänlig är en märkning som inte lämpar sig för ABS i dagsläget då märkningen är till för de verksamheter där huvuddelen handlar om ”laga, fixa, låna och återanvända”. Dock kan märkningen vara ett bra verktyg för butiker i handeln som arbetar med miljöfrågor i syfte att hjälpa konsumenter. ABS bör beakta att det krävs gedigna förberedelser för att få arbetet med återbruk lönsamt. De bör även ta hänsyn till att arbetet kommer kräva olika resurser och tiden är inte att underskatta. De borde tydligt gå igenom strategier och de delar som studenterna arbetet fram för att sedan utveckla detta med sin kompletterade kunskap. Studenterna har även kommit fram till att ABS bör arbeta mycket med sin marknadsföring till konsument för att de ska få upp ögonen för företaget och förstå deras nya koncept. I nuläget blir det inte aktuellt för ABS att märka sig med Miljönär-Vänlig men de kan däremot skapa en egen ”märkning” som visar hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågan.

This essay is focused on the re-use during the Bronze Age of the Stone Age passage grave RAÄ 85 in Mysinge, Öland. To increase the knowledge of the phenomena of re-use in general and that which occurred in Mysinge passage grave in particular I’ve looked at other forms of re-use on Öland and the re-use of passage graves in Falbygden. The research has been limited to the Bronze Age. My goal has been to see what this might tell us about the relationship people during the Bronze Age had towards the abstract subject of “non-existence”, in other words death. The research clearly shows that Mysinge passage grave is the oldest grave that were in use during the Bronze Age as a grave, of those known to us, with 1/3 of its dated burials dated to the first half of the Bronze Age and the earliest to early Neolithic. This makes the other three megalithic tombs in the area very interesting since none of them has been excavated. The other forms of re-use of graves that were observed in Öland during the Bronze Age were all later covered by a cairn or a stone packing of some sorts. This most often occurred during the late Bronze Age. However, subsequent burials continued after the construction of the cairn/stone packing throughout the Bronze Age and in most cases into the Iron Age. The cairns/stone packings have a lot in common with the entrance cairn at Mysinge passage grave which also seems to have been constructed during the late Bronze Age. However, while cairns/stone packings mark endings of something they at the same time are monuments of today and are continually being used as a grave (but now according to local burial customs). Entrance cairns on the other hand first and foremost mark endings of something, even though these endings are most likely meant to be remembered. None of the passage graves analysed in this essay in Falbygden indicate the same use of the chamber as Mysinge passage grave. With a few exceptions (Rössberga Rör and Norra Lundby 41) the chamber seems to generally stop being used during Late Neolithic and during the Bronze Age and Iron Age secondary burials in the surrounding mound is instead common. However, it mainly seems to occur during the late Bronze Age and into the Iron Age. Not a single grave in the mound indicate a early Bronze Age date. It is clear that the past often had an important role in the relationship to death and burials during the Bronze Age.

I dagsläget står VafabMiljö inför en utveckling av sin verksamhet för att i framtiden kunna nå högre upp i avfallstrappan. För att få en bättre och mer miljösäker avfallshantering i regionen har VafabMiljö påbörjat arbetet med att ta fram en ny avfallsplan. Denna avfallsplan ska skapa en gemensam plattform för alla kommuner i förbundet och ska bidra med förståelse för avfallsfrågor bland regionens invånare. VafabMiljö har ett mobilt Återbruk som åker runt och besöker mindre orter i regionen och samlar in hushållens grovavfall och farliga avfall. En del av den nya avfallsplanen är en utvärdering av det mobila Återbruket för att se dess framtida potential. Detta examensarbete syftade till att studera det mobila Återbrukets historik, nuläge samt att studera andra system i landet. Syftet med den historiska tillbakablicken var att få en inblick i systemets uppkomst och utveckling över tid. Nulägesanalysen syftade till att beskriva den nuvarande verksamheten med avseende på utformning, erfarenheter från personal och besökare, insamlade mängder samt finansiering och kostnader för det mobila Återbruket. Information om det mobila Återbruket erhölls från VafabMiljö samt från personal ute på plats. Andra orter och kommuner kontaktades för att få information om deras insamlingssystem och för att få inspiration till förlag och komplement till framtida förbättringar på det mobila Återbruket. Resultatet av examensarbetet påvisade att det mobila Återbruket är ett väl utvecklat system som ligger i nivå med andra lösningar för mobil avfallsinsamling i landet. Det mobila Återbruket visade sig vara uppskattat ute i regionen och det har en stor utvecklingspotential. Examensarbetet rekommenderar att VafabMiljö bör fortsätta sitt arbete med det mobila Återbruket och det lyfter även fram flera förbättringsåtgärder. Bland annat rekommenderades att det mobila Återbruket borde få en mer bestående profil samt en fraktion för återbruksmaterial. Det rekommenderades även att VafabMiljö borde använda sig av nya informationskanaler för att nå regionens invånare och att de borde göra en vidare undersökning ifall dagens uppställningsplatser är de mest optimala. Flera av de föreslagna komplementen syftade till att underlätta avfallshanteringen för regionens invånare och kommer därmed hjälpa VafabMiljö att nå högre upp i avfallstrappan. / At present, VafabMiljö is facing a business development in order to reach higher in the European waste hierarchy. They have therefore begun the work of a new waste plan in order to get a better and a more environmentally safe waste management. This management plan will create a common platform for all municipalities in the federation and will contribute to the understanding of waste issues among regional residents. VafabMiljö has a Mobile-recycling centre that travels around in the region and collects household waste and hazardous waste. A part of the new waste plan is an evaluation of the Mobile-recycling centre in order to evaluate its potential. This thesis included an evaluation of the system’s history, a situation assessment and a study of other waste systems in Sweden. The purpose of the historic review was to get an insight into the system’s origin and development over time. The situation assessment was aiming to describe the current system relating to design, experiences from the staff and visitors, collected volumes, costs and revenues. Information about the Mobile-recycling centre where received from VafabMiljö and other municipalities were contacted to get information about their waste collection systems. The experiences from other systems in the country were used to get inspiration for future improvements of the Mobile-recycling centre. The results of the thesis showed that the Mobile-recycling centre is a well-developed system. The visitors at the recycling centre appreciated the solution and it has a great development potential. This thesis recommends that VafabMiljö continue their work with the Mobile-recycling centre and the thesis highlighted several improvement measures that was inspired from other systems in the country. Among other things, it where recommended that the Mobile-recycling centre should have a more permanent profile and it was recommended that it should have a material fraction for reuse. The thesis also recommended that VafabMiljö should use new information channels and that they should make further examinations of whether today´s locations are the most suited. Several of the proposed complements aims to facilitate waste management for the region's inhabitants and therefor help VafabMiljö to reach higher in the European waste hierarchy.

Purpose: The purpose of this study was to examine the Swedish construction industry with regard to the fact that the Construction and Real Estate sector today accounts for one third of Sweden's waste and one fifth of greenhouse gas emissions. The aim was also to inform new ways of reducing these emissions through circular construction (CC) where the study focuses on examining the effects of circular construction, the meaning of CC and how to promote circular construction in the construction sector through different working methods. The aim of the study was to inform on this way of working for actors in the industry who today do not work according to the circular principles, and further provide more knowledge on the subject.  Method: The study is conducted as a qualitative case study and is mainly based on semi-structured interviews and literature studies in the form of document studies obtained from various databases. To achieve a result, various actors in the construction industry who are familiar with the subject of circular economy have been asked to participate for an interview. The interviews were used in this study as primary data as it was the experiences and perceptions of the different actors on which the study is based, the document studies were used as secondary data to find out whether there were similarities from previous studies or not.  Findings: The results showed that actors in the construction industry have a relatively common view of circular construction. For most people, the meaning is to reuse and reuse materials as widely as possible. Through recycling matrices and action plans, the development towards a more circular construction industry has begun. The results also showed effects on CC in the form of less carbon dioxide emissions and that it may be more profitable in the future to work in a circular manner. Furthermore, the results also showed effects such as ignorance of the subject, lack of cooperation and that the transition from linear to circular construction is a long and difficult process.  Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that today it is more costly to reuse than to buy new material and that new strategies are therefore required. Likewise, the construction industry must begin to see the opportunities that exist in recycled materials that will make it possible for new types of work. Further recommendations are to investigate why more customers do not demand to work more circularly, and to carry out studies that show which materials are easier to reuse.  Limitations: The study was chosen to be limited to actors who are familiar with circular construction in order to reduce its scope, however, more actors who do not work in this way could have contributed with more perspectives on the subject. The study was delimited geographically by focusing on Sweden and Swedish companies in order to be able to produce a generalized picture of the Swedish construction industry. Afterwards it has been realized that other countries have come further in the transition from linear to circular construction.  Keywords: Design for deconstruction, linear economy, circular economy, circular construction, reuse, recycling, material waste.

Konsumtionen är ett miljöproblem i Sverige och den behöver ställas om mot en mer cirkulär ekonomi. En del av den cirkulära ekonomin är återanvändning. Återanvändning av saker är mer miljöeffektivt än att materialåtervinning. Trots att kommunala återvinningscentraler erbjuder möjlighet att lämna saker till återbruk slängs betydande mängder återanvändbara saker till energiåtervinning. Genom att kombinera tidigare studiers resultat kring nudging och återvinning med förutsättningarna som råder på Gävle återvinningscentral designades 3 nudges. En nudge använder en beskrivande social norm mot återbruk, en förenklar att återbruka och den sista kombinerar den förenklande nudgen med en beskrivande social norm. Dessa undersöker hur nudging som metod kan förmå avfallslämnare som avser att slänga återanvändbara saker att i stället återbruka dem. Fyra 4 hypoteser ställdes upp kring vilken effekt de framtagna nudges skulle ha och därefter genomfördes ett fältexperiment av författaren. Experimentet gav inget signifikant resultat varvid en diskussion förs kring hur förändringar i metoden skulle kunna påverka resultatet. Författaren anser att det inte går att förkasta de framtagna nudges utan att först genomföra ett modifierat experiment då det finns indikationer som tyder på ett gott utfall trots allt. / Consumption is an environmental issue in Sweden that must adapt towards circular economy. Re-use is a part of circular economy and is more environmentally friendly than material recycling. Even though municipal recycling centrals offers the possibility for their visitors to re-use functioning things, considerable amounts are still thrown to be energy recycled by incineration.  By combining results from studies about nudging and recycling with the conditions, physical and social, of Gävle recycling central, 3 nudges where designed. One uses a descriptive social norm about re-use, the second simplifies the behavior of re-use and the third combines the two previous nudges into one. These will be used to test if nudging as a method can convince waste throwers that intend to throw away re-usable things to re-use them instead. 4 hypotheses were formulated about the effect of the designed nudges and then a field experiment was conducted by the author. The experiment did not yield a significant result. The discussion focuses on how changes in the methodology could affect the result to make it more robust. The author is not ready to reject the designed nudges without testing them in a modified experiment as there are indications pointing towards a potential good result after all.

Stål är ett material som går att återvinna hur många gånger som helst utan att egenskaperna försämras. Men i återvinningsprocessen släpps det ut stora mängder koldioxid vilket har en negativ påverkan på klimat och miljö. Av den anledningen har intresset att försöka återanvända stål ökat för att försöka motverka dessa effekter. Idag är det tyvärr bara en liten andel av stålstommar som återbrukas i Sverige vilket kan ha att göra med avsaknaden av en större marknad och oklarheter i gällande regelverk. Men också att byggnader generellt inte är projekterade för att kunna demonteras, detta medför att tidsplaner och kostnader påverkas negativt vilket avskräcker aktörer från att återbruka stålstommar.   Idag finns det lite vägledning i hur en återbruksprocess skulle kunna se ut. Syftet med denna studie är att ta fram information och försöka kartlägga hur en återbruksprocess skulle kunna se ut i Sverige, och med det också eventuella hinder och provningsmetoder som finns. Detta för att i slutändan kunna säkerställa stålets kvalitet och möjlighet till återbruk, samtidigt som medvetenheten hos aktörer och företag kan öka.    I studien har intervjuer med sakkunniga inom ämnet utförts tillsammans med litteratursökning. Studien har resulterat i en generell process för återbruk av stålstommar som kan tillämpas i Sverige. För att återbruk av stålstommar ska bli mer eftertraktat krävs dock ändringar, både i projekteringsfasen för nya byggnader och formuleringar i regelverk måste ses över. Tillsammans med det krävs att en marknad för återbruk byggs upp så att aktörer kan få tag på återbrukbart stål till nya konstruktioner.   Nyckelord: Återbruk av stålstommar, kvalitetsmetoder för stål, Process